6 kap. Elever
Ur Grundskoleförordning (1988:655)
Lagtext
1 §
Under vårterminen varje år skall de barn i kommunen som under kalenderåret blir skolpliktiga skrivas in. Första stycket skall också tillämpas på barn som inte är skolpliktiga men som med stöd av 3 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall börja skolan redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
2 §
Barn som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter och som skulle ha vanlig skolplikt, om de var bosatta i riket, skall tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas, så snart skolgång är lämplig för dem med hänsyn till deras förhållanden. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sådan skolgång. Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i grundskolan som barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1993:756). Uppflyttning m. m.
Förordning (1993:756)
3 §
Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1--8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 4 eller 6 §. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
4 §
Rektor får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.
5 §
Rektor får besluta att under läsåret flytta en elev till högre årskurs, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.
6 §
Rektor får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
7 §
Eleverna i årskurserna 8 och 9 skall ges betyg i slutet av varje termin.
8 §
Betyg ges med någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Betygsättningen skall ske med utgångspunkten att betyget skall ge en anvisning om elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till övriga elever i samma årskurs i landet som helhet. Som bakgrund för bedömningen av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs kunskaper och färdigheter skall vidare beaktas att betygen för en årskurs i landet som helhet bör fördela sig i huvudsak så att 1. betyget 3 är normalbetyget och 2. betygen 2 och 4 är vanligare än betygen 1 och 5. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
9 §
I läroplanen finns föreskrifter om vilka ämnen och tillvalskurser betyg skall ges i. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen helt eller i huvudsak har varit ämnesövergripande, skall ett sammanfattande betyg ges för ämnesgruppen. I annat fall skall betyg sättas särskilt i varje ämne.
10 §
I grundskolan skall användas standardprov i ämnena engelska, matematik och svenska som underlag för en anpassning av betygsnivån vid den enskilda skolan efter förhållandena i landet som helhet. Ytterligare föreskrifter om sådana prov får meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
11 §
När betyg ges för en elev i årskurs 9 skall även elevens prestationer i årskurserna 7 och 8 beaktas. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
12 §
Betyg i barnkunskap eller musik skall inte ges för en elev i årskurs 9, om undervisning i ämnet eller ämnena inte har kunnat anordnas i någon årskurs på högstadiet för eleven.
13 §
Läraren i ämnet, ämnesgruppen eller tillvalskursen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor.
13 a §
En elev som har befriats från undervisning i religionskunskap med stöd av 3 kap. 12 § skollagen (1985:1100) skall i fråga om betyg och uppflyttning i högre årskurs behandlas som om religionskunskap inte in gick i läroplanen. Förordning (1992:742).
Förordning (1992:742)
14 §
Om en elev har varit frånvarande från utbildningen en längre tid, får rektor besluta att betyg inte skall sättas.
15 §
Om ett ämne under en termin har haft så lågt antal timmar i en klass eller en arbetsenhet att det inte finns tillräckligt underlag för betygsättning, får rektor besluta att betyg inte skall sättas.
16 §
Varje betyg skall antecknas i en betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen. Utfärdande av betyg m. m.
17 §
För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalogen sammanföras till ett terminsbetyg, om inte slutbetyg skall utfärdas. Terminsbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.
18 §
Slutbetyg skall utfärdas när skolplikten upphör eller vid den tidigare tidpunkt när eleven tillfredsställande har slutfört årskurs 9. Även en elev som efter skolpliktens upphörande tillfredsställande har slutfört årskurs 9, skall erhålla slutbetyg. Slutbetyg skall innehålla uppgift om den högsta årskurs eleven genomgått samt om elevens senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Slutbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.
19 §
Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om elevens avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalskurs och kursval i ämnen med alternativa kurser enligt föreskrifter i läroplanen, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Intyget skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.
20 §
Intyg om avgång skall sändas till styrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
21 §
I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektor får besluta om rättelse av betyg. I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller slutbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller slutbetyget makuleras. Anteckning om detta skall göras i betygskatalogen.
22 §
Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan. Styrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
23 §
Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Rektor får därvid delegera till klassföreståndare eller motsvarande att bevilja ledighet för högst två dagar i följd. Om det finns synnerliga skäl, får styrelsen bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)
24 §
Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall l äraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig, skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Samråd skall ske med vårdnadshavaren, om det behövs. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av på gående lektion eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Förordning (1992:742).
Förordning (1992:742)
25 §
Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan före trädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Om detta inte lyckas eller om det finns andra särskilda skäl, skall rektor efter att ha hört elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (1992:742).
Förordning (1992:742)
26 §
I grundskolan finns följande typer av prövning, nämligen flyttningsprövning, särskild prövning och fyllnadsprövning, enligt föreskrifter i bilagan till denna förordning. Särskild prövning och fyllnadsprövning skall avläggas vid en grundskola med högstadium där undervisning i det aktuella ämnet anordnas. Prövningen får inte göras av lärare som har givit privatundervisning i ämnet åt den som skall prövas. Förordning (1991:1083).
Förordning (1991:1083)