8 kap. Införsel och utförsel av avfall

/Upphör att gälla U:2026-05-21/ Sådant avfall som avses i någon av bilagorna IV och IV A till förordning (EG) nr 1013/2006 får importeras eller på annat sätt föras in till Sverige endast om den som för in avfallet kan visa att avfallet kommer att tas om hand av någon som för sin hantering av avfallet har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken.

Naturvårdsverket är 1. den behöriga myndighet som avses i artikel 5 i Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall (SÖ 1991:22), 2. den behöriga myndighet som avses i artikel 53 och det kontaktorgan som avses i artikel 54 i förordning (EG) nr 1013/2006, 3. den behöriga myndighet som avses i artikel 75 och det kontaktorgan som avses i artikel 76 i förordning (EU) nr 2024/1157, och 4. den myndighet som enligt artikel 65.2 i förordning (EU) 2024/1157 ska ansvara för bilateralt och multilateralt samarbete i enlighet med artikel 65.1 i samma förordning. Förordning (2025:1482).

/Upphör att gälla U:2026-05-21/ Om Naturvårdsverket i sin egenskap av behörig myndighet enligt 2 § får kännedom om eller handlägger ett ärende om en avfallstransport som omfattas av förordning (EG) nr 1013/2006, ska verket underrätta den berörda länsstyrelse och den berörda kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Förordning (2023:936).

/Upphör att gälla U:2026-05-21/ Bestämmelser om transportdokument för gränsöverskridande transporter av avfall finns i artiklarna 4 och 16 i förordning (EG) nr 1013/2006.

Naturvårdsverket får med Finland och Danmark ingå sådana bilaterala överenskommelser som avses i artikel 31 i förordning (EU) nr 2024/1157. Förordning (2025:1482).

Naturvårdsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av en överenskommelse som avses i 5 §.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om upphävande av föreskrifter om verkställighet av överenskommelser som avses i artikel 30 i förordning (EG) nr 1013/2006. Förordning (2025:1482).

Om elutrustning som avses i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning är avsedd att transporteras ut från Sverige och kan antas vara avfall med hänsyn till att den är begagnad, dess skick, hur väl den fungerar, hur den är lastad eller förpackad eller andra omständigheter, ska utrustningen anses vara avfall. Detta gäller dock inte om den som innehar utrustningen visar 1. dokument som styrker att äganderätten till utrustningen har övergått eller kommer att övergå till den som utrustningen ska transporteras till och där det anges att utrustningen är fullt fungerande och är avsedd för återanvändning, 2. dokument som styrker att utrustningens funktion har testats och att förekomsten av farliga ämnen i utrustningen har kontrollerats och utvärderats och där resultaten av testerna, kontrollen och utvärderingen framgår, 3. att de dokument som avses i 2 på ett säkert sätt är fästa på utrustningen eller på den förpackning som utrustningen finns i, 4. att utrustningen har ett ändamålsenligt skydd mot skador under transport, lastning och lossning och i övrigt är ändamålsenligt lastad, 5. dokument som styrker att den som transporten utförs för har intygat att utrustningen inte är avfall och har tagit på sig ansvaret för att transporten är förenlig med gällande regelverk, och 6. alla nödvändiga transportdokument i övrigt. Förordning (2022:1307).

Kraven på dokument för att visa att elutrustning inte är avfall enligt 7 § 1-3 gäller inte om den som transporterar utrustningen visar att den transporteras inom ramen för ett avtal mellan transportens avsändare och en mottagare som tidigare har sålt eller på annat sätt har tillhandahållit utrustningen eller är någon som agerar för dennes räkning. Dessutom ska den som transporterar utrustningen visa att 1. transporten innebär att utrustningen med stöd av en garantibestämmelse eller bestämmelser i svensk rätt skickas tillbaka till mottagaren för reparation eller annan åtgärd som syftar till att den ska kunna användas igen, 2. utrustningen är avsedd för yrkesmässig användning, och a) utrustningen skickas till mottagaren för renovering eller reparation enligt avtalet med syftet att utrustningen ska användas igen, och b) mottagaren finns i ett land som omfattas av OECD-rådets beslut C(2001)107/slutligt rörande revidering av beslut C(92)39/slutligt om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning, eller 3. utrustningen är begagnad, trasig och avsedd för yrkesmässig användning, och a) utrustningen skickas till mottagaren för en analys av vad som är orsaken till att utrustningen är trasig, och b) det endast är mottagaren som kan utföra en sådan analys.

Dokumentationen av de tester och kontroller som avses i 7 § 2 ska innehålla uppgift om 1. vilken typ av elutrustning som dokumentationen avser, 2. den kategori enligt 21 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning som utrustningen ingår i, 3. utrustningens identifieringsnummer, om det finns, 4. utrustningens tillverkningsår, om det är känt, 5. vilka typer av tester och kontroller som har utförts, 6. datum när testerna och kontrollerna utfördes, 7. namnet på den som har utfört testerna och kontrollerna, och 8. adressen till den som har utfört testerna och kontrollerna. Förordning (2022:1307).

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka tester och kontroller som ska ligga till grund för dokumentationen enligt 7 §.