Frågan har två helt olika svar, och vilket som gäller beror på vilken sorts förening det handlar om. En ekonomisk förening ska alltid ha minst en revisor, oavsett hur liten den är. En ideell förening har ingen egen associationsrättslig lag alls, och där kommer kravet i de flesta fall från stadgarna eller från en bidragsgivare, inte från lagboken. Först vid ganska höga gränsvärden slår ett lagkrav på auktoriserad revisor till, och de gränsvärdena är inte de som brukar cirkulera i föreningssammanhang.
Ekonomisk förening: revisorn går inte att välja bort
Lydelsen i 8 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är en enda mening:
En ekonomisk förening ska ha minst en revisor.
Det finns ingen storleksgräns i paragrafen, ingen möjlighet att skriva bort kravet i stadgarna och ingen undantagsregel för nystartade föreningar. Även en förening med fem medlemmar och noll i omsättning ska ha en revisor. Bolagsverket formulerar samma sak som att föreningen måste ha minst en revisor, som väljs av föreningsstämman om inte något annat är bestämt i stadgarna.
Här skiljer sig föreningen från aktiebolaget, och det är sannolikt därifrån missförståndet kommer. I bolagsordningen för ett privat aktiebolag får det enligt 9 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) anges att bolaget inte ska ha någon revisor, så länge bolaget inte passerar mer än ett av tre villkor: fler än tre anställda i medeltal, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än tre miljoner kronor i nettoomsättning. Den valfriheten finns inte alls för en ekonomisk förening. En styrelse som resonerar ”vi är för små för revisor” tänker på aktiebolagsreglerna.
Vem som helst duger dock inte. 8 kap. 13 § kräver att revisorn har den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som arten och omfattningen av föreningens verksamhet kräver. Kravet är alltså relativt: en liten förening med kassabok och två konton ställer lägre krav än en förening som driver en anläggning med anställda. Någon yrkestitel behövs inte, och den revisor som stämman väljer bland medlemmarna kallas i föreningslivet ofta förtroendevald revisor eller lekmannarevisor. De orden står inte i lagen.
Så avgör du om det krävs en auktoriserad revisor
Det är först här beloppen kommer in. Enligt 8 kap. 14 § ska minst en revisor vara auktoriserad revisor om föreningen uppfyller minst två av följande villkor:
- medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50
- den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor
- den redovisade nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor
Två saker i konstruktionen missas lätt. Det räcker inte att passera ett villkor, det ska vara minst två. Och varje villkor ska vara uppfyllt under båda de två senaste räkenskapsåren, inte bara det senaste. En förening som omsätter 90 miljoner kronor med 12 anställda och 20 miljoner kronor i balansomslutning når alltså bara ett villkor och behöver ingen auktoriserad revisor enligt paragrafen.
Nivåerna kontrollerades den 10 augusti 2026 mot tre källor: lagtexten här på Lagar.se, Regeringskansliets konsoliderade version av lagen och Bolagsverkets sida om revisor i ekonomisk förening. Alla tre anger 50, 40 miljoner och 80 miljoner kronor. Paragrafen bär ingen ändringsnot och har alltså samma lydelse som när lagen trädde i kraft den 1 juli 2018.
Är föreningen moderförening i en koncern räknas gränsvärdena om på koncernnivå enligt 8 kap. 15 §. Elimineringen av fordringar, skulder och internvinster mellan koncernföretagen gäller bara första stycket 2 och 3, alltså balansomslutningen och nettoomsättningen. Medelantalet anställda i koncernen räknas rakt av, utan eliminering.
Medlemmarna kan tvinga fram en kvalificerad revisor
Den regel som oftast förbises är 8 kap. 16 §. Begär minst en tiondel av samtliga röstberättigade det vid den stämma där revisor ska väljas, ska en auktoriserad eller godkänd revisor alltid utses. Storlek och omsättning spelar då ingen roll. I en förening med 200 röstberättigade räcker 20 personer för att flytta föreningen från förtroendevald revisor till kvalificerad revision, och styrelsen kan inte rösta ned det.
Anmälningsplikten till Bolagsverket följer däremot en egen och snävare uppräkning. Enligt 8 kap. 51 § är det en förening som enligt 14, 15 eller 53 § eller enligt Bolagsverkets beslut ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor som måste anmäla vem som utsetts till föreningsregistret. Tiondelsregeln i 16 § står inte i den uppräkningen, och den vanliga förtroendevalda revisorn omfattas inte heller. I de flesta föreningar går revisorn därför inte att slå upp utifrån.
Mandattiden är ett år om stadgarna inte säger annat
Uppdraget gäller enligt 8 kap. 24 § till slutet av den första årsstämma som hålls efter det räkenskapsår då revisorn utsågs, om inte stadgarna anger längre tid. Yttersta gränsen är att uppdraget ska upphöra senast vid slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det räkenskapsår då revisorn utsågs.
