2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling

Skatteverket får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra följande uppgifter: 1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, 2. utreda brott, eller 3. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

Förutsättningarna för att behandla personuppgifter som behandlas med stöd av 1 § för nya ändamål regleras i 2 kap. 4 och 22 §§ brottsdatalagen (2018:1177).

Bestämmelserna om särskilda upplysningar i 2 kap. 3 § andra stycket, 9 och 10 §§ brottsdatalagen (2018:1177) gäller endast vid behandling av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §.

Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:1177) hindrar inte att uppgifter som beskriver en persons utseende används som sökbegrepp.

Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:1177) hindrar inte sökning i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ursprung, om sökningen görs i personuppgifter som inte har gjorts gemensamt tillgängliga.

I beskattningsdatalagen (2026:125) finns bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Vid sökning i beskattningsverksamheten som görs för att utföra en uppgift som anges i 1 § får endast uppgift om namn, personnummer eller samordningsnummer användas. Lag (2026:150) .

Om det är förenligt med svenska intressen får personuppgifter lämnas ut till 1. Interpol, 2. Europol, 3. en polismyndighet eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, eller 4. en tullmyndighet eller skattemyndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Personuppgifter får lämnas ut enligt första stycket endast om mottagaren behöver uppgifterna för att utföra en uppgift som avses i 1 §. Personuppgifter får vidare lämnas ut till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt efter riksdagens godkännande. Lag (2023:451) .

Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket har, trots sekretess enligt 21 kap. 3 § första stycket och 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), rätt att ta del av personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mottagande myndigheten behöver uppgifterna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:1177). Europeiska åklagarmyndigheten har enligt 4 § lagen (2024:461) om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten rätt att ta del av uppgifterna enligt första stycket. Denna rätt inskränks inte av vad som anges i 18 kap. 1 och 17 §§ offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2024:469) .

Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst om det inte är olämpligt. Elektroniskt utlämnande genom direktåtkomst är tillåtet bara i den utsträckning som anges i 3 kap. 6 §.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. att personuppgifter får lämnas ut i andra fall än som anges i 7 och 8 §§, och 2. begränsning av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt enligt 9 § första stycket.