4 kap. Enskilda personers innehav

Endast den som har fyllt 18 år får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen. Det gäller dock inte ett start- eller signalvapen eller ett vapen som gjorts varaktigt obrukbart.

Endast den som har fyllt 20 år får beviljas tillstånd att inneha ett helautomatiskt skjutvapen. Det gäller dock inte om vapnet är ett sådant effektbegränsat vapen som avses i 2 kap.
2 § 1 vapenlagen (2026:408).

Undantag från ålderskraven i första och andra stycket får göras för jakt eller målskytte om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska särskilt beaktas

1. sökandens ålder och mognad,
2. vilken typ av skjutvapen som ansökan avser,
3. om sökanden har ett behov av vapnet som inte kan tillgodoses genom bestämmelserna om utlåning i 9 kap. vapenlagen, och
4. om sökandens förmyndare eller någon annan som har fyllt

18 år och har tillstånd att inneha skjutvapen ser till att sökanden har praktiska förutsättningar att förvara skjutvapnet i enlighet med de regler som gäller för skjutvapnet.

Den som inte har fyllt 18 år eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte beviljas tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin utan att förmyndaren eller förvaltaren har samtyckt till innehavet.

En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen endast om han eller hon kan handha vapnet, om inte ansökan avser ett annat ändamål än skjutning.

En enskild person får beviljas tillstånd att inneha tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar endast om han eller hon kan hantera anordningen och har kunskap om dess verkningar.

För tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt krävs att sökanden har avlagt prov som visar att han eller hon har grundläggande kännedom om jakt och viltvård och kan hantera vapnet (jägarexamen).

Naturvårdsverket får i enskilda fall besluta om undantag från kravet på jägarexamen, dock inte när det gäller enhandsvapen.

Jägarexamen ska avläggas inför en provledare som förordnats av Polismyndigheten efter förslag av Svenska jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund.

Den som avlägger jägarexamen ska betala en avgift enligt en taxa som fastställs av Naturvårdsverket.

Den som har jägarexamen ska vid prövning enligt 4 kap. 2 § vapenlagen (2026:408) anses ha behov av skjutvapen för jakt, om inte särskilda skäl talar mot det. Detta gäller dock inte i fråga om sådana skjutvapen som avses i 15 §.

Behovet i första stycket ska anses motsvara tio kompletta skjutvapen för jakt, eller stommar eller lådor som är avsedda för sådana vapen.

En enskild person får beviljas tillstånd till innehav av fler skjutvapen, stommar eller lådor om personen har ett mycket kvalificerat behov av ytterligare vapen. Vid bedömningen av om det finns ett mycket kvalificerat behov ska särskilt beaktas

1. om jakten bedrivs yrkesmässigt eller annars i större omfattning,
2. sökandens behov av de skjutvapen han eller hon redan innehar, och
3. om behovet av skjutvapnet kan tillgodoses genom sökandens befintliga vapeninnehav.

Den som har jägarexamen ska vid prövning enligt 4 kap. 2 § vapenlagen (2026:408) anses ha behov av ytterligare två pipor för varje komplett skjutvapen som han eller hon innehar.

Tillstånd till innehav av fler pipor än vad som följer av första stycket får beviljas endast om sökanden har behov av det.

En enskild person får beviljas tillstånd att inneha ett skjutvapen för målskytte endast om han eller hon är

1. ordinarie hemvärnssoldat, eller

2. aktiv medlem i en sammanslutning för målskytte som

- inom ramen för sin verksamhet bedriver skytte med ett sådant vapen som ansökan avser, och

- har auktoriserats enligt vapenlagen (2026:408) eller som är ansluten till en auktoriserad sammanslutning för målskytte.

En enskild person får, utöver vad som gäller enligt 8 §, beviljas tillstånd att inneha ett enhandsvapen som inte är effektbegränsat för målskytte endast om han eller hon har visat prov på särskild skjutskicklighet.

En enskild person får, utöver vad som gäller enligt 8 §, beviljas tillstånd att inneha ett helautomatiskt vapen för målskytte endast om han eller hon

1. har visat prov på särskild skjutskicklighet, och

2. är aktiv medlem i en sammanslutning för målskytte enligt
8 § 2, vars verksamhet Försvarsmakten förklarat vara av betydelse för totalförsvaret.

I de fall som avses i 8 § 2, 9 och 10 §§ ska intyg över aktivitet (föreningsintyg) lämnas av styrelsen i en sammanslutning för målskytte som sökanden är medlem i. Om ansökan avser ett enhandsvapen som inte är effektbegränsat eller ett helautomatiskt vapen ska intyget även avse skjutskicklighet.

Om sökanden inte har fyllt 18 år och ansökan gäller ett skjutvapen som anges i 8 § ska styrelsen i sammanslutningen även intyga skjutskicklighet och personlig lämplighet.

