1 kap. Allmänna bestämmelser

Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet. Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en särskild personröst.

Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folkbokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 § regeringsformen.

Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i kommunen. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige. Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen. Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen (1991:900).

Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till Europaparlamentet. Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat inom Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 7 kap.

Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen. Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.

Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900).

Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Lag (2002:68) .

Val skall hållas på en söndag.

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september. Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 § regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls inom tre månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering skall tillträda. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 4 § regeringsformen. Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till riksdagen bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala valmyndigheten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa bestämmelser finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.

Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.

Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.

Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen.

Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.

Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.

I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall vara lokal valmyndighet. Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en kommun, en valnämnd och valförrättarna är skyldiga att göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen. För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet.

En valprövningsnämnd utses av riksdagen. Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val och av sådana beslut där det särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden. Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen. Ledamöterna i Valprövningsnämnden väljs efter varje ordinarie val till riksdagen, så snart valet vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden äger rum. Ordförande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna utses ersättare. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.