Det här bestämmer storleken på din sjukpenning
När du blir sjuk och inte kan arbeta är sjukpenningen det som ska ersätta en del av din inkomst. Men exakt hur mycket pengar du får per dag är inte uppenbart. Beloppet bygger på din inkomst, en lagstadgad procentsats och en justeringsfaktor som få känner till. Reglerna finns i 28 kap. socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110), och i den här guiden går vi igenom uträkningen steg för steg med ett konkret räkneexempel. Vill du läsa själva paragraferna i sin helhet hittar du en sammanställning av så beräknas sjukpenning enligt 28 kap. socialförsäkringsbalken.
Steg 1: Allt börjar med din SGI
Grunden för hela beräkningen är din sjukpenninggrundande inkomst, förkortat SGI. Enligt Försäkringskassan motsvarar SGI i normalfallet din beräknade årsinkomst från arbete, alltså vad du tjänar före skatt under ett år. För en anställd med fast lön är det i praktiken månadslönen gånger tolv.
Det finns dock ett tak. Enligt 25 kap. 5 § socialförsäkringsbalken ska det bortses från inkomst till den del den överstiger 10,0 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är 59 200 kronor för 2026, vilket ger ett tak på 592 000 kronor per år. Samma belopp anger Försäkringskassan som högsta SGI för 2026. Tjänar du mer än så räknas ändå bara upp till taket. Det betyder att höginkomsttagare får en lägre andel av sin faktiska lön ersatt än den som ligger under taket.
Steg 2: Den underliga faktorn 0,97
Innan procentsatsen läggs på multipliceras din SGI med talet 0,97. Det är ingen tillfällighet eller avrundning. Faktorn slår av tre procent av underlaget och är inskriven direkt i lagen, i 28 kap. 7 § socialförsäkringsbalken. Den infördes den 1 januari 2008 och ersatte då en lägre nedjustering, faktorn 0,989, som gällt sedan 2007. Enligt regeringens förslag, som socialförsäkringsutskottet tillstyrkte i betänkande 2007/08:SfU1, var ändringen avsedd att bättre motsvara den genomsnittliga faktiska löneutvecklingen i väntan på ett regelsystem där SGI i stället baseras på historiska inkomster. Samma betänkande redovisar att ändringen sänkte utgifterna för sjukpenning och rehabilitering med 585 miljoner kronor. I praktiken innebär faktorn att sjukpenningen alltid utgår från ett något lägre belopp än hela din SGI. Faktorn stannar inte vid sjukpenningen: samma tal styr sex ersättningar till, från föräldrapenning till närståendepenning, vilket vi kartlägger i genomgången av sjukpenninggrundande inkomst gånger 0,97 och de sju ersättningar som bygger på talet.
Steg 3: 80 procent eller 75 procent
När underlaget är justerat med 0,97 lägger man på procentsatsen. Här skiljer lagen på två nivåer:
- Normalnivån ger sjukpenning med 80 procent av det justerade underlaget. Det är den nivå du får i början av en sjukperiod.
- Fortsättningsnivån ger 75 procent och träder in när du har varit sjuk en längre tid.
Båda nivåerna och de exakta procentsatserna framgår av 7 § i kapitlet. När bytet sker står i 27 kap. 21 § socialförsäkringsbalken: sjukpenning på normalnivån lämnas för högst 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna. Är de dagarna förbrukade lämnas i stället sjukpenning på fortsättningsnivån, enligt 27 kap. 24 §. Vid allvarlig sjukdom kan normalnivån ändå fortsätta att lämnas, enligt 27 kap. 23 §. Eftersom ramtiden räknas bakåt i tiden, och även dagar med fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning räknas med enligt 27 kap. 22 §, är det Försäkringskassan som räknar dagarna i ditt eget fall.
Tanken bakom de två nivåerna är att ge ett starkt skydd direkt vid sjukdom och samtidigt en något lägre, men fortfarande hög, ersättning vid långvarig sjukdom. För de flesta blir skillnaden mellan 80 och 75 procent kännbar först om sjukskrivningen drar ut på tiden.
