Söndagen den 13 september är det val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Din vallokal har öppet klockan 8.00 till 20.00, men du behöver inte vänta till dess: förtidsröstningen öppnar den 26 augusti, och då kan du rösta i vilken röstningslokal som helst i landet. Röstkortet behöver du inte ha med dig, legitimationen räcker.
Röstkortet kommer senast den 26 augusti
Valmyndigheten började skicka röstkorten den 15 augusti, till din digitala brevlåda om du har en och annars med posten. Sista dagen är den 26 augusti, och det datumet är inte valt på måfå: röstkortet ska vara väljaren till handa senast 18 dagar före valdagen enligt 5 kap. 8 § vallagen. På kortet står vilka val du får rösta i, vilken vallokal du hör till och vilka tider den har öppet, uppgifter som 9 § i samma kapitel kräver.
Kortet är däremot inget krav för att få rösta. Du legitimerar dig i stället, och röstmottagarna slår upp dig i en digital väljarförteckning. Den som inte är känd av röstmottagarna ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet, säger 8 kap. 6 §, och saknar du id-handling kan en annan person som fyllt 18 år intyga vem du är mot att själv visa legitimation. Digitala id-kort från Bank-id och Freja e-id+ går också bra, men röstmottagaren kontrollerar dem i sin mobiltelefon först och avgör om identiteten är styrkt. Har kortet kommit bort går det att beställa ett dubblettröstkort hos Valmyndigheten eller kommunen, en möjlighet som står i 5 kap. 10 §.
Adressen den 14 augusti avgör var din röst hör hemma
Röstlängden bygger på de uppgifter som fanns 30 dagar före valdagen, alltså den 14 augusti (5 kap. 1 §). Flyttade du efter den dagen ligger din vallokal kvar i kommunen du flyttade från, och det är där du röstar till kommunfullmäktige, skriver Valmyndigheten. Du kan ändå lämna själva rösten där du bor nu, genom att förtidsrösta.
Stämmer inte uppgifterna om din rösträtt begär du rättelse skriftligen hos länsstyrelsen. Sista dag är tolv dagar före valdagen (5 kap. 6 §), alltså den 1 september. Samma paragraf sätter gränsen för vad en rättelse kan bygga på: det som hänt senare än 30 dagar före valdagen räknas inte.
På valdagen får du bara rösta i din egen vallokal. Är du inte hemma den dagen går du i stället till en lokal för förtidsröstning, som tar emot röster ända till och med valdagen.
Förtidsröstningen öppnar den 26 augusti
Kommunernas röstningslokaler får ta emot röster tidigast den artonde dagen före valdagen och får hålla på till och med valdagen (10 kap. 2 §). I år blir det den 26 augusti till och med den 13 september. Du väljer lokal fritt i hela landet, och minst en lokal i varje kommun ska vara öppen varje dag under perioden. På valdagen ska minst en röstningslokal per kommun ha samma öppettider som vallokalerna (4 kap. 24 §). Antalet lokaler är betydligt mindre den dagen än under veckorna innan, så vet du redan nu att du är bortrest är det enklare att rösta i förväg.
I lokalen tar du en valsedel för varje val du ska rösta i: gul för riksdagsvalet, blå för regionvalet och vit för kommunvalet. Färgerna står inte i vallagen utan i 5 § valförordningen. Hittar du inte ditt partis valsedel tar du en blank sedel och skriver partiets namn på den. Ångrar du din förtidsröst är den inte låst. Du får rösta personligen i din vallokal på valdagen även om du redan har förtidsröstat, och lagen kallar det ångerröstning (9 kap. 14 §). Ligger den tidigare rösten redan i vallokalen får du tillbaka den av röstmottagarna innan du röstar om.
Så går det till att rösta med bud
Kan du inte ta dig till en lokal får någon annan bära rösten åt dig. Rätten gäller den som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själv kan ta sig till ett röstmottagningsställe, och dessutom den som betjänas av lantbrevbärare eller är intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt (7 kap. 4 §).
Vem som helst duger inte som bud. Lagen räknar upp make, maka eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar och syskon, dina egna eller partnerns, samt den som yrkesmässigt ger dig vård eller annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter, lantbrevbärare och anställda vid häkte eller anstalt (7 kap. 5 §). Budet ska ha fyllt 18 år.
Utöver budet behövs ett vittne, som måste vara någon annan än budet. Du gör i ordning valsedlarna själv, lägger var och en i sitt valkuvert och lägger sedan kuverten i ytterkuvertet medan budet och vittnet ser på. Därefter skriver alla tre under ytterkuvertet med namn och personnummer (7 kap. 7 §). Är budet lantbrevbärare behöver hen inte vara med när du gör i ordning kuvertet (7 kap. 8 §).
