3 kap. Överlämnande av misstänkta eller dömda personer från Sverige

Behöriga rättsliga myndigheter enligt artikel 598 c i avtalet är åklagare och allmän domstol.

En svensk medborgare får inte överlämnas.

Ett överlämnande får vägras om den gärning som arresteringsordern avser är ett politiskt brott.

Ett överlämnande får dock inte vägras om den gärning som arresteringsordern avser omfattas av artikel 602.2 i avtalet.

Överlämnande får inte beviljas

1. om den utfärdande myndigheten inte lämnar sådana garantier som enligt artikel 604 b i avtalet krävs för att överlämnande ska få beviljas, eller

2. om den eftersökte enligt artikel 614 i avtalet ska överlämnas eller utlämnas till en annan stat eller överlämnas till Internationella brottmålsdomstolen.

I frågor om hinder mot överlämnande tillämpas 2 kap. 3 §
1, 5 och 6 lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Lag (2024:47).

Under det inledande förfarandet om överlämnande och under utredningen tillämpas 4 kap. 1 § andra stycket och 3 § första stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

En efterlysning som är registrerad i ett system för eftersökning av personer och som gäller utlämning eller överlämnande till Förenade kungariket ska jämställas med en arresteringsorder i avvaktan på att en sådan översänds.

Vid utredningen tillämpas bestämmelserna om förundersökning i brottmål, om inte annat anges i avtalet eller i denna lag.

Beslut om kompletteringar enligt artikel 613.2 i avtalet fattas av åklagare.

I frågor om användning av AI-system för ansiktsigenkänning eller annan biometrisk fjärridentifiering i realtid tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 3 a § lagen
(2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Lag (2026:814).

I frågor om offentlig försvarare för den eftersökte tillämpas 4 kap. 8 § och 5 kap. 8 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

I frågor om samtycke och medgivande tillämpas 4 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Vid prövningen av frågan om överlämnande tillämpas 5 kap.
1 och 2 §§, 4 § första och andra styckena, 5 § och 9 § utom första stycket första meningen lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Om garantier som avses i artikel 604 b i avtalet har lämnats av den utfärdande myndigheten, ska rätten i beslutet om överlämnande ange att det är ett villkor för överlämnande att garantierna kommer att uppfyllas.

Ett beslut om att inte bevilja ett överlämnande enligt artikel 601.1 f i avtalet får inte överklagas.

I frågor om gripande, anhållande och häktning samt reseförbud och anmälningsskyldighet tillämpas bestämmelserna i
4 kap. 5 och 6 §§, 5 kap. 7 § och 6 kap. 3 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

I frågor om beslag och husrannsakan tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 6 § andra stycket lagen
(2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Rätten kan i samband med ett beslut om att den eftersökte ska överlämnas, bestämma att

- verkställigheten ska skjutas upp med stöd av artikel 621.4 eller artikel 622.1 i avtalet, eller

- den eftersökte tillfälligt ska överlämnas enligt artikel 622.2 i avtalet.

Efter att rätten har beslutat om överlämnande kan åklagaren bestämma att verkställigheten ska skjutas upp med stöd av artikel 621.3 eller artikel 621.4 i avtalet.

Vid verkställighet av ett beslut om överlämnande tillämpas 6 kap. 4 och 5 §§ lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Verkställigheten av en frihetsberövande påföljd ska överföras till Sverige enligt bestämmelserna i 3 kap. 10-21 §§ och 7 kap. 2, 5, 6, 8 och 10 §§ lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål om

- rätten med stöd av artikel 601.1 f i avtalet vägrat överlämna den eftersökte, eller

- någon har överlämnats från Sverige på villkor att han eller hon ska återföras hit enligt artikel 604 b i avtalet.

Vid tillämpning av 3 kap. 14 § lagen om internationell verkställighet i brottmål krävs inte någon begäran från behörig myndighet i Förenade kungariket för att tvångsmedel ska få användas.

När rätten med stöd av artikel 601.1 f i avtalet vägrat överlämna den eftersökte, ska ett beslut om att överföra verkställigheten av den frihetsberövande påföljden inte meddelas om Förenade kungariket motsätter sig att verkställigheten överförs. Lag (2025:531).

Bestämmelserna i 1-3, 6, 7 och 9 §§ tillämpas i frågor om tillstånd till utvidgat överlämnande enligt artikel 625.4 eller till vidareöverlämnande enligt artikel 626.3 i avtalet.

Ett tillstånd till vidareöverlämnande enligt artikel 626.3 i avtalet ska även kunna avse ett överlämnande eller en utlämning från Förenade kungariket till Island eller Norge.

Vid tillstånd till vidareutlämning enligt artikel 626.5 i avtalet tillämpas 6 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Vid en begäran om tillstånd till transport genom Sverige tillämpas 8 kap. 2 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.