Det här bestämmer storleken på din sjukpenning
När du blir sjuk och inte kan arbeta är sjukpenningen det som ska ersätta en del av din inkomst. Men exakt hur mycket pengar du får per dag är inte uppenbart. Beloppet bygger på din inkomst, en lagstadgad procentsats och en justeringsfaktor som få känner till. Reglerna finns i 28 kap. socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110), och i den här guiden går vi igenom uträkningen steg för steg med ett konkret räkneexempel. Vill du läsa själva paragraferna i sin helhet hittar du en sammanställning av så beräknas sjukpenning enligt 28 kap. socialförsäkringsbalken.
Steg 1: Allt börjar med din SGI
Grunden för hela beräkningen är din sjukpenninggrundande inkomst, förkortat SGI. Enligt Försäkringskassan motsvarar SGI i normalfallet din beräknade årsinkomst från arbete, alltså vad du tjänar före skatt under ett år. För en anställd med fast lön är det i praktiken månadslönen gånger tolv.
Det finns dock ett tak. För 2026 är den högsta SGI som får ligga till grund för sjukpenning 592 000 kronor per år, vilket motsvarar tio gånger prisbasbeloppet (59 200 kronor för 2026). Tjänar du mer än så räknas ändå bara upp till taket. Det betyder att höginkomsttagare får en lägre andel av sin faktiska lön ersatt än den som ligger under taket.
Steg 2: Den underliga faktorn 0,97
Innan procentsatsen läggs på multipliceras din SGI med talet 0,97. Det är ingen tillfällighet eller avrundning. Faktorn slår av tre procent av underlaget och är inskriven direkt i lagen, i 28 kap. 7 § socialförsäkringsbalken. Bakgrunden är att den enskildes egen avgift till sjukförsäkringen historiskt sett räknats bort från underlaget innan ersättningen beräknas. I praktiken innebär faktorn att sjukpenningen alltid utgår från ett något lägre belopp än hela din SGI.
Steg 3: 80 procent eller 75 procent
När underlaget är justerat med 0,97 lägger man på procentsatsen. Här skiljer lagen på två nivåer:
- Normalnivån ger sjukpenning med 80 procent av det justerade underlaget. Det är den nivå du får i början av en sjukperiod.
- Fortsättningsnivån ger 75 procent och träder in när du har varit sjuk en längre tid.
Båda nivåerna och de exakta procentsatserna framgår av 7 § i kapitlet. Bytet från den högre till den lägre nivån sker efter att du har fått sjukpenning på normalnivån i ett visst antal dagar inom en ramtid. Den som behöver veta exakt när skiftet inträffar i sitt eget fall bör kontrollera det med Försäkringskassan, eftersom antalet dagar räknas inom en bestämd period bakåt i tiden.
Tanken bakom de två nivåerna är att ge ett starkt skydd direkt vid sjukdom och samtidigt en något lägre, men fortfarande hög, ersättning vid långvarig sjukdom. För de flesta blir skillnaden mellan 80 och 75 procent kännbar först om sjukskrivningen drar ut på tiden.
Steg 4: Från år till dag
Sjukpenning betalas ut per kalenderdag. Enligt 28 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska sjukpenningen som huvudregel kalenderdagsberäknas. Det innebär att årsbeloppet delas ut över årets samtliga dagar, alltså 365, för att ge ett dagbelopp. Är du sjukskriven på deltid minskas beloppet i motsvarande grad: Försäkringskassan betalar sjukpenning på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur stor del av arbetsförmågan som är nedsatt.
Räkneexempel: så blir det i kronor
För att göra uträkningen begriplig tar vi ett påhittat exempel. Säg att vi antar en årsinkomst på 360 000 kronor, alltså 30 000 kronor i månaden. Den ligger under SGI-taket, så hela inkomsten får användas som SGI. Beräkningen på normalnivån blir då:
- SGI: 360 000 kr
- Justering med faktorn: 360 000 × 0,97 = 349 200 kr
- Normalnivån, 80 procent: 349 200 × 0,80 = 279 360 kr per år
- Dagbelopp (delat på 365): 279 360 ÷ 365 = cirka 765 kr per dag (avrundat)
Om samma person har varit sjuk så länge att fortsättningsnivån träder in räknar man i stället med 75 procent:
- Fortsättningsnivån, 75 procent: 349 200 × 0,75 = 261 900 kr per år
- Dagbelopp (delat på 365): 261 900 ÷ 365 = cirka 718 kr per dag (avrundat)
Exemplet är förenklat och avrundat, och Försäkringskassan gör den faktiska beräkningen utifrån dina exakta uppgifter. Men det visar tydligt två saker. Dels att faktorn 0,97 och valet av nivå tillsammans avgör beloppet, dels att skillnaden mellan normalnivå och fortsättningsnivå i det här fallet är knappt femtio kronor om dagen. Räknat över en hel månads sjukskrivning blir det ändå en märkbar summa.
Särskilda regler du bör känna till
För den som är arbetslös finns ett särskilt tak. Enligt 28 kap. 11 § socialförsäkringsbalken lämnas hel sjukpenning till en arbetslös med högst 543 kronor om dagen. Det är ett fast krontal i lagtexten och gäller oavsett hur hög SGI personen annars skulle haft. Kontrollera alltid det aktuella beloppet hos Försäkringskassan, eftersom fasta belopp av det här slaget kan justeras av lagstiftaren.
En annan viktig regel rör dig som får lön från arbetsgivaren samtidigt som du är sjuk. Enligt 28 kap. 19 § socialförsäkringsbalken samordnas sjukpenningen med sådan lön, så att du inte får dubbel ersättning för samma tid. Sjukpenningen minskas med den lön som överstiger en viss andel av din vanliga inkomst. Det är förklaringen till att den som har kvar delar av lönen under sjukskrivningen kan få en lägre utbetalning från Försäkringskassan än den som inte har någon lön alls.
Varför det lönar sig att förstå sin egen uträkning
Sjukpenning är för många den enda inkomsten under en period då vardagen ändå är pressad. Att känna till hur beloppet räknas fram, från SGI via faktorn 0,97 till valet mellan 80 och 75 procent, gör det möjligt att kontrollera att utbetalningen ser rimlig ut och att förstå varför summan kan ändras över tid. Den som vill gå till botten med detaljerna kan läsa lagtexten i sin helhet och stämma av sin egen situation mot de paragrafer som styr beräkningen. Pengarna kommer inte ur tomma intet, de följer en kedja av regler som går att räkna efter.