Lagar.seRegisterLag om tilläggsskatt3 kap. Beräkning av tilläggsskattebeloppet

3 kap. Beräkning av tilläggsskattebeloppet

Ur Lag (2023:875) om tilläggsskatt

Sammanfattning

En koncernenhets justerade resultat är det resultat som enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna transaktioner och med justeringar enligt 8–22 §§ (2 §). Vid bestämmandet av svensk nationell tilläggsskatt gäller att beräkningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter i en koncern ska utgå från en nationell redovisningsstandard i stället för vad som framgår av 2–5 §§ (6 §). Resultatet ska justeras så att det inte påverkas av nettoskattekostnaderna (8 §). Vinster och förluster som ingår i enhetens resultat ska inte tas med i det justerade resultatet om de beror på ändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, avser ett ägarintresse som redovisas enligt kapitalandelsmetoden eller de avser vinst eller förlust vid avyttring av ett ägarintresse som inte utgör ett portföljinnehav (10 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Hur beräknas en koncernenhets justerade resultat?

En koncernenhets justerade resultat är det resultat som enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard. Beräkningen sker utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna transaktioner och med justeringar enligt 8–22 §§. (2 §)

Vilken redovisningsstandard ska användas vid beräkning av svensk nationell tilläggsskatt?

Vid bestämmandet av svensk nationell tilläggsskatt gäller att beräkningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter i en koncern ska utgå från en nationell redovisningsstandard. Detta gäller i stället för vad som framgår av 2–5 §§. (6 §)

Ska utdelningar räknas med i det justerade resultatet?

Utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot eller anteciperats och som har sin grund i ägarintressen ska inte tas med i det justerade resultatet. Detta gäller dock inte om de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav och koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen eller värdeöverföringen. En utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen om den lämnas av en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet och omfattas av ett val enligt 7 kap. 36 §. (9 §)

Lagtext

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om - beräkning av det justerade resultatet (2-22 §§ ), - beräkning av justerad skattekostnad (23-36 §§ ), och - beräkning av tilläggsskattebelopp (37-42 §§ ). Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

2 §

En koncernenhets justerade resultat är det resultat som enheten har eller skulle ha redovisat enligt räkenskaper som upprättats med ledning av de redovisningsprinciper som tillämpas i dess moderföretags koncernredovisning enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard - utan hänsyn till elimineringar för koncerninterna transaktioner, och - med justeringar enligt 8-22 §§. I 4, 5 och 7 kap. finns ytterligare bestämmelser som kan påverka det justerade resultatet. I 7 kap. 50 § finns en bestämmelse om de värden som resultatberäkningen ska baseras på för förvärvade enheter.

3 §

Om koncernredovisningen för en koncernenhets moderföretag inte är upprättad enligt en allmänt erkänd redovisningsstandard gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av de redovisningsprinciper som moderföretaget har tillämpat i sina räkenskaper enligt 2 kap. 19 § 3. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen.

4 §

Om en koncernenhets moderföretag inte har upprättat någon koncernredovisning enligt 2 kap. 19 § 1-3 gäller följande. Koncernenhetens resultat enligt 2 § ska bestämmas på grundval av redovisningsprinciperna i en allmänt erkänd redovisningsstandard. Resultatet får även bestämmas enligt redovisningsprinciperna i en godkänd redovisningsstandard. Om detta resultat har påverkats av skillnaderna mellan de tillämpade redovisningsprinciperna och en allmänt erkänd redovisningsstandard, ska det justeras så att skillnaderna inte leder till någon betydande snedvridning av konkurrensen.

5 §

Beräkningen av det justerade resultatet enligt 2 § får i stället för vad som sägs i den paragrafen utgå från en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, om 1. det inte skäligen kan krävas att resultatet bestäms med ledning av moderföretagets redovisningsprinciper, 2. enheten upprättar sina räkenskaper enligt dessa alternativa principer, och 3. uppgifterna i redovisningen är tillförlitliga. Om en tillämpning av en sådan redovisningsstandard som avses i första stycket på en intäktspost, kostnadspost eller annan transaktion leder till en permanent avvikelse i resultatet i förhållande till ett resultat, beräknat enligt 2 §, och denna avvikelse överstiger en miljon euro, ska resultatet justeras. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i andra stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.

6 §

Vid bestämmandet av svensk nationell tilläggsskatt gäller att beräkningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter i en koncern ska utgå från en nationell redovisningsstandard, i stället för vad som framgår av 2-5 §§. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

6 a §

Med en nationell redovisningsstandard avses en allmänt erkänd redovisningsstandard eller godkänd redovisningsstandard. Detta förutsätter dock 1. att redovisningsstandarden är tillåten enligt lag eller godkänd av ett godkänt redovisningsorgan i Sverige, 2. att det följer av lag att alla koncernenheter ska upprätta redovisning eller att deras redovisning ska vara föremål för extern revision, och 3. att alla svenska koncernenheter i koncernen använder samma redovisningsstandard och har samma räkenskapsår som det räkenskapsår som gäller för moderföretagets koncernredovisning. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

6 b §

Om beräkningen enligt 6 § utgår från en godkänd redovisningsstandard ska resultatet justeras för att förhindra en betydande snedvridning av konkurrensen enligt 7 §. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

7 §

En betydande snedvridning av konkurrensen anses uppstå om tillämpningen av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en godkänd redovisningsstandard för koncernen som helhet leder till skillnader som uppgår till mer än 75 miljoner euro under ett räkenskapsår vid en jämförelse med tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt IFRS som antagits av International Accounting Standards Board, eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.

