18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.

Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare i Europaparlamentet och ersättare. Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter, företrädare och ersättare. I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall länsstyrelsen fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare.

Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om valsedlarna är giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn på en valsedel skall anses vara obefintligt enligt 11 § samt meddela de beslut som denna prövning kan föranleda. Länsstyrelsen skall också meddela de beslut som behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som förts över röstningen.

Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall påbörjas så fort som möjligt. Har val till riksdagen hållits samtidigt med annat val skall valet till riksdagen räknas först.

Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga på något annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det behövs skall länsstyrelsen också begära uppgift om varför handlingarna är i bristfälligt skick.

Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen skall länsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och senast dagen före det att sammanräkningen börjar införas i en ortstidning inom länet.

Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan dröjsmål. Om sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall länsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna.

Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga sammanräkningen. Formulär för protokoll skall vara fastställt av den centrala valmyndigheten.

Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något obehörigt med dem.

En valsedel är ogiltig om den 1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning, eller 2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om 1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses, 2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §, eller 3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §. Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om 1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat utrymme för personröstning, 2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem personrösten avser, 3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt, eller 4. ordningen mellan namnen inte framgår klart. Namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från en valsedel som upptar namn.

När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att ledamöter eller företrädare och ersättare kan utses skall den slutliga sammanräkningen avslutas genom att protokollet läggs fram för granskning.

Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. Omslagen med valsedlar får öppnas om - det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller - det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall valresultatet tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och ogiltiga valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat. Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 58-60 §§ eller nya företrädare och ersättare utsetts enligt 67-69 §§. Lag (2003:1058) .

När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet skall dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och ogiltiga valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat. När nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61-66 §§ skall detta också kungöras genom att protokollet läggs fram för granskning. Lag (2003:1058) .

Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras under valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. Omslagen med valsedlar får öppnas om - det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller - det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till Valprövningsnämnden.

Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 § och med tillämpning av 3 kap. 7-8 §§ regeringsformen. Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster skall dock delta i fördelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, där partiet har fått minst 12 procent av rösterna.

De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första stycket regeringsformen för varje valkrets fördelas proportionellt mellan de partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att vara proportionellt representerat i hela landet skall den jämkade uddatalsmetoden tilllämpas på hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i landet. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt representerat i riksdagen skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Detsamma gäller för ett parti och de mandat partiet fått, om det fått mindre än 4 procent av rösterna i landet. Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20 kap. 2 §.

Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräkningarna enligt 19-22 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få mandatet.

Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier. Bara partier som har fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget får delta i fördelningen av mandaten.

De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för varje valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att fördelningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstinget. För att avgöra hur många mandat i landstingsfullmäktige ett parti skall ha sammanlagt för att vara proportionellt representerat i landstinget skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela landstinget som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i landstinget. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt representerat enligt 26 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 20 kap. 2 §.

Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med tilllämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräkningarna enligt 25-28 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få mandatet.

Mandaten i kommunfullmäktige skall för varje valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall ett överskjutande mandat vara obesatt under valperioden. Om kommunen är indelad i valkretsar, skall dock mandatet med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets.

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräkningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få mandatet.

Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan partierna på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten.

Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

Om det blir lika stora tal för flera partier vid beräkningarna enligt 34 och 35 §§, skall lotten avgöra vilket parti som skall få mandatet.

För varje mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot utses. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 § regeringsformen. Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §. Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 52 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot. Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.

För varje mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 41 §, skall länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §. Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 54 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot. Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 42 §.

För varje mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige skall länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 44 §, skall länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §. Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot. Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 45 §.

För varje mandat som ett parti har fått i Europaparlamentet skall en företrädare utses. Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval av länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal fastställs bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i landet. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses enligt 48 §, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §. Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 57 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot. Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 49 §.

Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för ledamöterna i riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §. För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot. Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje ledamot får det bara finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte någon ersättare.

Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersättare för de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 §§ bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §. Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i landstingsfullmäktige på grundval av ordningen enligt 54 §. För varje ledamot skall länsstyrelsen utse lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot. Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon ersättare.

Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare för de kandidater som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §. Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i kommunen. Dessa bestämmelser finns i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900). Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det sätt som sägs i 20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått utgör ett brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela tal. Om det för ett parti inte kommer att utses minst två ersättare skall 20 kap. 8 § tillämpas. Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet, utses ingen ersättare för den ledamoten. Lag (2002:68) .

Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för företrädarna i Europaparlamentet på grundval av ordningen enligt 57 §. För varje företrädare utses lika många ersättare som företrädarens parti fått mandat i valet. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje företrädare. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till företrädare. Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje företrädare får det bara finnas en ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte någon ersättare.

Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersättare för de kandidater som ordnats enligt 48-50 §§ bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §. Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 52 §. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 § andra stycket för den avgångna ledamoten skall en ny ersättare utses enligt 51 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall det anses att mandatet vid valet tilldelats den sistnämnda valkretsen. Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten.

Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens talman med tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya ersättare, om - antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att ersättare har utsetts till ordinarie ledamöter eller har avgått av någon annan orsak, eller - antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall kunna inträda i en ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsordningen.

Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 54 §.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 61 § skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs. Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten. Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 55 §.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 64 § skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare också efter det att ersättare avgått uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt skall en ny ersättare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller honom. Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna ledamoten. Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden skall den centrala valmyndigheten på anmälan från Europaparlamentet utse en ny företrädare. Till ny företrädare skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny företrädare inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 § andra stycket för den avgångna företrädaren skall en ny ersättare utses enligt 56 §. Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en företrädare som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna företrädaren.

Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av Europaparlamentet med tillämpning av 56 § om möjligt utse två nya ersättare, om antalet ersättare för en företrädare har minskat till hälften eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att ersättare har utsetts till företrädare eller har avgått av annan orsak.

En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt uppdrag trots tjänsteuppgifter eller andra förpliktelser som företrädaren är skyldig att fullgöra.

Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet är inte förenligt med att vara - ledamot av ett nationellt parlament, - ledamot av regeringen i en medlemsstat, - ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, - domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller förstainstansrätt, - ledamot i Europeiska centralbankens direktion, - ledamot av Europeiska revisionsrätten, - EU-ombudsman, - medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, - medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift, - styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller - tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller i organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken. Lag (2003:1058) .