10 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll

För gymnasieskolan gäller en läroplan, som innehåller mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner. Regeringen fastställer mål och riktlinjer samt timplaner för gymnasieskolans linjer och kursplaner för ämnena på linjerna. Statens skolverk fastställer tim- och kursplaner i övrigt. Vid lågt elevantal på en linje får styrelsen för utbildningen besluta att undervisningen anordnas i B-form. Förordning (1991:1116).

På en linje i gymnasieskolan får försöksvis anordnas annan utbildning än som anges i läroplanen, om regeringen medger det. Förordning (1991:1116).

För årskurs 4 av fyraårig teknisk linje tillämpas ramtimplaner. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur valmöjligheten enligt ramtimplanen skall utnyttjas. Förordning (1991:1116).

För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa timplaner och samordnade timplaner.

Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med ett relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av statens skolverk. När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger det. Förordning (1991:1116).

Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 11 kap.

För LA-kurser får styrelsen för utbildningen fastställa timplaner och kursplaner enligt bestämmelserna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens skolverk. Styrelsen för utbildningen skall i sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs. Timplaner som styrelsen för utbildningen fastställer med stöd av första stycket får inte uppta andra ämnen än sådana som finns på annan studieväg i gymnasieskolan. Förordning (1991:1116).

I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag. Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar. En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter.

I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna. Förordning (1991:1409).

I timplanen för en påbyggnadsutbildning och för en LA-kurs får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 35. Lag (1991:1116) .

I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning eller LA-kurs får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 38. Förordning (1990:285).

För kurser för invandrarungdom skall timplanen ha ramkaraktär.

Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen. På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt föreskrifter i timplanerna. På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs).

På vissa studievägar anges i timplanerna ett visst antal timmar i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen). Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta antalet timmar i veckan enligt timplanen, skall eleven under den tid som inte utnyttjas delta i undervisning i ett eller flera yrkesämnen på studievägen. Rektor får dock medge undantag, om praktiska svårigheter eller andra särskilda skäl föreligger.

På andra tvååriga linjer än Ek, Ep, So, Te och Mu får en elev i årskurs 2 och, om det finns särskilda skäl, i årskurs 1 under högst tolv timmar i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de yrkesinriktade ämnena mot ett eller flera ämnen som förekommer på någon annan studieväg (inbytesämnen ). Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre studier. Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med berörda lärare och den som är anställd för studie- och yrkesorientering. Förordning (1991:1116).

Ämnet svenska som andraspråk kan förekomma för elever på varje studieväg som omfattar minst en termin enligt närmare föreskrifter i 48--50 §§. Förordning (1990:134).

I timplanerna för vissa studievägar ingår B-språk och C-språk som främmande språk utöver engelska.

Med B-språk avses språk i vilka undervisningen i gymnasieskolan bygger på att eleverna har studerat språket som B-språk under två eller tre år i grundskolan. Som B-språk kan franska och tyska erbjudas. Även annat språk kan studeras som B-språk, om eleven utöver engelska har läst det i grundskolan under tre år. Undervisning i arabiska, spanska eller ryska som B-språk får anordnas för elever som bedöms ha kunskaper i språket motsvarande tre års studier i grundskolan. Förordning (1991:1116).

Med C-språk avses språk som eleverna studerar från nybörjarnivå i gymnasieskolan. På tvååriga linjer och i specialkurser kan franska, tyska, spanska, finska och teckenspråk erbjudas som C-språk. På tre- och fyraåriga linjer kan franska, ryska, spanska, tyska samt även andra språk och teckenspråk erbjudas som C-språk. Undervisning i engelska som C-språk får anordnas för elever som har annat hemspråk än svenska och som inte har läst engelska i grundskolan eller har i huvudsak motsvarande kunskaper. Förordning (1991:1116).

Om en elev har studerat ett språk som B-språk under två eller tre år i grundskolan men i gymnasieskolan inte med behållning kan följa undervisningen i språket som B-språk, får rektor efter samråd med berörda lärare medge att eleven i stället studerar det som C-språk. Förordning (1991:1116).

En elev på tre- eller fyraårig linje får i stället för ett B- språk studera ett annat språk som C-språk.

har upphävts genom förordning (1991:1116).