8 §

Resultatet ska justeras så att det inte påverkas av nettoskattekostnaderna. Med nettoskattekostnaderna avses nettoposten av 1. aktuella och uppskjutna medräknade skatter som har kostnadsförts, inklusive medräknade skatter avseende inkomster som är undantagna vid beräkningen av det justerade resultatet, 2. uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till en förlust under året, 3. tilläggsskatt, och 4. icke kvalificerat imputationsbelopp.

9 §

Utdelning eller annan värdeöverföring som har tagits emot eller anteciperats och som har sin grund i ägarintressen ska inte tas med i det justerade resultatet. Detta gäller dock inte om 1. de andelar som ägarintresset avser är ett portföljinnehav, och 2. koncernenheten som tar emot utdelningen i ekonomisk mening har ägt andelarna mindre än ett år vid dagen för utdelningen eller värdeöverföringen. En utdelning eller värdeöverföring är inte heller undantagen om den lämnas av en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet och omfattas av ett val enligt 7 kap. 36 §. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

9 a §

Om ett finansiellt instrument i redovisningen delas upp på en del eget kapital och en del skuld ska mottagen utdelning som är hänförlig till den del som redovisas som skuld inte behandlas som utdelning eller annan värdeöverföring enligt 9 §. Om ett finansiellt instrument som utfärdats av en koncernenhet och som innehas av en annan koncernenhet i samma koncern behandlas som skuld i redovisningen hos en av dessa och som eget kapital hos den andra, ska utfärdarens klassificering gälla vid tillämpningen av 9 §. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

10 §

Vinster och förluster som ingår i enhetens resultat ska inte tas med i det justerade resultatet, om 1. de beror på ändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, 2. de avser ett ägarintresse som redovisas enligt kapitalandelsmetoden, eller 3. de avser vinst eller förlust vid avyttring av ett ägarintresse som inte utgör ett portföljinnehav.

11 §

Resultatet ska justeras med ett belopp som motsvarar en redovisad värdeförändring, ökad eller minskad med tillhörande uppskjuten skatt hänförlig till räkenskapsåret, som beror på tillämpningen av en redovisningsprincip avseende materiella anläggningstillgångar som innebär att 1. tillgångarna omvärderas löpande i redovisningen till verkligt värde, 2. värdeförändringen redovisas mot eget kapital, och 3. vinster och förluster därefter inte påverkar resultaträkningen.

12 §

Resultatet ska justeras med belopp som avser vinst eller förlust som ska undantas enligt bestämmelserna om omorganisering i 7 kap. 59-61 §§. Undantagna vinster ska minska det justerade resultatet och undantagna förluster ska öka det justerade resultatet.

13 §

Resultatet ska justeras för vinst eller förlust i utländsk valuta för en koncernenhet vars funktionella valuta och beskattningsvaluta skiljer sig åt. Justering ska göras om vinsten eller förlusten 1. ingår i koncernenhetens beskattningsbara vinst eller förlust och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 2. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan den funktionella valutan och beskattningsvalutan, 3. ingår i koncernenhetens redovisade resultat och är hänförlig till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och koncernenhetens funktionella valuta, eller 4. kan hänföras till fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och beskattningsvalutan, oavsett om vinsten eller förlusten i den tredje utländska valutan ingår i den beskattningsbara inkomsten eller inte. Den funktionella valutan är den valuta som används för att fastställa enhetens redovisade resultat. Beskattningsvalutan är den valuta som används för att fastställa koncernenhetens skattepliktiga inkomst när medräknade skatter beräknas. En tredje utländsk valuta är en valuta som varken är enhetens funktionella valuta eller beskattningsvaluta.

14 §

Följande kostnader ska inte räknas med i resultatet: 1. kostnader som hänför sig till betalningar som enligt reglerna i den stat där koncernenheten eller moderföretaget hör hemma är olagliga, däribland mutor och olagliga provisioner, och 2. böter och sanktionsavgifter, om ett bötes- eller sanktionsbelopp som belastat resultatet för räkenskapsåret uppgår till eller överstiger 50 000 euro eller vad som motsvarar 50 000 euro i koncernenhetens funktionella valuta. Vid tillämpningen av den beloppsangivelse i euro som finns i första stycket 2 ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §.

15 §

Om fel som avser tidigare års resultat och som avser en intäkt eller kostnad som skulle ha ingått i det justerade resultatet har korrigerats genom en justering direkt mot eget kapital, ska det justerade resultatet ökas eller minskas med ett belopp motsvarande den del av korrigeringsbeloppet som inte redovisats i resultaträkningen. Detta gäller dock inte om en sådan korrigering av tidigare fel resulterat i en väsentlig minskning av en sådan skuld avseende medräknade skatter som avses i 4 kap. 20 § andra stycket. Första stycket gäller också i fråga om en korrigeringspost som uppstått till följd av byte av redovisningsprinciper eller redovisningspolicy, om den har redovisats direkt mot eget kapital och avser en intäkt eller kostnad som ska ingå i det justerade resultatet.

16 §

Resultatet ska justeras för skillnaden mellan den redovisade pensionskostnaden och det belopp som tillförts en pensionsenhet för räkenskapsåret. Detta gäller dock bara för pension som tryggas genom överföring till en pensionsenhet.