Tillstånd till innehav av fler än tio enhandsvapen för målskytte eller stommar till sådana vapen får beviljas endast om sökanden har ett mycket kvalificerat behov av ytterligare skjutvapen. Detsamma gäller för tillstånd till innehav av fler än åtta andra vapen för målskytte, eller stommar eller lådor till sådana vapen.

Vid bedömningen av om det finns ett mycket kvalificerat behov ska särskilt beaktas

1. sökandens behov av de skjutvapen han eller hon redan innehar,
2. om behovet av skjutvapnet kan tillgodoses genom befintligt vapeninnehav, och
3. om sökanden tävlar i målskytte på lägst nationell nivå.

Tillstånd att inneha skjutvapen som i brukbart skick hör till kategori A i bilagan till denna förordning för prydnads- eller minnesändamål eller udda ändamål som inte avser skjutning får beviljas endast om vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga.

Trots första stycket får tillstånd att inneha skjutvapen beviljas för udda ändamål som inte avser skjutning om det finns synnerliga skäl.

Trots 3 § andra stycket, 4 och 8-11 §§ får en enskild person beviljas tillstånd att inneha skjutvapen om sökanden behöver vapnet i sin tjänst eller som för sin tjänst behöver ett annat skjutvapen än tjänstevapen för att behålla eller utveckla sin skjutskicklighet. Detta gäller dock inte enhandsvapen för jakt. Är det fråga om utländsk säkerhetspersonal som medföljer vid statsbesök eller liknande eller som ansvarar för personers säkerhet vid internationell luftfart, ska Polismyndigheten samråda med Regeringskansliet
(Utrikesdepartementet).

Behov av skjutvapen kan i fråga om nedan angivna vapentyper anses finnas endast för följande ändamål:

Vapentyp Ändamål

1. Enhandsvapen för jakt eller avlivning av djur i fråga om
a) enskottsvapen Omfattande grytjakt, jakt med ställande av

hund enligt jaktlagen (1987:259) eller förskrifter som meddelats med stöd av den lagen eller avlivning av fällfångade djur.

b) flerskottsvapen Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård

eller annat kvalificerat behov.

2. Vapen som av Polismyndigheten klassificeras som
salongsgevär Avlivning av fällfångade djur.

3. Tårgasanordningar eller andra till verkan och ändamål
jämförliga anordningar Tjänst eller annan särskild

omständighet som medför ett synnerligt behov av anordningen för personligt skydd eller utlåning till bevakningspersonal enligt 9 kap. 11 och 12 §§ vapenlagen (2026:408).

4. Injektionsvapen Jakt enligt tillstånd som meddelats av

Naturvårdsverket eller veterinärarbete som avser tamdjur, om sökanden visar att han eller hon genomgått utbildning enligt föreskrifter som meddelats av Statens jordbruksverk, i fråga om jakt efter samråd med Naturvårdsverket.

Polismyndigheten ska inhämta yttrande från Naturvårdsverket innan ett vapen klassificeras som salongsgevär.

Tillstånd att inneha skjutvapen för jakt får inte avse

1. sådana skjutvapen som avses i kategori A punkt 8 i bilagan till denna förordning, eller

2. enhandsvapen med centralantändning.

En enskild person får beviljas tillstånd att inneha skjutvapen som tillverkades för mindre än 80 år sedan för samling endast om vapnet ska ingå i en samling som till största delen består av skjutvapen som är äldre än så.

En enskild person får beviljas tillstånd att inneha pansarskott, granatgevär och andra tyngre, utpräglat militära vapen för samling endast om föremålen är av särskilt stort historiskt värde och personen sedan minst fem år innehar skjutvapen för samling.

En enskild person som är bosatt i ett annat land inom Europeiska unionen får beviljas tillstånd att inneha skjutvapen i kategori A, B eller C i bilagan till denna förordning endast om han eller hon

1. beviljats tillstånd enligt 11 kap. 1-4 §§ att föra över vapnet till det land som personen är bosatt i, eller

2. skriftligt intygat och motiverat sin avsikt att inneha vapnet endast i Sverige.

För skjutvapen i kategori B i bilagan till denna förordning krävs utöver vad som anges i första stycket att en behörig myndighet i det landet samtycker till innehavet.

Om sökanden inom överskådlig tid kan antas uppfylla samtliga förutsättningar för innehavstillstånd får ett tidsbegränsat tillstånd att inneha skjutvapen förnyas även om sökanden inte uppfyller samtliga sådana förutsättningar.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om

1. de krav på skjutskicklighet och aktivt medlemskap som ska gälla för tillstånd till innehav av skjutvapen för målskytte,
2. vilka kunskapskrav som ska gälla för tillstånd till innehav av tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar, och
3. de krav på tekniska åtgärder som ska vidtas för att ett skjutvapen ska anses vara varaktigt obrukbart i den mening som avses i 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § vapenlagen (2026:408).

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om prov för jägarexamen och om övriga frågor som avses i 4 § första stycket och 5 § första stycket.