Lagar.seRegisterSkadeståndslagen

Skadeståndslag (1972:207)

SFS-nummer 1972:207
Typ Lag
Departement Justitiedepartementet L2
Utfärdad 1972-06-02

Sammanfattning

Skadeståndslagen reglerar skyldigheten att betala ersättning för person- och sakskador samt rena förmögenhetsskador (kap. 1). Den som vållar skada genom uppsåt eller vårdslöshet ska ersätta skadan, och vid brott kan även ersättning för kränkning bli aktuell (kap. 2). Arbetsgivare, staten och kommuner har i vissa fall ett ansvar för skador som anställda eller myndighetsutövning orsakar (kap. 3). Arbetstagares eget ansvar är begränsat, och skadestånd kan jämkas om det är oskäligt betungande eller om den skadelidande själv varit medvållande (kap. 4 och 6).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.

Rättsområde: förvaltningsrätt, arbetsrätt, straffrätt

Relevant för den som

  • En person kräver ersättning efter att ha blivit utsatt för ett brott.
  • En arbetsgivare blir skadeståndsskyldig för en skada som en anställd har orsakat i tjänsten.
  • En medborgare begär skadestånd från staten på grund av felaktig myndighetsutövning.
  • En förälder tvingas betala för skador som deras barn har orsakat genom brott.

Myndigheter som nämns i lagen

  • Regeringen
  • Riksdagen

Hänvisningar från andra lagar

28 andra lagar hänvisar hit (63 hänvisningar totalt).

Mest citerade paragrafer

Paragrafer i denna lag som andra lagar oftast hänvisar till.

  1. 2 kap. 3 a § 13 hänv.

    Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakar någon annans död ska betala särskild anhörigersättning till den som stod de…

  2. 2 kap. 2 § 11 hänv.

    Den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott skall ersätta skadan. Lag (2001:732) .

  3. 6 kap. 1 § 8 hänv.

    Skadestånd med anledning av personskada kan jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till sk…

  4. 4 kap. 1 § 8 hänv.

    För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med h…

  5. 2 kap. 3 § 8 hänv.

    Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skad…

  6. 1 kap. 3 § 7 hänv.

    Har upphävts genom lag (2001:732) .

  7. 2 kap. 4 § 7 hänv.

    Den som i fall som avses i 1-3 a §§ vållar skada innan han eller hon har fyllt arton år ska ersätta skadan i den utsträckning det är skäligt…

  8. 3 kap. 4 § 6 hänv.

    Staten eller en kommun ska ersätta 1. personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada, skada på grund av att någon kränks på sätt som anges i 2…

  9. 2 kap. 1 § 5 hänv.

    Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Lag (2001:732) .

  10. 5 kap. 2 § 5 hänv.

    Har personskada lett till döden, skall ersättning betalas för 1. begravningskostnad och, i skälig omfattning, annan kostnad till följd av dö…

Ändringshistorik

Denna lag har ändrats 10 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.

Visa alla ändringar
  1. Lag (2022:1368) — 2022
  2. Lag (2022:754) — 2022
  3. Lag (2018:23) — 2018
  4. Lag (2010:1458) — 2010
  5. Lag (2010:1213) — 2010
  6. Lag (2010:703) — 2010
  7. Lag (2001:732) — 2001
  8. Lag (1998:715) — 1998
  9. Lag (1994:2065) — 1994
  10. Lag (1975:1411) — 1975