17 §

Resultatet ska justeras enligt följande: 1. Transaktioner mellan koncernenheter som är hemmahörande i olika stater som inte redovisats till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller som inte är i enlighet med marknadsmässiga villkor ska justeras så att de uppgår till samma belopp och är i enlighet med sådana villkor. 2. En förlust vid försäljning eller annan överföring av en tillgång mellan två koncernenheter i samma stat som inte redovisats enligt marknadsmässiga villkor ska justeras till det belopp som följer av sådana villkor, om förlusten ska ingå i beräkningen av det justerade resultatet. Med marknadsmässiga villkor avses sådana villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende företag för motsvarande transaktion under jämförbara omständigheter.

18 §

Ett kvalificerat skattetillgodohavande ska tas upp som intäkt för det år då det har beviljats. Om det kvalificerade skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har behandlat tillgodohavandet på samma sätt i sin redovisning. En koncernenhet som har beviljats ett kvalificerat skattetillgodohavande och överlåter det ska behandla överlåtelsen enligt 18 b §. En koncernenhet som förvärvar ett kvalificerat skattetillgodohavande ska behandla det enligt 18 c §. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

18 a §

En koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska ta upp detta som intäkt för det år då det har beviljats. Om det marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har hanterat skattetillgodohavandet på motsvarande sätt i redovisningen. Till den del skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska det dras av som kostnad eller föranleda en höjning av värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

18 b §

Om en koncernenhet som har beviljats ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande överlåter detta inom 15 månader från uppkomstårets utgång, ska försäljningspriset tas upp som intäkt för uppkomståret i stället för vad som anges i 18 a § andra stycket. Om en överlåtelse som avses i första stycket sker senare än 15 månader från uppkomstårets utgång, ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad för överlåtelseåret. Om koncernenheten har utnyttjat möjligheten att fördela en intäkt på tillgångens nyttjandeperiod, ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad under tillgångens återstående nyttjandeperiod. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

18 c §

En koncernenhet som förvärvar ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande och utnyttjar detta för att minska medräknade skatter, ska ta upp en intäkt för det år som skatteminskningen erhålls. Intäkten ska uppgå till skillnaden mellan skatteminskningen och anskaffningsvärdet av den del av tillgodohavandet som utnyttjas. Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare, ska en vinst tas upp som intäkt och en förlust dras av som kostnad för överlåtelseåret. Vinsten eller förlusten ska beräknas som försäljningspriset - minskat med anskaffningsvärdet för tillgodohavandet, - ökat med de skatteminskningar som har erhållits, och - minskat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket. Om skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska ett belopp dras av som kostnad. Beloppet ska motsvara anskaffningsvärdet för skattetillgodohavandet - ökat med samtliga belopp som har tagits upp enligt första stycket, och - minskat med de skatteminskningar som har erhållits. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

18 d §

Icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och övriga skattetillgodohavanden ska inte tas upp som intäkt. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

19 §

Resultatet ska ökas med kostnader som är hänförliga till finansieringsarrangemang genom vilka en eller flera koncernenheter ger tillgodohavanden till, eller på annat sätt gör investeringar i, en eller flera andra koncernenheter (koncerninternt finansieringsarrangemang) om 1. koncernenheten som har skulden eller som investeringen görs i hör hemma i en lågskattestat eller i en stat som skulle ha varit en lågskattestat om kostnaden inte hade belastat koncernenheten, 2. det koncerninterna finansieringsarrangemanget rimligen kan förväntas öka koncernhetens kostnader under den tid finansieringsarrangemanget löper utan att detta leder till en motsvarande ökning av den beskattningsbara inkomsten för den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen, och 3. den koncernenhet som ger krediten eller gör investeringen hör hemma i en stat som inte är en lågskattestat eller som inte skulle ha varit en lågskattestat om den koncernenheten inte hade haft de intäkter som är hänförliga till krediten eller investeringen. Denna paragraf ska inte tillämpas om 22 § ska tillämpas.

20 §

Vid beräkning av det justerade resultatet för ett försäkringsföretag gäller följande: 1. Om försäkringsföretaget har redovisat en sådan skattekostnad som avses i 25 § 3 ska avdrag göras för motsvarande belopp som har redovisats som en intäkt och som avser sådan skatt. 2. Eventuell avkastning på försäkringstagarnas kapital som inte återspeglas i försäkringsföretagets redovisning av vinst eller förlust ska tas med, i den mån motsvarande förändring av skulden till försäkringstagarna återspeglas i dess redovisning av vinst eller förlust. 3. En förändring av försäkringsföretagets skuld till försäkringstagare som motsvaras av en utdelning eller annan värdeöverföring ska inte tas med till den del den inte tas med vid en tillämpning av 9 §. Detsamma gäller för vinster och förluster som vid tillämpningen av 10 § inte tas med. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

21 §

Vid beräkning av det justerade resultatet för ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska avdrag göras för belopp som överförs till en konsolideringsfond. Belopp som tas i anspråk från konsolideringsfonden för att täcka en förlust ska läggas till.

