Dör någon utan testamente, avgör ärvdabalken vem som ärver. Barnen står först, och saknas de, går arvet till föräldrar och syskon, därefter till far- och morföräldrar och deras barn. Längre ut i släkten går arvet inte, så en kusin ärver ingenting. Var den avlidna gift, går kvarlåtenskapen först till den efterlevande maken, men ett barn som inte också är makens kan kräva ut sitt arv direkt.
Så fördelas arvet mellan de tre arvsklasserna
Arvsordningen i ärvdabalken (1958:637) är byggd som en trappa. Först prövas den första arvsklassen. Finns ingen arvinge där, går turen till den andra, och först när även den är tom prövas den tredje. Inom varje klass träder avkomlingar in i en avliden arvinges ställe, men i tredje klassen sträcker sig den rätten bara ett steg ned.
| Arvsklass | Vilka ingår | Träder in i en avliden arvinges ställe | Lagrum |
|---|---|---|---|
| Före klasserna, om den avlidna var gift | Maken går före andra och tredje klassen och före gemensamma barn | Nej | 3 kap. 1 § |
| Första | Barn, barnbarn och deras barn | Ja, utan gräns nedåt | 2 kap. 1 § |
| Andra | Föräldrar, syskon, syskonbarn och deras barn | Ja, utan gräns nedåt i syskongrenen | 2 kap. 2 § |
| Tredje | Far- och morföräldrar samt deras barn | Bara ett steg ned, till far- och morföräldrarnas barn | 2 kap. 3 § |
| Varken arvinge eller make finns | Allmänna arvsfonden | Ingen | 5 kap. 1 § |
Barnen ärver först, och barnbarn träder in i ett dött barns ställe
Närmaste arvingar är den avlidnas egna barn och deras avkomlingar, som lagen kallar bröstarvingar. Enligt 2 kap. 1 § tar barnen lika lott, och är ett barn dött träder barnets egna avkomlingar in och delar den lott föräldern skulle ha fått. Efterlämnar den avlidna tre barn, varav ett har gått bort och lämnat två egna barn, tar de två efterlevande barnen var sin tredjedel. Det avlidna barnets två barn delar den sista tredjedelen och får en sjättedel var.
Arvingen måste leva vid dödsfallet. Ett barn som blivit till före dödsfallet ärver ändå enligt 1 kap. 1 §, om det sedan föds med liv.
Utan barn ärver föräldrarna, och efter dem syskonen
Finns inga bröstarvingar, tar föräldrarna hälften var av arvet enligt 2 kap. 2 §. Är en av föräldrarna död, delar syskonen den förälderns halva, och i ett avlidet syskons ställe träder syskonets egna avkomlingar. Lever en av föräldrarna, och finns varken syskon eller avkomlingar till syskonen, tar den föräldern hela arvet.
Halvsyskon hör till grenen efter den förälder de delar med den avlidna. De tar tillsammans med helsyskonen del i den lott som skulle ha tillfallit den föräldern. Finns inga helsyskon och båda föräldrarna är döda, tar halvsyskonen hela arvet, och ett dött halvsyskon ersätts av sina avkomlingar.
Sist ärver far- och morföräldrarna, och kusiner ärver inte alls
Först när ingen finns kvar i andra arvsklassen prövas den tredje. Då tar far- och morföräldrarna enligt 2 kap. 3 § arvet med lika lott. Har någon av dem gått bort, delar den far- eller morförälderns barn lotten. Det är den avlidnas fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Saknas barn efter en avliden far- eller morförälder, går lotten till den andra i paret. Har även den andra far- eller morföräldern gått bort, delar hennes eller hans barn lotten. Om det inte finns någon arvinge alls på fars sida, går hela arvet till mors sida, och tvärtom.
2 kap. 3 § nämner far- och morföräldrarnas barn men inte deras barnbarn, och 2 kap. 4 § utesluter alla andra släktingar. En kusin ärver därför ingenting, medan ett syskonbarns barn gör det, eftersom rätten att träda in löper hur långt ned som helst i syskongrenen.
Så mycket ärver den efterlevande maken
En efterlevande make tar kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 §. Makarnas gemensamma barn får vänta på sitt arv. De ärver när även den efterlevande maken dör. Enligt 3 kap. 2 § tillfaller hälften av den makens bo dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna. Finns gemensamma barn är det de som får den hälften, och den först avlidnas föräldrar och syskon får ingenting.
Maken har dessutom rätt till ett minsta belopp som ett testamente inte kan inskränka. Efter bodelningen ska den efterlevande alltid ha egendom till ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker. Prisbasbeloppet är 59 200 kronor under 2026, så gränsen ligger på 236 800 kronor för ett dödsfall i år. Beloppet är ett golv för vad maken sammanlagt ska ha. Bodelningsandelen och den enskilda egendomen räknas in, och kvarlåtenskapen fyller bara upp till nivån. Prisbasbeloppet det år dödsfallet inträffade styr.
Pågick ett mål om äktenskapsskillnad vid dödsfallet, gäller reglerna om makes arvsrätt inte alls, enligt 3 kap. 10 §.
Särkullbarn kan kräva ut sitt arv direkt
Ett barn som bara är den avlidnas, och inte den efterlevande makens, kallas särkullbarn. Ett sådant barn får ut sin arvslott genast enligt 3 kap. 1 §, i stället för att vänta som ett gemensamt barn.
Avstår barnet från sitt arv, får maken del i lotten, och barnet får i stället efterarv. När även den efterlevande maken dör, får barnet ta del i den makens bo på samma sätt som ett gemensamt barn, enligt 3 kap. 9 §. Räcker kvarlåtenskapen inte till både makens fyra prisbasbelopp och särkullbarnets arvslott, får maken sin del först.
Sambor ärver inte varandra
Reglerna om makes arvsrätt gäller bara den som var gift. En sambo saknar plats i arvsordningen och ärver därför ingenting utan testamente. Den efterlevande sambon kan däremot begära bodelning av samboegendomen, det vill säga bostad och bohag som skaffats för att användas gemensamt.
Den efterlevande sambon måste begära bodelningen senast när bouppteckningen förrättas, enligt 8 § sambolagen (2003:376). Den efterlevande sambon har då alltid rätt till minst två prisbasbelopp ur samboegendomen enligt 18 § sambolagen. Det är 118 400 kronor under 2026, så långt samboegendomen räcker. Ska sambor ärva varandra krävs ett testamente, och formkraven för att det ska gälla står i guiden till att skriva testamente. Ett testamente kan vara skrivet så att det inkräktar på bröstarvingarnas laglott, men barnet kan då begära jämkning och få ut den. Det måste ske inom sex månader från att barnet fick del av testamentet, annars är rätten förlorad.
Vem ärver om ingen arvinge finns?
Finns ingen arvinge i någon av de tre klasserna, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. En efterlevande make går före fonden. Kammarkollegiet tar emot anmälan om dödsfallet, utser god man och avvecklar dödsboet. Fondens verksamhet regleras i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden.
Så tar du reda på vilka som ärver i dödsboet
Vilka som är dödsbodelägare fastställs i bouppteckningen. Enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken ska den förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket förlänger tiden efter ansökan. Därefter ska den enligt 20 kap. 8 § ges in till Skatteverket för registrering inom en månad. Vad som mer behöver göras står i guiden om när någon har avlidit. Lista först vilka som lever i den första arvsklassen, gå vidare till den andra bara om den första är tom, och kontrollera om något av barnen är särkullbarn.
Senast faktagranskad: 15 september 2026