1 kap. Inledande bestämmelser

I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

I förordningen avses med - arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - fullständigt program: betyg från kurser i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan, - garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800), - gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, - gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen, - gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs, - karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, - nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §, - programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §, - programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet, - riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand, - studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, - särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program, - undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning, - yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder, - yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2010:1040).

För gymnasieskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen. Läroplanen fastställs av regeringen.

För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om. Förordning (2010:235).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av ämnesplanen ska följande framgå: - ämnets syfte, - det centrala innehållet för varje kurs, - hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och - kunskapskraven för varje kurs. Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2010:235).

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs. Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:235).

I 9 kap. 5 § och 10 kap. 7 § finns särskilda föreskrifter om kursplaner m.m. för döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever.

Poängplan för gymnasieskolans nationella och specialutformade program finns i bilaga 2 till skollagen (1985:1100). Förordning (1999:844).

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2010:1040).

För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. Förordning (2007:641).

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1269).

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta. I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta.

Har upphävts genom förordning (2010:235).