22 §

En koncernenhet som emitterat ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska minska det justerade resultatet med belopp som inte dragits av som en kostnad i det redovisade resultatet men som - redovisats som en minskning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. En koncernenhet som är innehavare av ett instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ska öka det justerade resultatet med belopp som inte tagits upp som en intäkt i det redovisade resultatet men som - redovisats som en ökning av eget kapital för koncernenheten och - beror på genomförda eller kommande betalningar som utgör ränta, utdelning eller liknande. Med instrument för övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål avses ett instrument som - emitterats i enlighet med tillsyns- eller regleringskrav för den finansiella sektorn, - kan omvandlas till eget kapital eller skrivas ned under vissa särskilt angivna omständigheter, och - utformats för att kvittas mot förlust i händelse av finanskris.

23 §

Den justerade skattekostnaden är summan av de redovisade kostnaderna avseende medräknade aktuella skatter efter justeringar för 1. nettobeloppet för tillägg och minskningar enligt 28-29 a §§, 2. det uppskjutna skattejusteringsbeloppet enligt 30-34 d §§, och 3. nettoförändringen av skatter som redovisas direkt mot eget kapital till den del de hänför sig till intäkter eller kostnader som ingår i det justerade resultatet och som beskattas enligt lokala skatteregler. Beräkningen av den justerade skattekostnaden ska utgå från den redovisning som används vid beräkning av det justerade resultatet enligt 2-7 §§. Vid beräkningen ska justering bara göras en gång även om flera bestämmelser skulle kunna gälla för samma skattebelopp. I 27-27 o §§ finns bestämmelser om fördelning av medräknade skatter till en annan koncernenhet än den som har tagit upp skatterna i sin redovisning. I 27 § finns också bestämmelser om behandlingen av kostnaden för medräknade skatter om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för en huvudenhet enligt 7 kap. 24 §. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

24 §

Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter räknas med (medräknade skatter): 1. skatt som redovisas i enhetens räkenskaper och som avser koncernenhetens intäkter eller vinst eller dess andel av intäkter eller vinst i en koncernenhet som den har ett ägarintresse i, 2. skatt som tas ut enligt ett godkänt utdelningsskattesystem, 3. skatt som påförs i stället för allmänt tillämplig bolagsskatt, och 4. skatt som tas ut på balanserade vinstmedel och annat eget kapital, däribland skatter som tas ut på en kombination av intäkter och eget kapital.

25 §

Vid beräkning av den justerade skattekostnaden ska följande skatter inte räknas med: 1. tilläggsskatt, 2. icke kvalificerade imputationsbelopp, och 3. skatt som betalas av ett försäkringsföretag och som avser avkastning på försäkringstagares kapital.

26 §

Skatter som avser vinst eller förlust och hänför sig till avyttring av fast egendom ska, om valmöjligheten i 4 kap. 9 § utnyttjas, inte räknas med i den justerade skattekostnaden för det år som valet görs.

27 §

Kostnaden för medräknade skatter i en koncernenhets räkenskaper ska fördelas till en annan koncernenhet i samma koncern i följande fall. Fördelning ska ske till 1. ett fast driftställe, om skattekostnaden är hänförlig till det justerade resultatet för det fasta driftstället, 2. en ägarenhet till en skattetransparent enhet, om det redovisade resultatet för den skattetransparenta enheten ska fördelas till ägarenheten enligt 7 kap. 8 § 1 och skattekostnaden har redovisats i den skattetransparenta enhetens räkenskaper, 3. ett kontrollerat utländskt företag, om skattekostnaden är hänförlig till detta företags inkomst och har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag, 4. en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, om skattekostnaden är hänförlig till den enhetens justerade vinst, och 5. en koncernenhet som lämnat utdelning, om skattekostnaden är hänförlig till utdelning under räkenskapsåret från denna koncernenhet. I 27 a § finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 2. I 27 b-27 o §§ finns bestämmelser om fördelningen enligt första stycket 1 och 3-5. Om ett fast driftställes justerade vinst behandlas som justerad vinst för huvudenheten i enlighet med 7 kap. 24 §, ska kostnaden för medräknade skatter som uppkommer i den stat där det fasta driftstället hör hemma och som har samband med sådan vinst behandlas som en skattekostnad för huvudenheten. Detta gäller dock endast till den del beloppet inte överstiger vinsten multiplicerad med den högsta bolagsskattesatsen för inkomst i den stat där huvudenheten hör hemma. Vid beräkning av nationell tilläggsskatt ska skattekostnad som avser utländsk skatt och som fördelas till en svensk koncernenhet enligt första stycket 1, 3, 4 eller 5 inte beaktas. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 a §

Om skattekostnad fördelas till en skattetransparent enhet enligt 27 § första stycket 3 till följd av att enheten är ett kontrollerat utländskt företag, ska den fördelade skattekostnaden också fördelas enligt 27 § första stycket 2. Detta gäller dock bara om ägarenheten till den skattetransparenta enheten ägs av den koncernenhet vars skatt fördelas till enheten enligt 27 § första stycket 3. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 b §

Fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 1 och 3-5 ska ske med ett belopp som motsvarar koncernenhetens skatt enligt lokala skatteregler i den stat där denna hör hemma på inkomsten från den andra koncernenheten, minskat med sådan utländsk skatt på inkomsten som avräknas. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 c §

Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 och 4 ska skattekostnad som avser passiva intäkter fördelas med ett belopp som motsvarar det lägsta beloppet av medräknade skatter på passiva intäkter och ett belopp som utgörs av procentsatsen för tilläggsskatt för lågskattestaten multiplicerad med de passiva intäkterna. Vid beräkningen av procentsatsen för tilläggsskatt ska ägarenhetens medräknade skatter på de passiva intäkterna inte beaktas. Överskjutande medräknade skatter på passiva intäkter ska hänföras till ägarenheten. Med passiva intäkter avses i första stycket intäkter som 1. ingår i den justerade vinsten för en koncernenhet och beskattas hos ägarenheten enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag eller på grund av ägarintresse i en hybridenhet eller omvänd hybridenhet, och 2. utgör - utdelning eller motsvarande, - ränta eller motsvarande, - hyra, - royalty, - annan avtalsenlig ersättning som sker över tid (annuitetsbelopp), eller - nettovinst vid försäljning av egendom som ger upphov till sådana intäkter. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 d §

Vid fördelningen av kostnaden för medräknade skatter enligt 27 § första stycket 3 ska bestämmelserna i 27 e-27 h §§ tillämpas om 1. de medräknade skatterna har tagits ut enligt ett sådant system för beskattning av kontrollerade utländska företag som avses i 2 kap. 26 §, och 2. skatten för kontrollerade utländska företag enligt detta system beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 e §

Kostnaden för medräknade skatter enligt 27 d § ska fördelas till varje kontrollerat utländskt företag med ett belopp som motsvarar kostnaden multiplicerad med kvoten av företagets fördelningsbelopp och fördelningsbeloppen för samtliga kontrollerade utländska företag. Ett kontrollerat utländskt företags fördelningsbelopp är ägarenhetens andel av företagets inkomst multiplicerad med skillnaden mellan skattesatsen enligt ett sådant system som avses i 27 d § och den effektiva skattesatsen. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 f §

Med effektiv skattesats i 27 e § avses den effektiva skattesatsen i en stat med följande avvikelser: - Skatt som har betalats enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag ska inte räknas med. - Sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska räknas med. Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i första stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 g §

Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av att enheten omfattas av förenklingsregeln i 8 kap. 3-5 §§, ska den effektiva skattesatsen utgöras av den skattesats som framgår av 8 kap. 4 §. Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag till följd av förenklingsregeln i 8 kap. 18 §, ska den effektiva skattesatsen beräknas på följande sätt. Summan av skatt som enligt en regel om nationell tilläggsskatt beaktas vid beräkning av effektiv skattesats och nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § ska divideras med det justerade resultatet enligt en regel om nationell tilläggsskatt. Om en effektiv skattesats inte ska beräknas för ett kontrollerat utländskt företag av andra skäl än de som anges i första och andra styckena, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av koncernenheternas skattekostnad och vinst eller förlust före inkomstskatt enligt koncernens kvalificerade finansiella rapport. Om det i en stat finns flera effektiva skattesatser för koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag, är den effektiva skattesatsen i andra stycket den skattesats som beräknas för det kontrollerade utländska företaget. Vid beräkningen ska sådan nationell tilläggsskatt som omfattas av rätt till avräkning av utländsk skatt enligt ett sådant system som avses i 27 d § räknas med. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 h §

För ett kontrollerat utländskt företag som inte är en koncernenhet, ett samriskföretag eller ett dotterföretag till ett samriskföretag ska den effektiva skattesatsen motsvara den skattesats som beräknats enligt 27 f eller 27 g § för de koncernenheter, samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i samma stat som företaget, och vilkas andel utgör den största andelen av den inkomst för ägarenheten som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §. Om koncernen inte beräknar en effektiv skattesats för koncernenheter och enheter i den stat där det kontrollerade utländska företaget hör hemma, ska den effektiva skattesatsen motsvara kvoten av den sammanlagda redovisade inkomstskatten och den sammanlagda redovisade vinsten före inkomstskatt för samtliga sådana enheter som hör hemma i den aktuella staten och som omfattas av ett sådant system som avses i 27 d §. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 i §

Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas genom att hela den utländska skatten läggs samman och avräknas mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt på inkomst som härrör från källa i en annan stat ska kostnaden för medräknade skatter som avser fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt utdelning i moder- eller huvudenhetens räkenskaper fördelas enligt bestämmelserna i 27 j-27 l §§. Om flera lokala skatter tas ut på olika beskattningsunderlag ska fördelningen göras för varje sådan lokal skatt för sig. Om utländsk skatt enligt lokala regler avräknas separat inom olika inkomstkategorier mot en moder- eller huvudenhets lokala skatt ska fördelningen enligt 27 j-27 l §§ göras för varje sådan kategori för sig. Inkomst som härrör från källa i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma ska då hänföras till den kategori dit utländsk skatt på sådan inkomst hör. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 j §

Kostnaden för medräknade skatter ska fördelas från moder- eller huvudenheten till dess fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter och omvända hybridenheter samt enheter som lämnat utdelning. Det belopp som ska fördelas till varje fast driftställe och enhet ska motsvaras av beloppet av medräknade skatter att fördela multiplicerat med kvoten av varje enhets fördelningsbelopp och summan av samtliga fördelningsbelopp. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 k §

Med medräknade skatter att fördela enligt 27 j § avses en moder- eller huvudenhets totala aktuella skattekostnad enligt lokala regler minskat med 1. ett belopp som motsvarar lokal skatt på inkomst som inte härrör från källa i en annan stat, 2. skatt som ska fördelas enligt 27 d-27 h §§, och 3. ett belopp som motsvarar lokal skatt som avser andra inkomstkategorier än den kategori som fördelningen av skatten avser, om fördelning ska ske på det sätt som anges i 27 i § andra stycket. Om skattesatsen för en moder- eller huvudenhet är progressiv ska beloppet i första stycket 1 beräknas genom att inkomsten hänförs till de tillämpliga skattesatserna i proportion till den lokala inkomstens andel av hela inkomsten. Med inkomst som härrör från källa i en annan stat enligt 27 i § första stycket avses 1. inkomst som enligt lokala regler om avräkning av utländsk skatt härrör från källa i en annan stat, 2. annan inkomst, om inkomsten ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet som hör hemma i en annan stat, och 3. annan inkomst som härrör från källa i en annan stat. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 l §

