2 kap. Riksskatteverket

Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, folkbokföring och val, allt i den mån annat inte följer av särskilda föreskrifter.

Verket skall särskilt 1. meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden, 2. genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen inom verksamhetsområdet, 3. lämna direktiv om organisationen och arbetsformerna inom skatteförvaltningen, 4. fördela de ekonomiska och andra resurser som ställs till skatteförvaltningens förfogande, 5. följa upp länsskattemyndigheternas och de lokala skattemyndigheternas ekonomiska redovisning och analysera resultatet samt 6. planera och leda skatte- och avgiftskontrollen. Verket skall även i övrigt enligt de riktlinjer som statsmakterna har angett meddela de föreskrifter och andra beslut som behövs för att uppnå samordning, rationalisering och enhetlighet vid arbetet inom skatteförvaltningen.

Inom skatteförvaltningens verksamhetsområde företräder verket staten vid domstol om det inte särskilt föreskrivs, att detta ankommer på länsskattemyndighet eller särskilt förordnat allmänt ombud. Verket får bestämma att en länsskattemyndighet eller en kronofogdemyndighet skall företräda staten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

Verket skall årligen avge anslagsframställning för skatteförvaltningen.

Bestämmelser om verkets uppgifter inom exekutionsväsendet finns i förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.

Bestämmelser om riksskatteverkets medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del.

Verksförordningen (1987:1100) skall, med undantag av 2, 19, 21 och 30 §§, tillämpas på riksskatteverket.

Riksskatteverkets generaldirektör är chef för verket.

Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare.

Riksskatteverkets styrelse består av högst tolv personer, generaldirektören och överdirektören medräknade. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Överdirektören är styrelsens vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Inom verket finns elva avdelningar. Tre avdelningar bildar en skatterättslig huvudavdelning: processavdelningen, skatterättsavdelningen och beskattningsavdelningen. Tre avdelningar bildar en skatteadministrativ huvudavdelning: uppbördsavdelningen, taxerings- och revisionsavdelningen samt utvecklingsavdelningen. De övriga fem avdelningarna är exekutionsavdelningen, avdelningen för folkbokföring och val, ekonomiavdelningen, personalavdelningen samt den tekniska avdelningen. Varje huvudavdelning leds av en skattechef. Exekutionsavdelningen leds av en kronodirektör. Avdelningen för folkbokföring och val leds av en folkbokföringsdirektör, ekonomiavdelningen av en ekonomidirektör, personalavdelningen av en personaldirektör, den tekniska avdelningen av en teknisk direktör samt var och en av de övriga avdelningarna av en skattedirektör.

Inom verket finns en nämnd för rättsärenden och en sjömansskattenämnd. Till verket är en forskarskattenämnd knuten. Till nämnden för rättsärenden och forskarskattenämnden finns ett gemensamt kansli som leds av en kanslichef.

Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på riksskatteverket med det undantag som följer av 15 § första stycket. Förordning (1989:199).

Riksskatteverkets personalansvarsnämnd prövar följande frågor enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning för hela skatteförvaltningen: 1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning, 2. disciplinansvar, 3. åtalsanmälan, 4. avstängning eller läkarundersökning.

Personalansvarsnämnden består av generaldirektören, chefen för den skatteadministrativa huvudavdelningen, chefen för exekutionsavdelningen, chefen för personalavdelningen och två särskilt utsedda personalföreträdare. Personalföreträdarna skall inte utses enligt personalföreträdarförordningen (1987:1101), utan utses och entledigas av de två arbetstagarorganisationer som är de största med hänsyn till antalet medlemmar inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Generaldirektören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. Förordning (1989:199).

Styrelsen får överlåta åt generaldirektören att besluta om sådana föreskrifter som avses i 13 § verksförordningen (1987:1100). Detta gäller dock inte föreskrifter som är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt.

Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, nämnden för rättsärenden, sjömansskattenämnden eller personalansvarsnämnden avgörs av generaldirektören ensam. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.

Generaldirektören och överdirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Tjänster som chef för huvudavdelning, chef för avdelning, allmänt ombud samt kanslichef vid nämnden för rättsärenden och forskarskattenämnden tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av verket.

Andra styrelseledamöter än generaldirektören och överdirektören utses av regeringen för en bestämd tid.

Nämnden för rättsärenden sammanträder på två avdelningar, en för direkt skatt och en för indirekt skatt. Nämnden består av högst arton ledamöter och högst tjugofyra ersättare. Ledamöter och ersättare utses av regeringen för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande. Ledamöternas och ersättarnas fördelning på avdelningarna bestäms av regeringen.

Nämnden avgör ärenden om förhandsbesked, bindande förklaringar och dispenser i rättsfrågor.

Nämnden är vid avgörande av ärenden angående förhandsbesked och bindande förklaringar beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför i ett sådant ärende med fyra eller fem ledamöter, om minst fyra av dessa, bland dem ordföranden, är ense om utgången i ärendet. I övriga ärenden är nämnden beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Flera än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller en vice ordförande. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad. Nämnden får överlämna åt en ordförande eller en vice ordförande att besluta ensam i ärenden av enkel beskaffenhet.

Ordförande eller vice ordförande i nämnden får kalla sakkunnig och, även om hinder för någon ledamot inte föreligger, ersättare att närvara vid överläggningarna men dock inte delta i nämndens beslut.

Generaldirektören får inträda som ordförande i nämnden när han finner anledning till det.

Om sjömansskattenämndens sammansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Om forskarskattenämndens sammansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.