Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor
Sammanfattning
Förordningen reglerar hur statliga universitet och högskolor får bedriva uppdragsutbildning som knyter an till deras ordinarie utbildningsutbud. Lärosätena ska ta ut en avgift som ger full kostnadstäckning för utbildningen. Deltagare kan få betyg och examensbevis om utbildningen uppfyller samma kvalitetskrav som motsvarande högskoleutbildning.
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Relevant för den som
- En arbetsgivare köper en specifik högskoleutbildning för att kompetensutveckla sin personal.
- En anställd deltar i en uppdragsutbildning och vill få sina studier dokumenterade genom betyg eller examensbevis.
Lagtext
1 §
Ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §
Med högskola avses i fortsättningen såväl universitet som högskola, och med uppdragsutbildning utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser.
3 §
En högskola får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för.
Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, en svensk region eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller utöver första stycket att uppdraget ska avse
1. personalutbildning, eller
2. utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl.
Trots det som anges i andra stycket 1 får uppdraget avse utbildning av personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren, om utbildningen enligt beslut av regeringen ska ges på uppdrag av svenska staten för en bestämd kategori av personer.
När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare gäller utöver första stycket att uppdraget ska avse
1. personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren, eller
2. utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl.
Förordning (2019:1044).
1 paragraf refererar hit
3 a §
Trots det som anges i 3 § första och andra styckena får grundutbildning till polisman enligt 4 § förordningen
(2014:1105) om utbildning till polisman bedrivas som uppdragsutbildning, om utbildningen enligt beslut av regeringen får ges av en högskola på uppdrag av svenska staten. Förordning (2014:1300).
1 paragraf refererar hit
4 §
Uppdragsutbildning får inte bedrivas på ett sådant sätt eller i en sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan ska bedriva.
När en högskola anordnar uppdragsutbildning som omfattar studier motsvarande mer än 60 högskolepoäng, ska högskolan skriftligen underrätta Universitetskanslersämbetet om det.
Förordning (2012:718).
5 §
Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen
(1992:191). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek.
Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.
6 §
De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning.
Förordning (2007:424).
1 paragraf refererar hit
6 a §
Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen
(2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om betygssättning inom utbildningen.
Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Förordning (2018:998).
7 §
Den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 § har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
Förordning (2007:424).
8 §
Universitets- och högskolerådet får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning.
Förordning (2012:718).
Vanliga frågor
Vilka villkor gäller för att en högskola ska få anordna en uppdragsutbildning?
En högskola får bedriva uppdragsutbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som högskolan har examensrätt för. Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, en svensk region eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska uppdraget avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare ska uppdraget avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl. (3 §).
Hur mycket ska en uppdragsgivare betala för en uppdragsutbildning?
Vid uppdragsutbildning tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. (5 §).
Kan en deltagare få ett examensbevis efter en uppdragsutbildning?
De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. (6 §).
Ändringshistorik
Denna lag har ändrats 5 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.
Visa alla ändringar
- Lag (2019:1044) — 2019
- Lag (2018:998) — 2018
- Lag (2014:1300) — 2014
- Lag (2012:718) — 2012
- Lag (2007:424) — 2007