Fördelningsbeloppet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet beräknas genom att moder- eller huvudenhetens inkomst från varje fast driftställe och enhet multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Fördelningsbeloppet för en moder- eller huvudenhet beräknas genom att annan inkomst som härrör från källa i en annan stat än inkomst från fasta driftställen, kontrollerade utländska företag, hybridenheter, omvända hybridenheter eller enheter som lämnat utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moder- eller huvudenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Om olika skattesatser gäller för inkomsterna, ska summan av inkomsterna i varje inkomstslag multipliceras med tillämplig skattesats och minskas med avräkningsbar utländsk skatt för varje inkomstslag. Fördelningsbeloppet för en enhet som lämnar utdelning beräknas genom att lämnad utdelning multipliceras med tillämplig skattesats i den stat där moderenheten hör hemma. Det beräknade beloppet minskas sedan med avräkningsbar utländsk skatt på inkomsten, dock lägst till noll. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 m §

Kostnaden för medräknade skatter som avser uppskjuten skatt i en koncernenhets räkenskaper och som är hänförlig till inkomst för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska fördelas enligt 27 n-27 o §§. Första stycket gäller inte kostnaden för medräknade skatter som har tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag enligt vilket skatten för kontrollerade utländska företag beräknas gemensamt för samtliga sådana företag. Sådana medräknade skatter ska enbart fördelas enligt 27 d-27 h §§. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 n §

Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som inte ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet respektive en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar den uppskjutna skattekostnaden minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning. Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första stycket har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

27 o §

Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till inkomst som ingår i det justerade resultatet för ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska kostnaden fördelas till respektive koncernenhet med ett belopp som motsvarar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar minskat med utländsk skatt som omfattas av rätt till avräkning. Om kostnaden för medräknade skatter är hänförlig till ett kontrollerat utländskt företags, en hybridenhets eller en omvänd hybridenhets inkomst som ingår i det justerade resultatet för denna koncernenhet och som avser passiva intäkter ska kostnaden, i stället för vad som anges i första stycket, fördelas enligt följande. Om fördelningen av skattekostnaden inte begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska kostnaden fördelas med hela beloppet. Om fördelningen av skattekostnaden begränsas vid tillämpning av 27 c §, ska den del av kostnaden som inte ska fördelas anses utgöras av i första hand uppskjuten skatt och i andra hand aktuell skatt. Om kostnaden för uppskjuten skatt som avses i första och andra styckena har beräknats utifrån en högre skattesats än minimiskattesatsen, ska den i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

28 §

Skattekostnaden ska ökas med medräknade skatter enligt följande: 1. skatt som redovisats som en kostnad som påverkar resultatet före skatt, 2. skatt som avser uppskjutna skattefordringar som hanteras enligt 4 kap. 14 § första stycket, 3. belopp som avser betalning under räkenskapsåret av skatt som tidigare år inte räknats med som en skattekostnad för att skattesituationen då var osäker, och 4. belopp som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett kvalificerat skattetillgodohavande eller ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande om beloppet har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

29 §

Skattekostnaden ska minskas med 1. aktuell skattekostnad som avser intäkter om intäkterna inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som avser tillgodohavande eller återbetalning av ett övrigt skattetillgodohavande om kostnaden inte har minskat den aktuella skattekostnaden i räkenskaperna, 3. skatt som har återbetalats till eller tillgodoräknats en koncernenhet, om skatten inte har behandlats som en justering av skattekostnaderna i räkenskaperna, 4. aktuell skattekostnad som är hänförlig till en osäker skattesituation, och 5. aktuell skattekostnad som inte förväntas bli betald inom tre år från räkenskapsårets utgång. Första stycket 3 ska inte tillämpas på kvalificerade skattetillgodohavanden, marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

29 a §

För en koncernenhet för vilken ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande har beviljats ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar den skatteminskning som enheten får med stöd av tillgodohavandet. Om tillgodohavandet överlåts ska ersättningen för tillgodohavandet minska skattekostnaden. För en koncernenhet som har förvärvat ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet vid förvärvet och anskaffningsvärdet. Detta gäller om inte annat framgår av tredje stycket. För ett visst år ska minskningen göras med så stor del av beloppet som årets utnyttjade tillgodohavande utgör av det återstående tillgodohavandet vid förvärvet. Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare ska en vinst på tillgodohavandet minska skattekostnaden och en förlust dras av som kostnad. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

30 §

Det uppskjutna skattejusteringsbeloppet uppgår till den nettopost i räkenskaperna som visar räkenskapsårets förändring av uppskjutna skatteskulder och skattefordringar med justeringar enligt 31-34 d §§. Detta gäller under förutsättning att den skattesats som använts vid beräkningen i räkenskaperna är lika med eller lägre än minimiskattesatsen. Om den nationella skattesats som använts vid beräkningen är högre än minimiskattesatsen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet i stället beräknas utifrån minimiskattesatsen. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

30 a §

Om värdet beträffande tilläggsskatt för en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad skiljer sig från det värde samma post har enligt räkenskaperna, ska uppskjuten skatt beräknas utifrån värdet beträffande tilläggsskatt i stället för värdet enligt räkenskaperna. Första stycket gäller inte om den redovisningsstandard som används för beräkning av det justerade resultatet inte tillåter att uppskjuten skatt redovisas för en viss transaktion. Detta gäller dock inte när uppskjuten skatt uppkommer på grund av en bestämmelse i denna lag. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

31 §

Om en uppskjuten skattefordran avseende årets förlust inte alls har redovisats i räkenskaperna för att kriterierna för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar den minskning som skulle ha skett om den uppskjutna skattefordran hade redovisats.

