Lagar.seRegisterFörordning om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter3 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

3 kap. Längsta tid som personuppgifter får behandlas

Ur Förordning (2019:1235) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter

Lagtext

1 §

Säkerhetspolisen ska se till att det finns rutiner för att säkerställa att de som behandlar personuppgifter respekterar tidsfristerna för när personuppgifter inte längre får behandlas.

2 §

När uppgifter och handlingar arkiveras digitalt ska de avskiljas så att de inte kan behandlas för att utföra en uppgift som anges i 2 kap. 1 § lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Åtkomsten till arkiverade uppgifter och handlingar ska begränsas till särskilt angivna tjänstemän.

3 §

I 4-6 §§ föreskrivs att vissa kategorier av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar får behandlas för ändamål som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter, trots att den tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§ samma lag har löpt ut. Detsamma gäller personuppgifter i andra utredningar som handläggs enligt 23 kap. rättegångsbalken. När personuppgifter får behandlas enligt 4-6 §§ får dessutom följande uppgifter behandlas: 1. ärendenummer eller liknande referensuppgifter, 2. brottskoder, och 3. uppgifter om omständigheterna kring brottet.

4 §

Uppgifter om den dömde i en förundersökning som har lett till fällande dom får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 4 § första stycket lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att finna samband mellan olika brott eller mellan tänkbara gärningsmän. Behandlingen ska dock upphöra senast i samband med att uppgifterna om den dömde tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.

5 §

Uppgifter om en person som har varit misstänkt i en förundersökning som har lagts ner eller avslutats på annat sätt än genom åtal, får i ett enskilt fall behandlas om det är nödvändigt för att kunna lagföra personen trots att den tid som anges i 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter har löpt ut. Behandlingen ska dock upphöra senast då åtal inte längre får väckas för brottet eller, i fall som avses i 35 kap. 10 § första stycket brottsbalken, senast sjuttio år från den dag då brottet begicks. Förordning (2025:169).

Förordning (2025:169)

6 §

Uppgifter om personer som har dömts för, eller som har varit misstänkta för, brott där det finns en betydande risk för återfall i samma eller likartad brottslighet, får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§ lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer. I fråga om brott som har lett till fällande dom ska dock behandlingen upphöra senast i samband med att uppgifterna tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister och i övriga fall senast femton år efter det att förundersökningen lades ner eller avslutades på annat sätt.

7 §

Riksarkivet får, efter att ha gett Säkerhetspolisen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 4 kap. 2 och 7-10 §§ lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter får behandlas under längre tid för arkivändamål av allmänt intresse och vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål.

8 §

Säkerhetspolisen får, efter att ha gett Riksarkivet tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om digital arkivering.