Steg 4: Från år till dag
Sjukpenning betalas ut per kalenderdag. Enligt 28 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska sjukpenningen som huvudregel kalenderdagsberäknas. Själva divisionen står i 28 kap. 10 §: hel kalenderdagsberäknad sjukpenning motsvarar beräkningsunderlaget delat med 365, och beloppet avrundas till närmaste hela krontal, där 50 öre avrundas uppåt. Är du sjukskriven på deltid minskas beloppet i motsvarande grad. Sjukpenning lämnas nämligen som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt 27 kap. 4 § socialförsäkringsbalken, alltså det Försäkringskassan beskriver som 25, 50, 75 eller 100 procent, beroende på hur stor del av arbetsförmågan som är nedsatt.
Räkneexempel: så blir det i kronor
För att göra uträkningen begriplig tar vi ett påhittat exempel. Säg att vi antar en årsinkomst på 360 000 kronor, alltså 30 000 kronor i månaden. Den ligger under SGI-taket, så hela inkomsten får användas som SGI. Beräkningen på normalnivån blir då:
- SGI: 360 000 kr
- Justering med faktorn: 360 000 × 0,97 = 349 200 kr
- Normalnivån, 80 procent: 349 200 × 0,80 = 279 360 kr per år
- Dagbelopp (delat på 365): 279 360 ÷ 365 = cirka 765 kr per dag (avrundat)
Om samma person har varit sjuk så länge att fortsättningsnivån träder in räknar man i stället med 75 procent:
- Fortsättningsnivån, 75 procent: 349 200 × 0,75 = 261 900 kr per år
- Dagbelopp (delat på 365): 261 900 ÷ 365 = cirka 718 kr per dag (avrundat)
Exemplet är förenklat och avrundat, och Försäkringskassan gör den faktiska beräkningen utifrån dina exakta uppgifter. Men det visar tydligt två saker. Dels att faktorn 0,97 och valet av nivå tillsammans avgör beloppet, dels att skillnaden mellan normalnivå och fortsättningsnivå i det här fallet är knappt femtio kronor om dagen. Räknat över en hel månads sjukskrivning blir det ändå en märkbar summa.
Särskilda regler du bör känna till
Är du anställd kommer ersättningen de första två veckorna oftast inte från Försäkringskassan alls. Enligt 7 § lagen (1991:1047) om sjuklön omfattar sjuklöneperioden den första dagen med nedsatt arbetsförmåga och de därpå följande 13 kalenderdagarna, och under den tiden betalar arbetsgivaren sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av anställningsförmånerna, och från den görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön, enligt 6 § samma lag. Inleds sjukperioden i stället med sjukpenning görs ett karensavdrag även där, enligt 27 kap. 27 § socialförsäkringsbalken.
För den som är arbetslös finns ett särskilt tak. Enligt 28 kap. 11 § socialförsäkringsbalken lämnas hel sjukpenning till den del den försäkrade är arbetslös med högst 543 kronor om dagen. Det är ett fast krontal i lagtexten och gäller oavsett hur hög SGI personen annars skulle haft. Kontrollera alltid det aktuella beloppet hos Försäkringskassan, eftersom fasta belopp av det här slaget kan justeras av lagstiftaren.
En annan viktig regel rör dig som får lön från arbetsgivaren samtidigt som du är sjuk. Enligt 28 kap. 19 § socialförsäkringsbalken samordnas sjukpenningen med sådan lön, så att du inte får dubbel ersättning för samma tid. Sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad du skulle ha fått i lön om du hade arbetat. Det är förklaringen till att den som har kvar delar av lönen under sjukskrivningen kan få en lägre utbetalning från Försäkringskassan än den som inte har någon lön alls.
Varför det lönar sig att förstå sin egen uträkning
Sjukpenning är för många den enda inkomsten under en period då vardagen ändå är pressad. Att känna till hur beloppet räknas fram, från SGI via faktorn 0,97 till valet mellan 80 och 75 procent, gör det möjligt att kontrollera att utbetalningen ser rimlig ut och att förstå varför summan kan ändras över tid. Den som vill gå till botten med detaljerna kan läsa lagtexten i sin helhet och stämma av sin egen situation mot de paragrafer som styr beräkningen. Pengarna kommer inte ur tomma intet, de följer en kedja av regler som går att räkna efter.
Senast faktagranskad: 24 juli 2026