En budröst får göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen (7 kap. 6 §), alltså den 20 augusti i år. Budet kan sedan lämna den i en röstningslokal från den 26 augusti eller i din vallokal på valdagen. Materialet med blanka valsedlar, kuvert och instruktioner beställer du hos Valmyndigheten eller hämtar i en röstnings- eller vallokal, och sista beställningsdag är den 7 september.
Finns det ingen i din närhet som kan vara bud kan kommunen skicka två röstmottagare till dig i stället. Sådan ambulerande röstmottagning finns för den som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte kan ta sig till ett röstmottagningsställe, och för den som är intagen i polisarrest eller på en vårdinrättning som gör det svårt att rösta i en lokal (7 kap. 3 a §). Du bokar den genom din kommun.
Var i vallagen din fråga står
Vallagen (2005:837) har 16 kapitel, och de följer i stort sett väljarens egen väg genom valet: först vem som får rösta, sedan sedlarna, sedan röstningen, sedan räkningen. Tabellen visar vilket kapitel som svarar på vad. Samtliga lagar som styr valet finns samlade under när du röstar i val i vår lagbok.
| Din fråga | Kapitel i vallagen |
|---|---|
| Står jag i röstlängden, och när kommer röstkortet? | 5 kap. Röstlängder och röstkort |
| Hur ser valsedlarna och kuverten ut? | 6 kap. Valsedlar och kuvert |
| Får jag rösta själv, med bud eller per brev? | 7 kap. Allmänna bestämmelser om röstning |
| Vad gäller inne i lokalen, och hur styrker jag vem jag är? | 8 kap. Allmänna bestämmelser om röstmottagning |
| Vad händer med rösten i vallokalen på valdagen? | 9 kap. Röstmottagning i vallokal |
| När och var får jag förtidsrösta? | 10 kap. Röstmottagning i röstningslokal |
| Hur räknas rösterna? | 11 kap., 12 kap. och 13 kap. |
| Hur blir röster till mandat? | 14 kap. Fördelning av mandat |
| Kan ett val överklagas? | 15 kap. Överklagande |
| Vem ansvarar för säkerheten i valet? | 16 kap. Valsäkerhet |
Två frågor som väljare ofta ställer ligger utanför den ordningen. Vallokalens öppettider står i 4 kap. 21 §, som sätter klockan 8.00 till 20.00 som huvudregel och låter kommunen korta tiden bara efter samråd med länsstyrelsen, aldrig till mindre än klockan 9.00 till 13.00 och 17.00 till 20.00. I år har samtliga vallokaler öppet 8.00 till 20.00, och tiderna för just din lokal står på röstkortet. Och valsäkerheten, som är lagens sista kapitel, ålägger länsstyrelser, valnämnder och utlandsmyndigheter att skyndsamt rapportera incidenter till Valmyndigheten, allt från avvikelser i förfarandet till försök att hindra röstningen (16 kap. 2 §).
Den som själv kandiderar eller redan sitter i en fullmäktigeförsamling möter en annan uppsättning regler. De finns samlade under när du är folkvald politiker eller ska rösta i val.
Vanliga frågor
Får jag rösta om jag fyller 18 år på valdagen?
Ja. Det räcker att du har fyllt 18 år senast på valdagen, enligt Valmyndigheten. Den som har samordningsnummer i stället för personnummer får däremot inte rösta, eftersom rösträtten bygger på folkbokföringen.
Jag är inte svensk medborgare. Vilka val får jag rösta i?
Riksdagsvalet kräver svenskt medborgarskap, men region- och kommunvalet gör det inte. Är du medborgare i ett annat EU-land, i Island eller i Norge räcker det att du är folkbokförd i kommunen och regionen. Har du ett annat medborgarskap, eller är statslös, krävs dessutom att du har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år i rad före valdagen.
Kan jag personrösta på någon som inte står tryckt på valsedeln?
Ja. Du kan skriva kandidatens namn på en valsedel som bara bär partinamnet, eller skriva både partiets och kandidatens namn på en blank sedel. Du kan bara personrösta på en kandidat per val och valsedel. Hur ett tillskrivet namn räknas beror på om partiet har registrerat sin partibeteckning och anmält sina kandidater, och den ordningen står i 7 kap. 2 §.
Behöver budet mitt röstkort?
Skicka med det om du har det. Vallagen utgår från att röstkortet följer med ytterkuvertet när budet lämnar rösten i en röstningslokal, men inte när rösten lämnas i din vallokal (7 kap. 10 §). Kravet faller dessutom bort när röstmottagarna ändå kommer åt uppgifterna (10 kap. 3 §), och det gör de i år genom den digitala väljarförteckningen.
Kan jag rösta om jag har skyddade personuppgifter?
Ja, och du kan förtidsrösta i vilken lokal som helst i landet. Du behöver inte visa något röstkort, varken när du förtidsröstar eller på valdagen. Vet du inte vilken vallokal du hör till kan du vända dig till Valmyndigheten.
Senast faktagranskad: 19 augusti 2026