Skyldighet att starta undervisning i ryska eller finska eller i annat sådant C-språk föreligger endast om antalet elever uppgår till minst fem. Förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det.

På studievägar inom området industri och hantverk samt handel och kontor får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 26 §. Styrelsen för utbildningen bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas. På studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handel och kontor får styrelsen för utbildningen om det finns särskilda skäl, bestämma att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i de fall där den formen inte är föreskriven i timplanen. Förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1409).

Styrelsen för utbildningen skall utöva tillsyn över den inbyggda utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller. Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning. Förordning (1991:1116).

På tre- och fyraåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete med en annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I timplanerna för sådana studievägar anges hur många timmar eleverna skall ha för specialarbete. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskapsområden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt.

I vissa timplaner anges timmar till förfogande (TTF). Dessa skall användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag). TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning eller specialarbete eller som i varje fall kan läggas upp fristående. I TTF-inslagen skall det ingå samlevnadsundervisning, studie- och yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan det ingå exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt studiebesök.

Hur många elever som skall delta tillsammans i TTF-inslag avgörs oberoende av bestämmelser om klasser och grupper.

Vissa studievägar omfattar obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning än som avses i 13--20, 22 och 26--32 §§. Förordning (1991:1409).

För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid anordnas stödundervisning. Stödundervisningen får anordnas antingen i stället för undervisning enligt timplaner eller som komplement till sådan undervisning. Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens och elevskyddsombud, om det behövs, få ersättning för lektioner som de gått miste om på grund av sina uppdrag. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen. Bestämmelser om specialklasser finns i 5 kap. Förordning (1991:1116).

För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan institution, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats.

har upphävts genom förordning (1991:1116).

Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven och vårdnadshavare eller den som eleven bor hos lämnar sitt samtycke.

Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den skolundervisning som eleven inte kan delta i.

Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas enskilt eller i grupp. Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som får enskild undervisning. Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 timmar i veckan för en grupp.

Om en elevs föräldrar (vårdnadshavare) eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och använder det språket i sitt dagliga umgänge med eleven på sådant sätt att det språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven (hemspråk), skall hemspråksundervisning anordnas, förutsatt dessutom att 1. eleven har goda kunskaper i hemspråket och 2. eleven behöver och önskar få hemspråksundervisning. Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråket som ämne samt studiehandledning på hemspråket i ett eller flera andra ämnen på studievägen. Förordning (1988:658).

Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett hemspråk.

Utan hinder av 40 § gäller att en samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev har rätt att få hemspråksundervisning i och på det egna språket, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. Förordning (1988:658).

För en zigensk elev som kommer från utlandet får hemspråksundervisningen utan hinder av 41 § omfatta två hemspråk, om det behövs och det finns särskilda skäl. Förordning (1988:658).

En elev som har rätt till hemspråksundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än hemspråket kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på hemspråket om det behövs och det finns särskilda skäl. Förordning (1988:658).

Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för att täcka elevens behov.

Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg.

Rektor beslutar om en elevs hemspråksundervisning.

En kommun är inte skyldig att anordna undervisning i ett hemspråk som ämne, om lämplig lärare i hemspråket inte finns att tillgå eller antalet elever är mindre än fem. Första stycket gäller inte i fråga om undervisning i hemspråk för samiska, tornedalsfinska eller zigenska elever. Förordning (1991:1116).

En elev som får hemspråksundervisning får fortsätta att delta i sådan undervisning, även om hemspråket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Förordning (1988:658).

Främmande språk som enligt läroplanen ingår i timplanen för en viss studieväg får bytas ut mot annat främmande språk som är elevens hemspråk.

Den undervisning och verksamhet som enligt 13--20, 22 och 26--46 §§ skall förekomma för en elev vid genomgång av gymnasieskolan kallas fullständig studiekurs. Förordning (1991:1409).

För elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som hemspråk och som behöver och önskar delta i undervisning i svenska som andraspråk skall undervisning i detta ämne anordnas. Förordning (1990:134).

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk kan anordnas på något av följande sätt: 1. i form av utökad studiekurs enligt 58 §, 2. i utbyte mot något annat ämne utom ämnet svenska, 3. i utbyte mot ämnet svenska, om eleven bedöms ha så bristfälliga kunskaper i svenska att han inte kan följa den ordinarie undervisningen i svenska på ett tillfredsställande sätt. Förordning (1990:134).