Räknat i räkenskapsår betyder de två leden ett år i normalfallet och fyra som mest. Väljs revisorn under ett räkenskapsår gäller uppdraget till stämman året därpå, som behandlar just det räkenskapsåret, alltså ett enda år. Utnyttjas den yttersta gränsen hålls den sista stämman under det fjärde räkenskapsåret därefter, och revisorn hinner då lämna revisionsberättelse för fyra räkenskapsår i rad. Det är också precis så Bolagsverket sammanfattar regeln, att uppdraget inte får sträcka sig längre än fyra räkenskapsår i rad. Regeringen skriver detsamma i förarbetena till paragrafen: mandattiden får inte överskrida fyra år, och huvudregeln om en ettårig mandattid gäller om inget annat anges i stadgarna (prop. 2017/18:185 s. 332 f.). Vill föreningen ha längre tid än ett år måste det stå i stadgarna, och mer än fyra räkenskapsår går inte att skriva in. 9 kap. 21 § aktiebolagslagen bär samma konstruktion för aktiebolag.
Ideell förening: lagen säger nästan ingenting
Det finns ingen svensk lag om ideella föreningar. Ingen paragraf säger att en ideell förening ska ha en revisor, och reglerna om revision i lagen om ekonomiska föreningar gäller inte för den. Det som styr är i stället stadgarna, föreningspraxis och, när verksamheten når en viss storlek, bokförings- och redovisningsreglerna.
Kedjan går i tre steg. Först bokföringsskyldigheten: enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) är en ideell förening bokföringsskyldig om tillgångarnas värde överstiger 1,5 miljoner kronor, och alltid om den bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern. Sedan årsredovisningen: enligt 6 kap. 1 § ska bokföringen avslutas med en årsredovisning bland annat när företaget uppfyller mer än ett av villkoren fler än 50 anställda, mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Sist revisionen: 2 § revisionslagen (1999:1079) gör lagen tillämplig just på de företag som ska upprätta årsredovisning enligt den bestämmelsen, och då följer av 3 § att företaget ska ha minst en revisor och av 12 § tredje stycket att minst en revisor ska vara auktoriserad.
Samma tre siffror dyker alltså upp igen, men konsekvensen är en helt annan. I den ekonomiska föreningen avgör de om revisorn ska vara auktoriserad, medan revisorn ska finnas oavsett. I den ideella föreningen avgör de om det över huvud taget finns något lagkrav på revisor, och under nivåerna är stadgarna oftast det enda som styr.
Punkt 6 är dock inte den enda ingången i 6 kap. 1 § bokföringslagen. Punkt 7 fångar den som är moderföretag i en koncern som passerar mer än ett av samma tre villkor på koncernnivå. Punkt 8 fångar den som har licens enligt spellagen (2018:1138), och där är bara den undantagen som har licens enligt 6 kap. spellagen och vars balansomslutning understigit fem miljoner kronor båda de två senaste räkenskapsåren. En lotteridrivande förening kan alltså bli skyldig att upprätta årsredovisning, och därmed ha revisor enligt revisionslagen, långt under 50, 40 och 80 miljoner. Kravet på att minst en revisor ska vara auktoriserad följer däremot bara av punkterna 6 och 7, eftersom 12 § tredje stycket revisionslagen räknar upp just dem och inte punkt 8.
Bolagsverket beskriver läget för de föreningar som är registrerade hos myndigheten, alltså de näringsdrivande, med att en näringsdrivande ideell förening i vissa fall kan behöva ha minst en revisor, och att auktorisation krävs om föreningen är större. Formuleringen ”i vissa fall” är alltså inte vaghet från myndighetens sida, den speglar att kravet uppstår först längre ut i kedjan.
I praktiken är det bidragsgivaren som ställer kravet
För den ideella föreningen kommer det skarpa kravet sällan från associationsrätten och nästan alltid från den som betalar. Ett tydligt exempel finns i 27 a § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Där ska en revisor granska redovisningen av bidraget, och uppgår det mottagna bidraget till minst fem prisbasbelopp ska granskningen göras av en auktoriserad eller godkänd revisor. Tröskeln kräver alltså inte att bidraget överstiger beloppet: exakt fem prisbasbelopp räcker för att kravet ska slå till. Enligt 20 § ska dessutom uppgifterna om medlemsantal och medlemsföreningar granskas av en revisor enligt ett särskilt uppdrag, men det gäller bara en ansökan om organisationsbidrag enligt 10 § 1 eller 2, inte projektbidrag enligt 10 § 3.
Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt SCB, fastställt av regeringen i september 2025. Gränsen i förordningen motsvarar därmed 296 000 kronor under 2026. En ungdomsförening som får 300 000 kronor i organisationsbidrag passerar alltså tröskeln och behöver en kvalificerad revisor för granskningen, trots att den kan vara långt under bokföringslagens gränser och sakna varje spår av lagstadgad revisionsplikt i övrigt. Beloppet räknas om vid varje årsskifte, eftersom prisbasbeloppet gör det. Uppgifterna kontrollerades den 10 augusti 2026.