32 §

Om en uppskjuten skattefordran i räkenskaperna har beräknats utifrån en skattesats som understiger minimiskattesatsen, får den i stället beaktas till det värde som den skulle ha haft om den hade beräknats med ledning av minimiskattesatsen. Som förutsättning för detta gäller att 1. den uppskjutna skattefordran är hänförlig till en justerad förlust, och 2. omräkningen görs för det år som förlusten uppkommer. Om en uppskjuten skattefordran ökas enligt första stycket ska en motsvarande minskning göras av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet.

33 §

Följande ska läggas till vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. belopp som enligt 34 § första stycket 2-4 inte har räknats med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet för tidigare räkenskapsår men som har betalats under det aktuella räkenskapsåret, och 2. belopp som har minskat den justerade skattekostnaden enligt 35 § första stycket för ett tidigare räkenskapsår, om beloppet har betalats under det aktuella räkenskapsåret. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

34 §

Följande ska inte räknas med vid beräkningen av det uppskjutna skattejusteringsbeloppet: 1. skattekostnad som är hänförlig till poster som inte ingår i beräkningen av det justerade resultatet, 2. skattekostnad som är osäker, 3. skattekostnad som avser utdelning från en koncernenhet, 4. skattekostnad som avser en uppskjuten skatteskuld om skatteskulden omfattas av ett val enligt 4 kap. 17 §, 5. effekter som uppstår när värdet i redovisningen på en uppskjuten skattefordran justeras eller när principer för att ta upp en sådan fordran i redovisningen ändras, 6. skattekostnad som uppstår till följd av att den nationella skattesatsen ändras, och 7. effekter som uppstår till följd av att skattereduktion beviljas eller att ett reduktionsbelopp utnyttjas.

34 a §

För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en fiktiv uppskjuten skattefordran beräknas, om 1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1, 3. utländsk skatt inte får avräknas senare år, och 4. den inhemska förlust som helt eller delvis har kvittats enligt 1 ett tidigare år beaktas vid omklassificering av inhemsk inkomst till utländsk. Skattefordran ska uppgå till den inhemska förlusten som kvittas enligt första stycket 1 multiplicerad med det lägsta av den nationella skattesatsen och minimiskattesatsen. Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den fiktiva uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

34 b §

Den fiktiva uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 a §. Om fordran har räknats om enligt 34 a § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. Fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år en sådan omklassificering som anges i 34 a § första stycket 4 sker och utländsk skatt därför avräknas. Ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp som avräknats till följd av omklassificeringen. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

34 c §

För en moderenhet eller huvudenhet som enligt nationella skatteregler är skattskyldig för inkomst i ett kontrollerat utländskt företag, ett fast driftställe, en hybridenhet eller en omvänd hybridenhet ska en särskild uppskjuten skattefordran beräknas, om 1. enhetens inhemska förlust för det aktuella beskattningsåret eller tidigare beskattningsår helt eller delvis ska kvittas mot den utländska inkomsten, 2. utländsk skatt får avräknas mot enhetens skatt på den utländska inkomsten först efter kvittning enligt 1, och 3. belopp som inte avräknats ett tidigare år får avräknas senare år mot skatt på den inhemska inkomst som ingår i beräkningen av enhetens justerade resultat. Den särskilda uppskjutna skattefordran ska uppgå till det lägsta av 1. det högsta tillåtna avräkningsbeloppet som enligt nationella regler får beaktas ett senare år, och 2. enhetens inhemska förlust för beskattningsåret eller tidigare beskattningsår enligt nationella regler, multiplicerad med den nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen överstiger minimiskattesatsen, ska den särskilda uppskjutna skattefordran räknas om genom att beloppet enligt andra stycket multipliceras med minimiskattesatsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen därefter ändras, ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

34 d §

Den särskilda uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år fordran uppkommer enligt 34 c §. Om fordran har räknats om enligt 34 c § tredje stycket sista meningen, ska det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras i enlighet med omräkningen. Fordran ska öka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet det år avräkning av utländsk skatt sker på det sätt som anges i 34 c § första stycket 3. Ökningen ska uppgå till ett belopp som motsvarar fordran, dock högst det belopp med vilket avräkning har medgetts. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

35 §

Om en uppskjuten skatteskuld som påverkat koncernenhetens justerade skattekostnad inte återförs, betalas eller regleras på annat sätt senast vid utgången av det femte räkenskapsåret från det att den först redovisades i räkenskaperna, ska de justerade skattekostnaderna för det året då skulden först redovisades minskas med ett belopp som motsvarar den del av skulden som kvarstår. Effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp ska då räknas om enligt 37 och 38 §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska fördelas enligt 40 och 41 §§. I 4 kap. 17 § finns en bestämmelse om att en uppskjuten skatteskuld inte behöver beaktas. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

