2 kap. Riksskatteverket

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet, allt i den mån annat inte följer av särskilda föreskrifter.

Det åligger verket särskilt att 1. meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden, 2. genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen inom verksamhetsområdet, 3. lämna direktiv för en ändamålsenlig utforming av organisationen och arbetsformerna inom skatteförvaltningen, 4. fördela de ekonomiska och andra resurser som ställs till skatteförvaltningens förfogande, 5. planera och leda skatte- och avgiftskontrollen. Verket skall även i övrigt enligt de riktlinjer som statsmakterna har angett meddela de föreskrifter och andra beslut som behövs för att uppnå samordning, rationalisering och enhetlighet vid arbetet inom skatteförvaltningen.

I den mån annat inte följer av särskilda föreskrifter företräder verket staten såväl vid som utom domstol i fråga om 1. fordran som drivs in av kronofogdemyndigheten såsom fordran i allmänt mål, 2. fordran som har samband med fordran i allmänt mål, 3. garantibelopp enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt 4. skatteförvaltningens verksamhetsområde i övrigt. Verket får bestämma att en länsskattemyndighet skall företräda staten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I mål där verket företräder staten får verket meddela tillstånd som avses i 12 kap. 3 § rättegångsbalken för kronofogde att vara ombud för staten.

Verket skall för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet 1. årligen före den 1 september avge anslagsframställning, 2. varje år lämna räkenskaps- och redovisningshandlingar till riksrevisionsverket.

Verket leds av en styrelse. Ledamöter av denna är generaldirektören, som är styrelsens ordförande, överdirektören, som är styrelsens vice ordförande, och minst sex andra ledamöter. Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på verket.

Generaldirektören är chef för verket. Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare. Han utövar generaldirektörens tjänst när denne har förhinder och inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. När både generaldirektören och överdirektören har förhinder utövas generaldirektörens tjänst av den av cheferna för verkets huvudavdelningar eller avdelningar som generaldirektören bestämmer. Förordning (1987:1222).

Inom verket finns elva avdelningar. Tre avdelningar bildar en skatterättslig huvudavdelning: processavdelningen, skatterättsavdelningen och beskattningsavdelningen. Tre avdelningar bildar en skatteadministrativ huvudavdelning: uppbördsavdelningen, taxerings- och revisionsavdelningen samt utvecklingsavdelningen. De övriga fem avdelningarna är exekutionsavdelningen, avdelningen för folkbokföring och val, ekonomiavdelningen, personalavdelningen samt den tekniska avdelningen. Varje huvudavdelning förestås av en skattechef. Avdelningen för folkbokföring och val förestås av en folkbokföringsdirektör, ekonomiavdelningen av en ekonomidirektör, personalavdelningen av en personaldirektör, den tekniska avdelningen av en teknisk direktör samt var och en av de övriga avdelningarna av en skattedirektör. Förordning (1987:1222).

Hos verket finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får verket anlita utomstående för särskilda uppdrag.

Inom verket finns en nämnd för rättsärenden och en sjömansskattenämnd. Till verket är en forskarskattenämnd knuten. Till nämnden för rättsärenden och forskarskattenämnden finns ett gemensamt kansli som förestås av en kanslichef.

Av styrelsen avgörs 1. viktigare författningsfrågor, 2. viktigare frågor om organisation och arbetsformer, 3. frågor om årliga anslagsframställningar och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 4. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 5. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen.

Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst halva antalet övriga i 5 § första stycket angivna ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan ordföranden eller vice ordföranden och minst halva antalet andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får generaldirektören besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, nämnden för rättsärenden eller sjömansskattenämnden avgörs av generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.

I den ordinarie generaldirektörens frånvaro får inte fattas sådana beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan hans medgivande får inte sådana åtgärder vidtas som är oförenliga med föreskrifter som verket har meddelat eller grunder som verket tillämpar.

Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 13 § andra meningen avgörs utan föredragning. Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelnig dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande. Generaldirektören får själv överta beredning och föredragning av ärenden som skall avgöras av styrelsen. En chef för huvudavdelning eller avdelning har rätt att närvara när ett ärende som hör till dennes sakområde föredras av någon annan. Förordning (1987:1222).

Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena.

Generaldirektören och överdirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Styrelsens övriga ledamöter förordnas för högst tre år. Tjänster som chef för huvudavdelning och avdelning, allmänt ombud samt kanslichef vid nämnden för rättsärenden och forskarskattenämnden tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av verket. Förordning (1987:1222).

Nämnden för rättsärenden sammanträder på två avdelningar, en för indirekt skatt och en för övriga ärenden. Nämnden består av högst arton ledamöter och högst tjugofyra suppleanter som regeringen förordnar för högst fyra år. Bland ledamöterna utser regeringen två ordförande och tre vice ordförande. Ledamöternas och suppleanternas fördelning på avdelningarna bestäms av regeringen.

Av nämnden för rättsärenden avgörs ärenden angående förhandsbesked, bindande förklaringar och dispenser i rättsfrågor.

Nämnden för rättsärenden är vid avgörande av ärenden angående förhandsbesked och bindande förklaringar beslutför när minst sex ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför i ett sådant ärende med fyra eller fem ledamöter, om minst fyra av dessa, bland dem ordföranden, är ense om utgången i ärendet. I övriga ärenden är nämnden beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Flera än åtta ledamöter får inte delta i nämndens beslut. Bland ledamöterna skall ingå en ordförande eller vice ordförande. Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad. Nämnden får överlämna åt en ordförande eller vice ordförande att besluta ensam i ärenden av enkel beskaffenhet.

En ordförande eller vice ordförande i nämnden för rättsärenden får kalla sakkunnig och, även om hinder för någon ledamot inte föreligger, suppleant att närvara vid överläggningarna men dock inte att delta i nämndens beslut.

Generaldirektören får delta i handläggningen av och beslut i ärende som behandlas av nämnden för rättsärenden när han finner anledning till det. Han tjänstgör då som nämndens ordförande. Bestämmelserna i 22 och 23 §§ om ordföranden skall då avse generaldirektören.

Om sjömansskattenämndens sammansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Om forskarskattenämndens sammansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.