31 a kap. Rehabiliteringspenning i särskilda fall

I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om

• rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 3-5 §§,
• bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 6 §,
• ersättningsnivåer i 7 §,
• beräkning av rehabiliteringspenning i särskilda fall i 8 och 9 §§,
• rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukersättning i 10 §,
• rehabiliteringspenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap. i 11 §,
• förmånstiden i 12 §,
• behållande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 13 §,
• upphörande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 14 §, och
• arbetsgivarinträde m.m. i 15 §. Lag (2011:1513).

Bestämmelserna i 31 kap. gäller även i fråga om rehabiliteringspenning i särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel. Lag (2011:1513).

En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111)
om införande av socialförsäkringsbalken har i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall. Detta gäller även för en försäkrad vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år. Lag (2011:1514).

En försäkrad som omfattas av 3 § och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som för sjukpenning på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 230 kronor per kalenderdag, har rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga under tid som anges i 31 kap. 3 §.

Med sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap.
2 § andra stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Lag (2024:1269).

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall inträder från och med dagen efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning som avses i 3 § har upphört. Lag (2011:1514).

Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett heltidsarbete. Lag (2011:1513).

Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas med högst

• 230 kronor per dag vid hel förmån,
• 173 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
• 115 kronor per dag vid halv förmån, och
• 58 kronor per dag vid en fjärdedels förmån. Lag (2024:1269).

Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas för sju dagar per vecka. Lag (2011:1513).

Rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas, om inte annat följer av 10 §, enligt följande:

1. För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastställas, uppgår rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå till de belopp som anges i 7 §.

2. För annan försäkrad än den som avses i 1, motsvarar rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå differensen mellan

- de belopp som anges i 7 § och

- den rehabiliteringspenning som lämnas per dag enligt 31 kap.
Lag (2011:1513).

I det fall en försäkrad får sjukersättning lämnas hel rehabiliteringspenning i särskilda fall med högst

• 173 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en fjärdedels förmån,
• 115 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en halv förmån, och
• 58 kronor per dag när sjukersättning lämnas som tre fjärdedels förmån.

När rehabiliteringspenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån, lämnas ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av beloppen i första stycket.

För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas, motsvarar rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag differensen mellan

- de belopp som framgår av första eller andra styckena och

- den rehabiliteringspenning som lämnas per dag enligt 31 kap.
Lag (2024:1269).

I det fall en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap., minskas rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag enligt följande.

När rehabiliteringspenning i särskilda fall har beräknats enligt 9 §, ska det framräknade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livräntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat med 365.

Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas nedåt.

Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den försäkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller 43 kap. Lag (2011:1513).

När det kan lämnas rehabiliteringspenning på den nivå som föreskrivs i 27 kap. 21-24 §§, ska även rehabiliteringspenning i särskilda fall kunna lämnas.
Lag (2015:963).

En försäkrad behåller sin rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall under tid då

1. han eller hon förvärvsarbetar,
2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14-18 §§ som grund för SGI-skydd, eller
3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande.

Rätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, och

2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande.
Lag (2015:119).

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall upphör när det för den försäkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 115 400 kronor. Lag (2024:1269).

Bestämmelserna om arbetsgivarinträde m.m. i 31 kap. 13 §
gäller inte rehabiliteringspenning i särskilda fall.
Lag (2011:1513).