Rektor beslutar om en elevs deltagande i undervisning i ämnet svenska enligt 48 och 49 §§. Innan rektor beslutar skall eleverna ha informerats om de olika alternativen enligt 49 § och deras fördelar och nackdelar för eleven. Rektor skall vid sitt beslut ta hänsyn till elevens önskemål om alternativ. Förordning (1991:1409).

har upphävts genom förordning (1990:134).

har upphävts genom förordning (1990:134).

har upphävts genom förordning (1990:134).

har upphävts genom förordning (1990:134).

En elev på en linje eller i en specialkurs kan befrias från undervisning i högst två eller, på de tre- och fyraåriga linjerna, högst tre obligatoriska ämnen (mindre studiekurs), om eleven har påtagliga studiesvårigheter. Befrielsen får inte avse yrkesämnen. Befrielse från undervisning i tre ämnen får medges endast i fall där eleven har mindre studiekurs redan från första årskursen på linjen.

Beslut om mindre studiekurs får meddelas vid de tillfällen och på det sätt som anges i 9 kap. 70--72 och 76--79 §§.

Den som följt mindre studiekurs har rätt till förlängd undervisning i varje ämne i vilket han varit befriad från undervisning. Den förlängda undervisningen får äga rum inom fyra år efter det att eleven avslutat sin skolgång på studievägen. Förlängd undervisning förläggs till gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning inom ramen för redan tillgängliga resurser för verksamheten. Förordning (1990:134).

En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs). På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriska ämnen i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en annan, större kurs. Beslut enligt första och andra styckena meddelas av rektor. Ämnet svenska som andraspråk får förekomma som utökad studiekurs för vissa elever enligt föreskrifterna om detta ämne i 48--50 §§. Förordning (1990:134).

Utöver vad som följer av bestämmelserna om utökad studiekurs får vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig undervisning). Rektor beslutar om frivillig undervisning.

Om det finns särskilda skäl, får statens skolverk för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola medge jämkning i en timplan som regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet timmar på studievägen får inte ändras. Det antal timmar som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen kan efter beslut av styrelsen för utbildningen inom läsårets ram utökas under del av utbildningstiden och minskas i motsvarande mån under en annan del av utbildningstiden enligt föreskrifter i timplanerna. Det sammanlagda antalet timmar i ett ämne får inte ändras på grund av att timmarna koncentreras. Förordning (1991:1116).

Statens skolverk får för en viss elev medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller föreskrifter i övrigt om utbildningen i gymnasieskolan. Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns annat synnerligt skäl. Om det finns synnerliga skäl, får statens skolverk besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs. Statens skolverks beslut enligt denna paragraf får inte överklagas. Förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

I gymnasieskolan anordnas studie- och yrkesorientering.

En elev i gymnasieskolan har rätt att av en lärare få anvisning på uppgifter för studier som eleven lägger upp och genomför på egen hand och rätt att inför läraren uppvisa resultatet av sådana studier.

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

I undervisningen i gymnasieskolan får ingå utförande av arbeten på beställning eller för försäljning.

Elev på annan tvåårig linje än tvåårig teknisk, ekonomisk och social linje samt tvåårig musiklinje som på grund av fysiskt handikapp har svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen i ett eller flera delmoment enligt kursplanen för yrkestekniskt ämne kan befrias från utbildningen i sådant eller sådana delmoment. För elev som erhåller sådan befrielse skall utbildningen i ämnet koncentreras till övriga delmoment enligt läroplanen. Elev som avses i första stycket skall anses ha övergått till specialinriktad kursplan i ämnet. Förordning (1991:1116).

Utbildning enligt specialinriktad kursplan skall omfatta samma antal veckotimmar som anges i timplanen för ämnet. Förordning (1991:1116).

Beslut om övergång till specialinriktad kursplan meddelas av rektor efter samråd med berörda lärare. Förordning (1991:1116).

Elev som följt specialinriktad kursplan i ämne enligt 68 §, skall i vad avser detta ämne anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i fullständig studiekurs. Förordning (1991:1116).

Av terminsbetyg och avgångsbetyg skall framgå att undervisningen omfattat specialinriktad kursplan och vilka delmoment undervisningen omfattat. Förordning (1991:1116).