36 §

Bestämmelsen i 35 § första stycket gäller inte om den uppskjutna skatteskulden avser 1. värdeminskningsavdrag avseende materiella tillgångar, 2. kostnader för licenser eller liknande tillgångar som gäller i förhållande till en offentlig förvaltning och ger rätt att använda fast egendom eller nyttja en naturresurs, om nyttjandet medför betydande investeringar i materiella tillgångar, 3. kostnader för forskning och utveckling, 4. kostnader för avveckling och sanering, 5. orealiserade nettovinster vid redovisning till verkligt värde, 6. orealiserade nettovinster som beror på fluktuationer i utländsk valuta, 7. försäkringsreserver och förutbetalda anskaffningskostnader för försäkringsavtal, 8. vinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar i samma stat som koncernenheten hör hemma i, om vinsterna återinvesteras i materiella anläggningstillgångar i samma stat, eller 9. ytterligare belopp som lagts till i redovisningen som en följd av en förändring av redovisningsprinciperna för de poster som avses i 1-8. För en leasegivare gäller att om ett leasingavtal avseende materiella tillgångar behandlas som en fordran i moderföretagets koncernredovisning men som en materiell tillgång vid leasegivarens inkomstbeskattning, ska en uppskjuten skatteskuld som är hänförlig till värdeminskningsavdrag avseende tillgången omfattas av första stycket 1. Lag (2025:1461) .

Lag (2025:1461)

37 §

Den effektiva skattesatsen är kvoten av de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i den staten. Om de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat uppgår till ett negativt belopp, ska ett överskjutande skattebelopp bestämmas. Detta gäller under förutsättning att underskottet som ger upphov till den negativa skattekostnaden inte kvittas mot tidigare års överskott vid inkomstbeskattningen. Det överskjutande skattebeloppet ska bestämmas till samma belopp som den sammanlagda justerade skattekostnaden uppgår till. Vid beräkningen av den effektiva skattesatsen ska den sammanlagda justerade skattekostnaden för koncernenheterna i staten ökas med ett positivt belopp motsvarande det överskjutande skattebeloppet. Justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för sådana enheter finns i 7 kap. 28 och 29 §§. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

37 a §

Ett överskjutande skattebelopp enligt 37 § eller 4 kap. 19 a § ska, under varje efterföljande räkenskapsår då det uppkommer ett positivt justerat resultat i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts och då den justerade skattekostnaden för staten uppgår till ett positivt belopp, minska den sammanlagda justerade skattekostnaden för koncernenheterna i den staten, dock lägst till noll. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

37 b §

Om en, flera eller samtliga koncernenheter som hör hemma i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts upphör att vara en del av koncernen, ska överskjutande skattebelopp kvarstå hos den koncern som koncernenheterna tillhörde under den tid då det överskjutande skattebeloppet bestämdes. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

37 c §

När ett överskjutande skattebelopp bestäms ska beloppet registreras i en förteckning över överskjutande skattebelopp. När ett överskjutande skattebelopp minskar den justerade skattekostnaden enligt 37 a § ska det överskjutande skattebeloppet i förteckningen minskas med samma belopp. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

38 §

Om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen ska en procentsats för tilläggsskatt beräknas. Med procentsats för tilläggsskatt avses minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret i den aktuella staten. Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika med enheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad med procentsatsen för tilläggsskatt för staten. Med överskjutande vinst avses det sammanlagda justerade resultatet för enheterna i en stat minskat med ett substansbelopp beräknat enligt 5 kap. 2-11 §§. Tilläggsskattebelopp som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet ska inte räknas med. Särskilda regler för beräkning av tilläggsskattebelopp för investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter finns i 7 kap. 30 och 30 a §§. Tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret. Nationell tilläggsskatt ska dras ifrån eller läggas till enligt förutsättningarna i 39 §. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

39 §

Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en utländsk stat ska minskas med belopp avseende den nationella tilläggsskatt som ska betalas i den stat där enheterna hör hemma. Till den del nationell tilläggsskatt inte har betalats inom fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den skulle ha betalats ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i den staten i form av ett tillkommande tilläggsskattebelopp. Lag (2024:1248) .

Lag (2024:1248)

40 §

Tilläggsskattebeloppet enligt 38 § ska fördelas mellan koncernenheterna i staten utifrån hur stor andel enhetens justerade vinst är av den justerade vinsten för samtliga koncernenheter som har justerad vinst och hör hemma i den staten. Ingen del av tilläggsskattebeloppet ska fördelas till koncernenheter som har justerad förlust. Om tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat endast består av tillkommande tilläggsskattebelopp och det inte finns någon justerad vinst i staten under räkenskapsåret, ska tilläggsskatten fördelas mellan koncernenheterna i staten enligt första stycket utifrån deras justerade vinst under de räkenskapsår som omräkningen avser.

41 §

Om tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 40 § andra stycket till koncernenheter i en stat där koncernenheterna inte har någon justerad vinst, gäller följande vid beräkningen enligt 6 kap. 4-7 §§ av en moderenhets andel av det tillkommande tilläggsskattebeloppet. Varje koncernenhet ska då anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats till den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen.

42 §

För statslösa koncernenheter ska såväl den effektiva skattesatsen som tilläggsskattebeloppet beräknas enhet för enhet.