4 kap. Säkerhetsregister
Ur Lag (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
Sammanfattning
Kriminalvården får föra ett säkerhetsregister där personuppgifter får behandlas i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brott eller brottslig verksamhet samt säkerställa ordning och säkerhet på häkten, i kriminalvårdsanstalter och i annan verksamhet som myndigheten bedriver (1 §).
Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:1177) hindrar inte sökning i personuppgifter i säkerhetsregistret i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller uppgifter som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning (5 §).
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:1177) medges direktåtkomst till personuppgifter i säkerhetsregistret (6 §).
Personuppgifter i säkerhetsregistret får inte behandlas längre än fem år efter det att den registrerade blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har avtjänat straffet eller, utan att ha dömts till sådan påföljd, har frigetts från häkte (7 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Vilka personer får registreras i Kriminalvårdens säkerhetsregister?
I säkerhetsregistret får personuppgifter behandlas om en person som är häktad eller dömd till fängelse och som är eller har varit placerad på eller uppfyller kraven för att placeras på en säkerhetsavdelning. I registret får även personuppgifter behandlas om en person som är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff, om det finns risk för att han eller hon under häktning eller verkställighet begår brott som inte är ringa, förbereder rymning, blir föremål för fritagning, bidrar till att allvarligt störa ordningen, utsätts för våld eller utövar våld eller hot mot personal. (2 §).
Vilka myndigheter har direktåtkomst till uppgifterna i säkerhetsregistret?
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:1177) medges direktåtkomst till personuppgifter i säkerhetsregistret. (6 §).
Hur länge får personuppgifter sparas i säkerhetsregistret?
Personuppgifter i säkerhetsregistret får inte behandlas längre än fem år efter det att den registrerade blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har avtjänat straffet eller, utan att ha dömts till sådan påföljd, har frigetts från häkte. (7 §).
Lagtext
1 §
Kriminalvården får föra ett säkerhetsregister. I säkerhetsregistret får personuppgifter behandlas i syfte att 1. förebygga, förhindra eller upptäcka brott eller brottslig verksamhet på häkten och i kriminalvårdsanstalter eller i samband med annan straffverkställighet, och 2. säkerställa ordning och säkerhet på häkten, i kriminalvårdsanstalter och i annan verksamhet som Kriminalvården bedriver. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
2 §
I säkerhetsregistret får personuppgifter behandlas om en person som är häktad eller dömd till fängelse och som är eller har varit placerad på eller uppfyller kraven för att placeras på en säkerhetsavdelning. I registret får även personuppgifter behandlas om en person som är häktad eller avtjänar ett fängelsestraff, om det finns risk för att han eller hon 1. under häktning eller verkställighet av fängelsestraff begår brott som inte är ringa eller utövar brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer, 2. förbereder rymning eller försöker rymma, 3. blir föremål för fritagning, 4. bidrar till att allvarligt störa ordningen eller säkerheten på ett häkte, i en kriminalvårdsanstalt eller i en annan lokal där Kriminalvården bedriver verksamhet, 5. under häktning eller verkställighet av ett fängelsestraff utsätts för våld eller hot, eller 6. utövar våld eller hot mot eller otillbörlig påverkan på personal eller andra personer som uppehåller sig i Kriminalvårdens lokaler. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
3 §
I säkerhetsregistret får även personuppgifter behandlas om en person som avtjänar en annan påföljd än fängelse inom Kriminalvården, om det finns risk för att han eller hon 1. bidrar till att allvarligt störa ordningen eller säkerheten i Kriminalvårdens lokaler, 2. under verkställighet utsätts för våld eller hot, eller 3. utövar våld eller hot mot eller otillbörlig påverkan på personal eller andra personer som uppehåller sig i Kriminalvårdens lokaler. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
4 §
Om det är absolut nödvändigt för ändamålet med behandlingen enligt 1 §, får Kriminalvården i säkerhetsregistret behandla personuppgifter om en person som är närstående till eller har annan nära förbindelse med en person som anges i 2 §. Om personen inte är häktad eller avtjänar en påföljd inom Kriminalvården ska det framgå genom en särskild upplysning. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
4 a §
Om det är absolut nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna upprätthålla säkerheten på ett häkte eller i en kriminalvårdsanstalt, får myndigheten i säkerhetsregistret behandla personuppgifter om en person som kan antas tillhöra eller verka för en organisation eller grupp som utövar allvarlig brottslig verksamhet. Om personen inte är häktad eller avtjänar en påföljd inom Kriminalvården ska det framgå genom en särskild upplysning. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
1 paragraf refererar hit
5 §
Sökförbudet i 2 kap. 14 § brottsdatalagen (2018:1177) hindrar inte sökning i personuppgifter i säkerhetsregistret i syfte att få fram ett urval av personer grundat på etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller uppgifter som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
6 §
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brottsdatalagen (2018:1177) medges direktåtkomst till personuppgifter i säkerhetsregistret. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
7 §
Personuppgifter i säkerhetsregistret får inte behandlas längre än fem år efter det att 1. den registrerade blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har avtjänat straffet eller, utan att ha dömts till sådan påföljd, har frigetts från häkte, 2. den registrerade helt har avtjänat en sådan påföljd som avses i 3 §, 3. den person som en registrerad är närstående till eller har annan nära förbindelse med enligt 4 §, har blivit villkorligt frigiven från ett fängelsestraff eller annars helt har avtjänat straffet eller, utan att ha dömts till sådan påföljd, har frigetts från häkte, eller 4. den senaste registreringen om en persons anknytning till brottslig verksamhet enligt 4 a § gjordes. Om personuppgifter om en person som dömts till fängelse behandlas enligt 2 § första stycket och personen inte slutligt döms till fängelse och inte har påbörjat verkställigheten, får uppgifterna inte behandlas längre än tre månader efter det att domen eller beslutet fick laga kraft. Detsamma gäller personuppgifter om en person som den registrerade är närstående till eller har annan nära förbindelse med enligt 4 §. Bestämmelsen i 2 kap. 17 § andra stycket brottsdatalagen (2018:1177) gäller inte vid tillämpningen av denna paragraf. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)
8 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om 1. innehållet i säkerhetsregistret, och 2. omfattningen av direktåtkomst till uppgifter i registret och om behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst. Lag (2026:102) .
Lag (2026:102)