Samma mönster återkommer i kommunala föreningsbidrag och hos många stiftelser. Innan styrelsen bestämmer vilken sorts revisor föreningen ska ha är det alltså bidragsvillkoren som ska läsas, inte bara stadgarna.
Auktoriserad, godkänd eller varken eller
Tre begrepp blandas ihop i nästan varje diskussion om föreningsrevision. Den vanliga revisorn i en förening är en förtroendevald person utan yrkestitel. Auktoriserad och godkänd revisor är däremot två skyddade titlar för kvalificerade revisorer, och skillnaden mellan dem är i dag mest historisk.
Systemet ändrades 2013. Godkända revisorer som avlagt revisorsexamen fick då statusen auktoriserad revisor, medan de utan examen fortsatte vara godkända, och sedan dess kan nyutbildade revisorer bara auktoriseras. Godkänd revisor är alltså en titel som ingen ny person kan få.
Det syns i statistiken. Den 1 augusti 2026 fanns det 3 101 kvalificerade revisorer i Sverige enligt Revisorsinspektionen, varav 2 950 auktoriserade och 151 godkända. Ingen av de 151 var under 50 år, och 106 av dem hade fyllt 60. I juni 2013 fanns 782 godkända revisorer i landet. En förening som vid stämman beslutar att den vill ha ”en godkänd revisor” väljer alltså ur en grupp som utgör knappt fem procent av kåren och som stadigt krymper. Myndighetens månadsstatistik för 2026 går från 170 den 1 januari till 151 den 1 augusti, med en minskning i sex av de sju månadsmätningarna och ett oförändrat läge mellan den 3 mars och den 1 april. Formuleringen i stadgarna bör därför vara auktoriserad eller godkänd revisor, aldrig bara godkänd.
Oavsett titel gäller jävsreglerna i 8 kap. 19 §. Revisorn får inte sitta i styrelsen, vara verkställande direktör, hjälpa föreningen med bokföringen eller medelsförvaltningen, vara anställd av föreningen eller vara gift, sambo eller nära släkt med någon i den kretsen. Att vara medlem i föreningen är däremot fullt tillåtet, vilket är själva förutsättningen för den förtroendevalda revisorn.
Bostadsrättsföreningen räknas hit
Den vanligaste ekonomiska föreningen de flesta möter är bostadsrättsföreningen. 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (1991:614) slår fast att en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening, och 9 kap. 26 § gör bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar tillämpliga på den. Kravet på minst en revisor gäller alltså varje bostadsrättsförening, också den med sex lägenheter, och gränsvärdena för auktoriserad revisor är desamma som ovan.
Den som ska välja formulering i stadgarna eller avgöra vad föreningen faktiskt måste ha gör klokt i att börja med föreningsformen och inte med storleken. Är det en ekonomisk förening är revisorn redan bestämd av lagen, och frågan handlar bara om vilken sorts revisor. Är det en ideell förening är det stadgarna och bidragsvillkoren som avgör, och de går att ändra. Fler juridiska grundbegrepp förklarar vi i vår juridiska ordlista.
Vanliga frågor
Måste en liten ideell förening ha revisor?
Inte enligt lag. Det finns ingen associationsrättslig lag för ideella föreningar, och revisionslagen blir tillämplig först när föreningen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen. De allra flesta ideella föreningar har ändå revisor, eftersom stadgarna kräver det. Kontrollera därför stadgarna först, och därefter villkoren för de bidrag föreningen tar emot.
Får en medlem vara revisor i föreningen?
Ja. Medlemskap är inget jäv enligt 8 kap. 19 § lagen om ekonomiska föreningar. Däremot får revisorn inte sitta i styrelsen, vara anställd av föreningen, sköta bokföringen eller vara nära anhörig till någon i den kretsen. Personen ska dessutom uppfylla kompetenskravet i 8 kap. 13 §, alltså ha tillräcklig insikt i redovisning i förhållande till verksamhetens omfattning.
Ska revisorn anmälas till Bolagsverket?
Bara om föreningen ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor enligt 8 kap. 14, 15 eller 53 § lagen om ekonomiska föreningar, eller enligt ett beslut av Bolagsverket. Det följer av 8 kap. 51 §. Den uppräkningen omfattar varken tiondelsregeln i 16 § eller den vanliga förtroendevalda revisorn, som alltså inte syns i föreningsregistret.
Vad kostar det att ha auktoriserad revisor?
Arvodet sätts fritt mellan föreningen och revisorn och varierar med verksamhetens omfattning, så någon fast taxa finns inte. I en ekonomisk förening väger kostnadsargumentet ändå lätt, eftersom revisorn inte går att välja bort. Det som återstår att avgöra är om revisorn måste vara kvalificerad, och det styrs av gränsvärdena i 8 kap. 14 § eller av att en tiondel av de röstberättigade begär det enligt 8 kap. 16 §.