14 kap. Gymnasial lärlingsutbildning

I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning. Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola. Även en kommun som inte har gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning. Förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1990:1473).

Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en skola. Företrädesvis bör den skola väljas som har de närmast motsvarande yrkesinriktade studievägarna. I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skola som har komvux. Förordning (1991:1409).

För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven.

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1991:1116).

En lärlingsplats hos ett företag får av styrelsen för utbildningen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra nödvändiga åtaganden för utbildningen samt om arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall styrelsen för utbildningen ge berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får styrelsen för utbildningen godkänna den endast om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1116).

Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av styrelsen för utbildningen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Förordning (1991:1116).

Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev. 1. Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall folkbokföras inom elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med en sökande som hör till elevområdet. 2. Sökanden har fullgjort sin skolplikt. 3. Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Styrelsen för utbildningen får även godta anställning hos företag utanför detta område. 4. Styrelsen för utbildningen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning. 5. Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot styrelsen för utbildningen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas. 6. Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet. 7. Styrelsen för utbildningen och företaget är överens om ersättningen till företaget. 8. Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (1991:1116).

Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Styrelsen för utbildningen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger. Förordning (1991:1116).

Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret, fördelade på två terminer. Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning.

Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande i företaget.

Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 13 och 14 §§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga. Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna. Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om styrelsen för utbildningen medger det för studievägen i fråga. I sådana fall får avvikelse göras från bestämmelserna i detta kapitel. Förordning (1991:1409).

Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs.

Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande. Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag.

Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget. Styrelsen för utbildningen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1116).

Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av styrelsen för utbildningen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna. Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment. Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt. Förordning (1991:1116).

Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta. Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats.

Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens skolverk. Förordning (1991:1116).

I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.

För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer styrelsen för utbildningen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Styrelsen för utbildningen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns. I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges 1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge, 2. utbildningens längd, 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen. Förordning (1991:1116).

Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall det också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges. I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också de betyg ingå som kan ha meddelats enligt bestämmelserna om sådan utbildning.

Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget. Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Siffran 3 anger normal prestation. Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.

För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson.

Att elevens arbetsmiljö är tillfredsställande skall kunna bevakas genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt.

Styrelsen för utbildningen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller. Styrelsen för utbildningen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör ges möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där. Förordning (1991:1116).

En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där. Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor.

Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan på det sätt som styrelsen för utbildningen bestämmer. Styrelsen för utbildningen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden. Förordning (1991:1116).

En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör.

Oberoende av att anställningen består kan styrelsen för utbildningen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om 1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller 2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot styrelsen. Styrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (1991:1116).