Lagar.seRegisterHälso- och sjukvårdsförordningen6 kap. Vårdgaranti

6 kap. Vårdgaranti

Ur Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)

Sammanfattning

Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde får kontakt med primärvården samma dag, medicinsk bedömning inom tre dagar om vårdgivaren bedömt att det behövs och det inte kan göras när den enskilde först söker kontakt, samt besöka den specialiserade vården och få planerad vård inom 90 dagar (1 §).

Vid bedömningen av om vårdgarantin enligt 1 § 3 eller 4 är uppfylld ska inte räknas tid då den enskilde av medicinska skäl inte kan ges vård, utnyttjat sin möjlighet att välja vård i en annan region eller frivilligt avstår från vård (2 §).

Regionernas rapporteringsskyldighet ska fullgöras genom att lämna uppgifter om väntetider till den nationella väntetidsdatabas som förs av Socialstyrelsen, vilken inte får innehålla uppgifter om en patients namn, personnummer, samordningsnummer eller andra liknande identitetsbeteckningar (3 §).

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om regionernas rapporteringsskyldighet (4 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska den enskilde få en medicinsk bedömning inom primärvården?

Den enskilde ska få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården inom tre dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården. Detta gäller om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt (1 §).

Vilka tidsgränser gäller för besök i den specialiserade vården och för planerad vård?

Den enskilde ska få besöka den specialiserade vården inom 90 dagar från det att remiss har utfärdats eller från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården om någon remiss inte är nödvändig. Den enskilde ska få planerad vård inom 90 dagar från det att vårdgivaren har beslutat att den enskilde ska få den aktuella vården (1 §).

I vilka situationer räknas inte tiden i vårdgarantin?

Vid bedömningen av om besöksgaranti inom den specialiserade vården eller behandlingsgaranti är uppfylld ska inte räknas tid då den enskilde av medicinska skäl inte kan ges vård. Tid ska inte heller räknas om den enskilde har utnyttjat sin möjlighet att välja vård i en annan region eller frivilligt avstår från vård. Den enskilde ska anses frivilligt avstå från vård om han eller hon har informerats om vårdgarantin, erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin och meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård (2 §).

Lagtext

1 §

Vårdgarantin enligt 9 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska innehålla en försäkran om att den enskilde får 1. kontakt med primärvården samma dag som den enskilde söker kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti), 2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården inom tre dagar från det att den enskilde har sökt kontakt med primärvården, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt (bedömningsgaranti inom primärvården), 3. besöka den specialiserade vården inom 90 dagar från det att remiss har utfärdats eller, om någon remiss inte är nödvändig, från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården (besöksgaranti inom den specialiserade vården), och 4. planerad vård inom 90 dagar från det att vårdgivaren har beslutat att den enskilde ska få den aktuella vården (behandlingsgaranti). Förordning (2018:1129).

Senast ändrad genom Förordning (2018:1129)

2 §

Vid bedömningen av om vårdgarantin enligt 1 § 3 eller 4 är uppfylld ska inte räknas tid då den enskilde 1. av medicinska skäl inte kan ges vård, 2. utnyttjat sin möjlighet att välja vård i en annan region enligt 9 kap. 1 § patientlagen (2014:821), eller 3. frivilligt avstår från vård. Den enskilde ska anses frivilligt avstå från vård om han eller hon har 1. informerats om vårdgarantin, 2. erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin, och 3. meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård. Förordning (2019:1118).

Senast ändrad genom Förordning (2019:1118)

2 paragrafer refererar hit

3 §

Regionernas rapporteringsskyldighet enligt 9 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska fullgöras genom att regionerna, till den nationella väntetidsdatabas som förs av Socialstyrelsen, lämnar uppgifter om väntetider som avser: 1. aktivitet, 2. tidpunkt för aktivitet, 3. patientinformation, 4. medicinsk patientinformation, 5. vårdkontakt, och 6. vårdgivare. Väntetidsdatabasen får inte innehålla uppgifter som avser en patients namn, personnummer, samordningsnummer eller andra liknande identitetsbeteckningar. Förordning (2025:312).

Senast ändrad genom Förordning (2025:312)

3 a §

Personuppgifter i den nationella väntetidsdatabasen får behandlas för följande ändamål: 1. framställning av statistik, 2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård, 3. forskning, och 4. fullgörande av uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Förordning (2025:312).

Senast ändrad genom Förordning (2025:312)

3 b §

Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt, dock inte genom direktåtkomst. Förordning (2025:312).

Senast ändrad genom Förordning (2025:312)

3 c §

Socialstyrelsen ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till personuppgifter i den nationella väntetidsdatabasen. Behörigheten ska begränsas till det som var och en behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Förordning (2025:312).

Senast ändrad genom Förordning (2025:312)

4 §

Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om regionernas rapporteringsskyldighet enligt 9 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Förordning (2019:1118).

Senast ändrad genom Förordning (2019:1118)