1 kap. Inledande bestämmelser

Denna förordning reglerar hur utbildning till lärare och förskollärare ska utformas.

Med utbildning till lärare avses i denna förordning utbildningsprogram som leder till grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen och utbildning enligt

• förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen,
• förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, och
• förordningen (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen.

Med utbildning till förskollärare avses i denna förordning utbildningsprogram som leder till förskollärarexamen.

I denna förordning finns bestämmelser om

• grundläggande krav på utbildningen (2 kap.),
• särskilda krav på utbildningen (3 kap.),
• kombinationer av undervisningsämnen i utbildning som leder till ämneslärarexamen (4 kap.), och
• samverkan och anställningar inom utbildningen (5 kap.).

De grundläggande kraven på utbildningen i 2 kap. är gemensamma för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen.

De särskilda kraven på utbildningen i 3 kap. är programspecifika och gäller enbart för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen.

Förordning (2024:164).

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

I förordningen avses med

• högskolor: universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,
• praktiknära forskning: forskning i samverkan med förskollärar- och lärarprofessionen utifrån förskolans och skolans behov av kunskap för att förbättra verksamheten,
• undervisningsämne: ett ämne som ska ingå i en lärares examen och som motsvaras av ett av skolväsendets ämnen som det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan för eller, i vissa fall när utbildningen inriktar sig mot arbete i gymnasieskolan, flera ämnen i skolväsendet som det finns fastlagda ämnesplaner för.

Förordning (2024:164).

Av 6 kap. 4 § första och andra styckena högskoleförordningen (1993:100) framgår dels att inom högskoleutbildning får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till den förordningen (examensordningen), dels att det i examensordningen anges på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen
(examensbeskrivning).

Av 6 kap. 4 § tredje stycket samma förordning framgår att det i bland annat följande förordningar finns avvikande bestämmelser om vilka krav som ska uppfyllas för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen och på vilken nivå sådana examina ska avläggas:

• förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen,
• förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, och
• förordningen (2021:1336) om försöksverksamhet med kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärarexamen eller ämneslärarexamen.

Av 6 kap. 5 § högskoleförordningen framgår att det i denna förordning finns krav på den utbildning som ska leda fram till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. I bland annat de förordningar som anges i andra stycket finns det bestämmelser som avviker från denna förordning.

Förordning (2024:164).

Av 2 kap. 13-19 §§ skollagen (2010:800) och förordningen
(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vad som krävs för att få bedriva undervisning i skolväsendet.

Av 2 kap. 22 a § förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vilka ämnen i gymnasieskolan som motsvaras av de undervisningsämnen som anges i 4 kap. 4 §. Förordning (2024:164).