1 kap. Inledande bestämmelser

Ur Förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel

Sammanfattning

Denna förordning innehåller bestämmelser om de avgifter som avses i 15 kap. läkemedelslagen (2015:315) och ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel (1 §). E-hälsomyndigheten prövar frågor om årsavgifter enligt 4 kap. 6 § och Läkemedelsverket prövar övriga frågor om avgifter enligt denna förordning (3 §). Avgift ska tas ut i de fall som framgår av denna förordning (4 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Vilka myndigheter prövar frågor om avgifter?

E-hälsomyndigheten prövar frågor om årsavgifter enligt 4 kap. 6 §. Läkemedelsverket prövar övriga frågor om avgifter enligt denna förordning (3 §).

Vad definieras som ett naturläkemedel?

Med naturläkemedel avses humanläkemedel där den eller de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung, inte är alltför bearbetade och utgör en djurdel, bakteriekultur, mineral eller saltlösning och som endast är lämpligt för egenvård i enlighet med väl beprövad inhemsk tradition eller tradition i länder som med avseende på läkemedelsanvändning står Sverige nära (2 §).

När ska en avgift betalas?

Avgift ska tas ut i de fall som framgår av denna förordning (4 §).

Lagtext

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om de avgifter som avses i 15 kap. läkemedelslagen (2015:315). Sådana avgifter avser även ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG. Förordning (2023:148).

Förordning (2023:148)

2 §

De termer och uttryck som används i läkemedelslagen (2015:315) har samma betydelse i denna förordning. Därutöver avses med 1. naturläkemedel: humanläkemedel där den eller de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung, inte är alltför bearbetade och utgör en djurdel, bakteriekultur, mineral eller saltlösning och som endast är lämpligt för egenvård i enlighet med väl beprövad inhemsk tradition eller tradition i länder som med avseende på läkemedelsanvändning står Sverige nära, 2. vissa utvärtes läkemedel: humanläkemedel för behandling av enklare sjukdomstillstånd hos människor, såsom sårsalvor, inandningsoljor, antiseptiska lösningar, liniment och dylikt, där den eller de aktiva substanserna har en väletablerad medicinsk användning med erkänd effekt och en godtagbar säkerhetsmarginal, 3. parallellimport: införsel till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) av ett humanläkemedel som är godkänt för försäljning i Sverige och i utförsellandet, under förutsättning att införseln sköts av någon annan än tillverkaren eller innehavaren av godkännandet för försäljning, 3 a. parallellhandel: handel med ett veterinärmedicinskt läkemedel i enlighet med artikel 102 i förordning (EU) 2019/6, 4. lagerberedning: ett standardiserat läkemedel som inte är godkänt för försäljning och som tillverkas av ett apotek, 5. licens: tillstånd att sälja ett läkemedel enligt 4 kap. 10 § läkemedelslagen, 6. rikslicens: en licens avseende en lagerberedning, 7. duplikatansökan: en ansökan som avser ett godkännande för försäljning som helt motsvarar en annan ansökan om godkännande utom när det gäller läkemedlets namn och innehavaren av det befintliga godkännandet och som kommit in till Läkemedelsverket vid samma tidpunkt som den andra ansökan, 8. duplikat: läkemedel som har godkänts för försäljning efter en duplikatansökan och som fortfarande motsvarar referensläkemedlet utom när det gäller namn och innehavare av det befintliga godkännandet, 9. större ändring av typ II: ändring som inte är ett utvidgat godkännande för försäljning och som kan få väsentlig inverkan på det berörda humanläkemedlets kvalitet, säkerhet eller effekt, 9 a. ändring som kräver en bedömning: ändring av ett godkännande för försäljning för ett veterinärmedicinskt läkemedel i enlighet med artikel 62 i förordning (EU) 2019/6, 10. EU-certifikat om satsfrisläppande: ett dokument som anger att ett officiellt satsfrisläppande avseende vacciner och blodprodukter för humant bruk ägt rum före frisläppande på den svenska marknaden, 11. förkortad ansökan: ansökan om godkännande för försäljning med åberopande av dokumentation för ett referensläkemedel enligt 4 kap. 13 § läkemedelslagen eller enligt artikel 18 eller 19 i förordning (EU) 2019/6, 12. godkännande eller registrering för försäljning enligt det decentraliserade eller det ömsesidiga förfarandet när Sverige är berört medlemsland: ett sådant godkännande eller en sådan registrering för försäljning som baseras på referensmedlemslandets underlag vid tillämpning av det decentraliserade förfarandet eller ett erkännande av ett godkännande eller en registrering för försäljning som meddelats i ett annat land inom EES, 12 a. godkännande för försäljning enligt förfarandet för efterföljande erkännande: ett sådant godkännande för försäljning av ett veterinärmedicinskt läkemedel som baseras på referensmedlemslandets underlag vid tillämpning av det förfarande som avses i artikel 53 i förordning (EU) 2019/6, 13. begäran om att Sverige ska fungera som referensmedlemsland i det decentraliserade eller det ömsesidiga förfarandet: begäran om att Sverige ska fungera som referensmedlemsland i det decentraliserade förfarandet enligt 4 kap. 9 § läkemedelslagen eller enligt artikel 49 i förordning (EU) 2019/6, eller att Läkemedelsverket ska utarbeta eller komplettera en prövningsrapport eller en utredningsrapport i samband med ansökan i ett annat medlemsland om erkännande av ett godkännande eller en registrering för försäljning som meddelats i Sverige, 14. begäran om att Sverige ska fungera som referensmedlemsland i förfarandet för efterföljande erkännande: begäran om att Sverige ska fungera som referensmedlemsland i förfarandet för efterföljande erkännande i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2019/6. Förordning (2023:148).

Förordning (2023:148)

3 §

E-hälsomyndigheten prövar frågor om årsavgifter enligt 4 kap. 6 §. Läkemedelsverket prövar övriga frågor om avgifter enligt denna förordning. Förordning (2017:296).

Förordning (2017:296)

4 §

Avgift ska tas ut i de fall som framgår av denna förordning.