1 kap. Inledande bestämmelser

Ur Lag (2019:601) om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen

Sammanfattning

Denna lag gäller när det uppkommer en tvist mellan Sverige och en annan stat inom Europeiska unionen om tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten som ska lösas på sådant sätt som avses i rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen (skattetvistlösningsdirektivet), i den ursprungliga lydelsen (1 §).
Skatteverket ska vara behörig myndighet i Sverige enligt denna lag (4 §).
I skattetvistlösningsdirektivet, i den ursprungliga lydelsen, finns bestämmelser om krav på att sökanden i vissa fall också ska ge in handlingar till utländsk behörig myndighet (5 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

När tillämpas denna lag?

Denna lag gäller när det uppkommer en tvist mellan Sverige och en annan stat inom Europeiska unionen om tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten som ska lösas på sådant sätt som avses i rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen (skattetvistlösningsdirektivet), i den ursprungliga lydelsen (1 §).

Vilken myndighet ansvarar för ärenden enligt denna lag i Sverige?

Skatteverket ska vara behörig myndighet i Sverige enligt denna lag (4 §).

Hur bestäms betydelsen av ord som inte finns definierade i lagen?

Ord och uttryck som inte definieras i denna lag har samma betydelse som de har i det skatteavtal som är föremål för tolkning och tillämpning i tvisten. Ord och uttryck som inte definieras i skatteavtalet har samma betydelse som i den svenska lagstiftning som var gällande när beslutet eller beskedet om den åtgärd som gett upphov till en tvist enligt denna lag fattades eller meddelades. Betydelsen som ett ord eller ett uttryck har i den svenska skattelagstiftningen har företräde framför ordets eller uttryckets betydelse i annan lagstiftning (3 §).

Lagtext

1 §

Denna lag gäller när det uppkommer en tvist mellan Sverige och en annan stat inom Europeiska unionen om tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten som ska lösas på sådant sätt som avses i rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen (skattetvistlösningsdirektivet), i den ursprungliga lydelsen.

2 §

I denna lag avses med 1. behörig myndighet: en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 2.1 a i skattetvistlösningsdirektivet, i den ursprungliga lydelsen, i någon av de stater inom Europeiska unionen som är part i en tvist enligt denna lag, 2. skatteavtal: ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en stat inom Europeiska unionen.

3 §

Ord och uttryck som inte definieras i denna lag har samma betydelse som de har i det skatteavtal som är föremål för tolkning och tillämpning i tvisten. Ord och uttryck som inte definieras i skatteavtalet har samma betydelse som i den svenska lagstiftning som var gällande när beslutet eller beskedet om den åtgärd som gett upphov till en tvist enligt denna lag fattades eller meddelades. Betydelsen som ett ord eller ett uttryck har i den svenska skattelagstiftningen har företräde framför ordets eller uttryckets betydelse i annan lagstiftning.

4 §

Skatteverket ska vara behörig myndighet i Sverige enligt denna lag.

5 §

I skattetvistlösningsdirektivet, i den ursprungliga lydelsen, finns bestämmelser om krav på att sökanden i vissa fall också ska ge in handlingar till utländsk behörig myndighet.