Lagar.se › Register › Förordning om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar

Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar

SFS-nummer 1994:362
Typ Forordning
Departement Justitiedepartementet L7
Utfärdad 1994-05-11

Sammanfattning

Förordningen reglerar vilka avgifter vissa utlänningar ska betala för hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Utlänningar betalar en fastställd avgift för läkarbesök inom primärvården och för viss tandvård, medan förebyggande barna- och mödravård samt förlossningsvård är avgiftsfri. Om de sammanlagda vårdkostnaderna överstiger ett visst belopp under en sexmånadersperiod kan Migrationsverket lämna ett särskilt bidrag för de överskjutande kostnaderna.

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.

Rättsområde: hälso- och sjukvårdsrätt, förvaltningsrätt

Relevant för den som

  • En asylsökande besöker en läkare på en vårdcentral.
  • En utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande behöver tandvård.
  • En gravid kvinna som är asylsökande söker mödravård eller förlossningsvård.
  • En person ansöker om bidrag från Migrationsverket efter att ha haft höga vårdkostnader.

Lagtext

1 §

/Upphör att gälla U:2026-10-01/
I förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande finns det bestämmelser om statlig ersättning för hälso- och sjukvård m.m. för vissa utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen
(1994:137)
om mottagande av asylsökande m.fl., utlänningar som avses i 11 kap. 2 § första och andra styckena utlänningslagen
(2005:716)
samt utlänningar som avses i 1 § lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten.

I denna förordning finns bestämmelser om den avgift som utlänningarna själva ska betala (vårdavgift) när rätt till ersättning enligt första stycket föreligger.

För annan hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4 och 8 §§ ska utlänningarna betala vårdavgift enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2026:392).

1 §

/Träder i kraft I:2026-10-01/
I förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande finns det bestämmelser om statlig ersättning för hälso- och sjukvård m.m. för vissa utlänningar som avses i 1 kap. 2 § mottagandelagen (2026:999), utlänningar som avses i 11 kap. 2 § första och andra styckena utlänningslagen (2005:716) samt utlänningar som avses i 1 § lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten.

Denna förordning innehåller bestämmelser om den avgift som utlänningar själva ska betala (vårdavgift) när det finns rätt till ersättning enligt första stycket.

För annan hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4 och 8 §§ ska utlänningarna betala vårdavgift enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2026:1716).

1 a §

/Träder i kraft I:2026-10-01/
För utlänningar som avses i 1 kap. 2 § 1 mottagandelagen
(2026:999)
eller 1 § lagen (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten gäller de vårdavgifter som följer av 2 och 3 §§ endast om de har rätt till dagersättning enligt respektive lag. Utlänningar som inte har rätt till dagersättning ska i stället betala vårdavgift i samma omfattning som de som är bosatta inom regionen.

Förordning (2026:1716).

2 §

Utlänningarna skall betala vårdavgift med 50 kronor för besök hos läkare inom den offentliga primärvården och för läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare. Förordning (1996:1356).

3 paragrafer refererar hit

3 §

Utlänningarna skall betala vårdavgift med 25 kronor för annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården. Utlänningarna skall betala avgift för sjukresa, dock med högst 40 kronor. Förordning (2004:1162).

2 paragrafer refererar hit

3 a §

Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 2 och 3 §§
skall betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift skall betalas av andra vårdtagare. Förordning (2004:1162).

4 §

Utlänningarna skall inte betala avgift för

  • förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården,
  • förlossningsvård, och
  • vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168).

Förordning (2004:261).

4 paragrafer refererar hit

5 §

/Upphör att gälla U:2026-10-01/
Har en utlänning på grund av akut sjukdom eller av något annat särskilt skäl anlitat vårdgivare som tagit ut högre avgift än som anges i 2--4 §§, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

för den del av avgiften som utlänningarna har betalat som överstiger de belopp som anges i 2--4 §§. Förordning (2000:408).

5 §

/Träder i kraft I:2026-10-01/
Har en utlänning på grund av akut sjukdom eller av något annat särskilt skäl anlitat en vårdgivare som tagit ut en högre avgift än som anges i 2-4 §§, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 6 kap. 1 § mottagandelagen
(2026:999)
för den del av avgiften som utlänningen har betalat som överstiger de belopp som anges i 2-4 §§.

Förordning (2026:1716).

6 §

För receptförskrivna läkemedel skall utlänningarna betala avgift med högst 50 kronor.

2 paragrafer refererar hit

6 a §

Utlänningar som vid inköpstillfället är under 18 år ska inte betala avgift för läkemedel och andra varor som avses i
15-18 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Förordning (2015:976).

7 §

/Upphör att gälla U:2026-10-01/
Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat mer än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för de kostnader som överstiger 400 kronor.

Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år skall beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalats för barn under 18 år i familjen. Förordning (2000:408).

7 §

/Träder i kraft I:2026-10-01/
Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat mer än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 6 kap. 1 § mottagandelagen (2026:999) för de kostnader som överstiger
400 kronor.

Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år ska beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalats för barn under 18 år i familjen.

Förordning (2026:1716).

8 §

Utlänningarna ska betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare inom folktandvården och för behandling hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som regionen slutit avtal med.

Tandvård hos en sådan tandläkare som anges i första stycket är kostnadsfri för utlänningar som inte har fyllt 18 år.

Förordning (2019:1016).

5 paragrafer refererar hit

8 a §

/Träder i kraft I:2027-01-02/
Migrationsverket ska vid beslut om ersättning enligt
6 a § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. utgå från de medel som utlänningen hade vid den tidpunkt då tandvårdsbehandlingen slutfördes. Från ersättningen ska den avgift som utlänningen har betalat till vårdgivaren enligt 8 § avräknas.

Migrationsverket får meddela föreskrifter om verkställighet av första stycket. Förordning (2026:1770).

9 §

/Upphör att gälla U:2026-10-01/
Om en utlänning på grund av akut behov har anlitat en annan tandläkare än en sådan som avses i 8 §, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som överstiger 50 kronor.

Förordning (2016:661).

1 paragraf refererar hit

9 §

/Träder i kraft I:2026-10-01/
Om en utlänning på grund av akut behov har anlitat en annan tandläkare än en sådan som avses i 8 §, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen enligt 6 kap. 1 § mottagandelagen (2026:999) för den del av avgiften som överstiger 50 kronor. Förordning (2026:1716).

10 §

Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket även i andra fall än som anges i 5, 7 och 9 §§ betala särskilt bidrag för vårdavgift. Förordning (2000:408).

1 paragraf refererar hit

11 §

Migrationsverket meddelar föreskrifter om förutsättningarna för särskilt bidrag i fall som avses i 5, 7, 9 och 10 §§.

Förordning (2000:408).

Hänvisningar från andra lagar

3 andra lagar hänvisar hit (9 hänvisningar totalt).

Ändringshistorik

Denna lag har ändrats 8 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.

Visa alla ändringar
  1. Lag (2019:1016) — 2019
  2. Lag (2016:661) — 2016
  3. Lag (2015:976) — 2015
  4. Lag (2006:119) — 2006
  5. Lag (2004:1162) — 2004
  6. Lag (2004:261) — 2004
  7. Lag (2000:408) — 2000
  8. Lag (1996:1356) — 1996