Den 13 juli 2026 träder en ny lag i kraft som ålägger vissa myndigheter att på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten om personer som kan sakna rätt att vistas i Sverige. Bestämmelserna är en del av lagpaketet Stärkt återvändandeverksamhet och kallas i debatten för angiverilagen av kritikerna. Officiellt handlar det om en informationsplikt i utlänningslagen. Här går vi igenom vad lagen faktiskt innebär.
Från förslag till gällande lag
Reglerna bygger på regeringens proposition 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet. Riksdagen biföll propositionen den 15 juni 2026, och lagändringarna i utlänningslagen (2005:716) träder i kraft den 13 juli 2026. Informationsplikten är en av flera åtgärder i paketet, som också omfattar utökade möjligheter till identitets- och utlänningskontroll. Förslaget har sin bakgrund i Tidöavtalet och föregicks av en statlig utredning.
Vilka myndigheter som omfattas
Sex myndigheter ska på eget initiativ underrätta Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Ytterligare två myndigheter, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, ska lämna motsvarande uppgifter men bara på begäran, inte på eget initiativ. Uppgiftsskyldigheten framgår av de nya bestämmelserna i utlänningslagens 17 kapitel, som du kan läsa i propositionen hos riksdagen.
Detta undantas
Hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och biblioteken omfattas inte av informationsplikten. Undantaget är konstruerat genom sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen, som gör att uppgifter skyddade av vård-, socialtjänst- och utbildningssekretess faller utanför plikten. Att just dessa verksamheter lämnades utanför var resultatet av omfattande remisskritik under lagstiftningsarbetet.
Tröskeln för när uppgift ska lämnas
Lagen använder uttrycket att det ska finnas anledning att anta att personen saknar rätt att vistas i landet. Under riksdagsbehandlingen fanns förslag om en högre tröskel, men de förslagen avslogs och regeringens ursprungliga lydelse antogs. Riksdagens beslut och behandlingen av motionerna finns dokumenterade i socialförsäkringsutskottets betänkande.
Lagen är omdebatterad, och den här genomgången tar inte ställning i sakfrågan utan beskriver vad som faktiskt beslutats. För den som vill fördjupa sig finns propositionen och riksdagens betänkande som primärkällor, länkade ovan.
Senast faktagranskad: 13 juli 2026