2 kap. Verkställighet i en annan nordisk stat av ett svenskt bötesstraff eller av ett svenskt beslut om förverkande, rättegångskostnad i brottmål, kvarstad eller vite
Ur Förordning (2026:797) om nordisk verkställighet i brottmål
Paragrafer i kapitlet
Lagtext
1 §
Kronofogdemyndigheten får vid prövningen av om en dom ska begäras verkställd i en annan nordisk stat enligt 2 kap. 1 § lagen (2026:786) om nordisk verkställighet i brottmål hämta in upplysningar från en behörig myndighet i den andra staten, Polismyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten eller andra svenska myndigheter.
Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten ska på Kronofogdemyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för Kronofogdemyndighetens prövning.
2 §
En begäran om verkställighet enligt 2 kap. 1 § lagen
(2026:786) om nordisk verkställighet i brottmål ska innehålla en kopia av domen.
I stället för domen får det till begäran bifogas uppgifter
- som är föreskrivna för en ansökan om indrivning enligt indrivningsförordningen (1993:1229),
- om tid och plats för den brottsliga gärningen,
- om de övriga omständigheter som behövs för att känneteckna gärningen, och
- om det eller de lagrum som tillämpats.
3 §
Kronofogdemyndigheten ska genast underrätta en behörig myndighet i den andra nordiska staten, om
- den betalningsskyldige helt eller delvis har betalat beloppet i domen,
- domen helt eller delvis har verkställts i Sverige eller i en annan stat,
- det finns en risk att det sammanlagda värdet av det som verkställs kan komma att överstiga det belopp som anges i domen,
- verkställighet inte längre får ske på grund av att överskott uppkommit vid omräkning till svensk valuta,
- verkställighet inte längre får ske på grund av att preskription inträtt enligt svenska regler, eller
- verkställighet inte längre får ske på grund av en dom eller ett beslut som har meddelats i Sverige.