Den 2 juli 2026 trädde en ny lag i kraft som innebär att staten ska utreda varje fall där ett barn har avlidit i suicid. En nystartad enhet vid Folkhälsomyndigheten har fått uppdraget att genomföra utredningarna. Här går vi igenom vad den nya lagen kräver, hur den förhåller sig till den äldre lagen om dödsfallsutredningar och vilka myndigheter som är skyldiga att lämna uppgifter till utredarna.
En ny enhet vid Folkhälsomyndigheten
Enligt ett telegram från TT har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inrätta en enhet som ska utreda alla suicid bland barn under 18 år. I genomsnitt avlider ungefär 20 barn per år i suicid i Sverige, en siffra som enligt myndigheten har legat relativt stabilt det senaste decenniet. Verksamheten ska bemannas med totalt 15 personer, varav tio hittills har rekryterats.
En utredning startar när enheten får en signal från Rättsmedicinalverket om ett dödsfall eller misstänkt dödsfall i suicid. Utredarna samlar sedan in information från offentliga aktörer som hälso- och sjukvården, socialtjänsten, polisen och skolan. Genom att sammanställa de enskilda utredningarna hoppas myndigheten kunna identifiera mönster, riskfaktorer och brister i samverkan mellan olika delar av samhället. Närstående kommer också att erbjudas möjlighet att träffa utredarna.
Lagen som ligger bakom
Den rättsliga grunden är lagen (2026:871) om utredningar för att förebygga suicid, som utfärdades den 28 maj 2026 och trädde i kraft den 2 juli 2026. Lagen skiljer på två situationer. När ett barn, alltså en person under 18 år, har avlidit i suicid ska en utredning alltid genomföras. När en vuxen har avlidit i suicid, eller när någon har avlidit och dödssättet är oklart, får en utredning genomföras om den bedöms kunna förebygga suicid.
En utredning får inledas först när en rättsmedicinsk undersökning har genomförts och ett dödsorsaksintyg har utfärdats. Lagen gäller dessutom retroaktivt i en viktig del: enligt övergångsbestämmelserna ska den tillämpas även på dödsfall som inträffade före ikraftträdandet, om det gäller ett barn som avlidit i suicid efter den 31 december 2025. Vilken myndighet som är utredningsmyndighet pekas inte ut i själva lagen utan bestäms av regeringen, som enligt TT har lagt uppgiften på Folkhälsomyndigheten.
Vad utredningarna ska klarlägga
Utredningsmyndigheten ska enligt lagen klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet, och analysera vilka åtgärder som har vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga det. Närstående ska ges möjlighet att bistå med uppgifter, om det inte är uppenbart olämpligt. Utifrån de samlade utredningarna ska myndigheten sedan ta fram underlag som syftar till att förebygga suicid.
Syftet är alltså systeminriktat. Utredningarna handlar inte om att peka ut skuld eller ansvar i enskilda fall, utan om att ge samhället kunskap om var skyddsnäten brister och hur de kan stärkas.
Vilka som måste lämna uppgifter
För att utredningarna ska bli meningsfulla innehåller lagen en bred uppgiftsskyldighet. På utredningsmyndighetens begäran ska uppgifter lämnas av bland andra de myndigheter som ansvarar för rättsmedicinska undersökningar, myndigheter som har uppgifter om den avlidna personen samt anställda hos dessa myndigheter. Skyldigheten omfattar även yrkesverksamma i enskilt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamhet, liksom inom skolväsendet och annan utbildningsverksamhet, om de har uppgifter om personen. Också tillsynsmyndigheter omfattas, med undantag för Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern.
Den som medverkar i en utredning omfattas av tystnadsplikt och får inte obehörigen röja vad hen fått veta om enskildas personliga förhållanden.
Den äldre lagen om dödsfallsutredningar
Sverige har haft statliga dödsfallsutredningar sedan 2008, men med en smalare inriktning. Enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall ska en utredning genomföras bland annat när ett brott har begåtts mot ett barn och barnet har avlidit till följd av brottet, eller när ett barn utsatts för grov misshandel av en närstående, förutsatt att det finns anledning att anta att händelsen har samband med att barnet varit i behov av skydd. Sedan 2012 omfattar lagen även fall där vuxna avlidit till följd av brott av närstående eller tidigare närstående. Syftet är att ge regeringen underlag för åtgärder som förebygger att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld och andra övergrepp av närstående.
Utredningsmyndighet enligt den lagen är Socialstyrelsen, vilket framgår av förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Socialstyrelsen ska vartannat år lämna en rapport till regeringen med slutsatser och förslag, utformad så att den varken pekar ut skuld eller gör det möjligt att identifiera enskilda personer.
Skillnaden mot den nya ordningen är tydlig. Utredningarna enligt 2007 års lag förutsätter att ett brott har begåtts. Suicid där ingen brottsmisstanke finns föll därmed utanför systemet. Det är den luckan som lagen om utredningar för att förebygga suicid nu fyller, med obligatoriska utredningar av alla barnsuicid och en möjlighet att utreda även vuxnas dödsfall.
Den här artikeln är allmän information om gällande regelverk och utgör inte juridisk rådgivning. Den som behöver rådgivning i ett enskilt ärende bör vända sig till en jurist eller till berörd myndighet.
Här finns hjälp om du mår dåligt
Har du tankar på självmord, eller är du orolig för någon i din närhet? Mind Självmordslinjen har öppet dygnet runt: chatta via mind.se eller ring 90101. Jourhavande präst nås via 112 alla nätter mellan klockan 21 och 06. 1177 ger sjukvårdsrådgivning och uppgift om närmaste psykiatriska akutmottagning. Vid akut fara för liv, ring alltid 112.