5 kap. Övriga bestämmelser

Tillsynsmyndigheten är inom sitt tillsynsområde den svenska behöriga myndighet som avses i direktiv 2001/18/EG. I denna egenskap får myndigheten, i fråga om ärenden som enligt bestämmelserna i direktivet handläggs i ett annat land i Europeiska unionen eller av Europeiska kommissionen 1. begära kopia av en ansökan eller begära kompletterande uppgifter, 2. framföra synpunkter eller motiverade invändningar, 3. lägga fram förslag till sådana beslut som avses i artiklarna 7 och 16 i direktiv 2001/18/EG, och 4. begära att kommissionen samråder med en vetenskaplig eller med en etisk kommitté i situationer som avses i artiklarna 28 och 29 i direktiv 2001/18/EG. Förordning (2010:1193).

När en tillsynsmyndighet har underrättats om en ansökan om utsläppande på marknaden, som har gjorts i ett annat land i Europeiska unionen, skall den skyndsamt informera regeringen om detta. Regeringen får förbehålla sig avgörandet i frågan om en motiverad invändning skall göras. Förordning (2006:1504).

Om regeringen inte har förbehållit sig avgörandet enligt 2 § skall tillsynsmyndigheten, inom sitt tillsynsområde, anmäla en motiverad invändning enligt 1 § 2, om myndigheten vid en prövning enligt 13 kap. 13 § jämfört med 2 kap. miljöbalken bedömer att det inte finns förutsättningar att ge tillstånd till utsläppande på marknaden av produkten. Innan tillsynsmyndigheten avgör om en invändning skall anmälas, skall den ge Gentekniknämnden tillfälle att yttra sig. Myndigheten skall också ge Naturvårdsverket tillfälle att yttra sig i fråga om ansökningar som avser en ny eller tidigare oprövad organism eller ett utsläppande på marknaden under väsentligt annorlunda förhållanden än tidigare. Naturvårdsverket skall även få tillfälle att yttra sig i fråga om förnyat övervägande till följd av nya uppgifter om risker.

Tillsynsmyndigheten ska, inom sitt tillsynsområde, fullgöra den rapportering till Europeiska kommissionen som avses i artiklarna 11.4 och 31.4 i direktiv 2001/18/EG. Förordning (2010:1193).

Naturvårdsverket skall samordna det nationella arbetet med Sveriges deltagande i det internationella informationsförfarandet enligt förordning (EG) nr 1946/2003. Tillsynsmyndigheterna skall lämna uppgifter till Naturvårdsverket enligt artikel 15.1 samma förordning. Tillsynsmyndigheterna skall samråda med Naturvårdsverket om hur uppgifterna skall lämnas. Förordning (2006:1504).

Det som i denna förordning sägs om andra länder i Europeiska unionen skall också tillämpas i förhållande till Island, Norge och Liechtenstein, såvitt avser bestämmelserna om 1. sändande av kopia enligt 2 kap. 9 § och 3 kap. 7 § 2, 2. underrättelse om beslut enligt 3 kap. 18, 30 och 42 §§, 3. underrättelse om en ny uppgift enligt 3 kap. 34 §, 4. underrättelse om begränsningar och förbud enligt 3 kap. 45 §, 5. tillsynsmyndighetens behörighet enligt 5 kap. 1 § 1 och 2 samt 2 §, och 6. underrättelse om utsättning i miljön utan tillstånd enligt 5 kap. 7 §.

Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 13-18 §§ miljötillsynsförordningen. Förordning (2020:642).

Om en genetiskt modifierad organism sätts ut eller en produkt som består av eller innehåller en genetiskt modifierad organism släpps ut på marknaden utan att tillstånd har getts enligt denna förordning, ska tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse i enlighet med 26 kap. miljöbalken. Myndigheten ska även underrätta de andra länderna i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen om det inträffade. Förordning (2010:1193).

I förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om avgifter.

I förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter finns bestämmelser om miljösanktionsavgifter. Förordning (2012:260).

I 19 kap. 1 § och 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om överklagande samt straff och förverkande.