7 kap. Tillträde till utbildningen

Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).

För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. I 5-8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning. Förordning (2010:544).

Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2006:1053).

Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Förordning (2018:957).

En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar. Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. Förordning (2014:37).

Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som har 1. kunskaper inom det svenska och det engelska språket, 2. ett vetenskapligt förhållningssätt, 3. förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv, 4. problemlösningsförmåga, 5. förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa, och 6. övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning. En sökande ska anses ha nödvändiga kompetenser enligt första stycket 1-6 i de fall som anges i 5 a och 5 b §§. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om de kompetenser som anges i första stycket 1-6. Förordning (2018:1503).

En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § om sökanden 1. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå i respektive ämne som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, 5. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller 6. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2024:914).

Utöver vad som följer av 5 a § kan en sökande visa att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet. Förordning (2018:1503).

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs för att anses ha grundläggande behörighet. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2018:1503).

Har upphävts genom förordning (2007:644).

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen, 3. lämplighet enligt vad som anges i 9 b §, 4. anställning när det gäller arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel enligt vad som anges i 9 c §, eller 5. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:1304).

/Träder i kraft I:2026-07-01/ För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en förskollärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget D i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper. För tillträde till utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 och ämneslärarexamen krävs som särskild behörighet lägst betyget C i svenska 3, svenska som andraspråk 3 eller motsvarande kunskaper. Kraven enligt första och andra styckena ska gälla utöver de andra krav på särskild behörighet som enligt 8, 9 och 9 b §§ ställs för tillträde till utbildningsprogram. En högskola får inte besluta om undantag i enlighet med 3 § första meningen från krav på särskild behörighet enligt första och andra styckena. Förordning (2025:1559).

/Upphör att gälla U:2026-07-01/ Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning. Förordning (2018:1503).

När det gäller utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan konstnärlig examen som anges i bilaga 2 till denna förordning får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet, krävs godkänt resultat på ett konstnärligt prov enligt 8 § första stycket 2 i stället för sådana krav som universitets- och högskolerådet har meddelat föreskrifter om enligt 9 §. Förordning (2018:1503).

När det gäller utbildningsprogram som börjar på grundnivå och som leder till en förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande är lämplig för utbildningen. Kraven ska avse den sökandes förmåga att tillgodogöra sig sådana utbildningsmoment som har en direkt anknytning till den kommande yrkesutövningen som förskollärare eller lärare. Kraven ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet. Förordning (2024:1304).

När det gäller utbildningsprogram inom arbetsintegrerad lärarutbildning som anordnas med särskilda medel får en högskola meddela föreskrifter som innebär att det för särskild behörighet till utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande innan utbildningen påbörjas har anställning som lärare i skolväsendet. Kravet ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för tillträde till utbildningsprogrammet. I 37 § andra stycket 1 förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild får ändras till den enskildes nackdel om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. Förordning (2024:1304).

Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra utbildningar än de som avses i 9 §. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen som kraven får avse. Förordning (2024:914).

Har betecknats 7 kap. 9 § genom förordning (2018:1503).

Om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om 1. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller 2. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket ska det även anges vilken nivå kravet avser. Innan högskolan meddelar föreskrifterna ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag. Förordning (2024:914).

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet enligt 20 § och 3. urvalsgrunder som avses i 23 §. Förordning (2018:1503).

Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunderna enligt 12 § andra stycket 1 och 3 får urval också göras genom 1. resultat från högskoleprovet enligt 20 §, 2. annat prov än högskoleprovet, 3. intervjuer, eller 4. lottning. Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunden enligt 12 § andra stycket 2 får urval också göras genom 1. annat prov än högskoleprovet, 2. intervjuer, eller 3. lottning. Efter det att lottning har använts får urval inte göras enligt övriga punkter i första eller andra stycket. Förordning (2018:1503).

Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna. Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning ska ske. Förordning (2012:712).

Vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).

Universitets- och högskolerådet får medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna på annat sätt på grundval av de urvalsgrunder som anges i 12 § om det finns särskilda skäl, exempelvis då högskoleprovet bedöms ha en låg prognostiserande förmåga och det råder låg konkurrens i högskoleprovsurvalet. En viss andel av platserna ska dock alltid fördelas på grundval av betyg och resultat från högskoleprovet. Ett medgivande ska avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2018:1503).

Universitets- och högskolerådet får medge att en högskola vid urval till en utbildning med konstnärlig inriktning får fördela samtliga platser på grundval av sådana särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).

En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053).

Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3 till denna förordning. Vissa nivåer i ämnen från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval. De nivåer som är särskilt meriterande i respektive ämne är nivåer som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet och som utgör en fördjupning i 1. moderna språk, 2. svenskt teckenspråk för hörande, 3. engelska, och 4. matematik. Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för meritvärdering av betyg. Förordning (2024:914).

Har upphävts genom förordning (2011:1020).

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till en högskoleförberedande examen eller yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2018:1503).

För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt högskoleprov. Ett resultat på högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Universitets- och högskolerådet ansvarar för att - provet tas fram, - minst ett prov genomförs under varje kalenderhalvår, och - resultat på provet beslutas. Universitets- och högskolerådet ska samråda om genomförandet av provet med de högskolor som ska använda provet som urvalsgrund. Sådana högskolor ska bistå Universitets- och högskolerådet vid genomförandet av provet. Förordning (2022:341).

Har upphävts genom förordning (2022:340).

Den som vill delta i högskoleprovet ska 1. ha fyllt eller fylla 18 år det kalenderår då provet genomförs, och 2. betala en avgift på 550 kronor i samband med anmälan till provet. Det som anges i första stycket 1 gäller inte för den som 1. är elev i gymnasieskolan och läser på vårterminen det andra läsåret eller senare, eller 2. har en gymnasieexamen eller ett studiebevis från ett nationellt program i gymnasieskolan eller med godkänt resultat har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan. Förordning (2023:83).

Den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska 1. inte få något resultat på provet, och 2. stängas av från deltagande i provet under en period av två år från tidpunkten för försöket. Beslut enligt första stycket fattas av Universitets- och högskolerådet. Förordning (2022:1219).

Universitets- och högskolerådet får meddela ytterligare föreskrifter om högskoleprovet. Förordning (2016:846).

En högskola får bestämma urvalsgrunder i den utsträckning som följer av 13 § första stycket 3. En av högskolan bestämd urvalsgrund ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Förordning (2018:1503).

Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5-6 §§. Förordning (2018:1503).

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:914).

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som avses i 23 §. Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 a §. Förordning (2018:1503).

En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på avancerad nivå. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Förordning (2018:1503).

Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).

Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).

De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2006:1053).

För tillträde till utbildning som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt arbete (examensarbete) eller motsvarande. Förordning (2012:188).

Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. Förordning (2006:1053).

Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för bestämmelserna om urval i 12-23, 26, 27 och 32 §§. Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter. Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Förordning (2014:37).

Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Det som anges i första stycket gäller också en studerande som avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2012:712).

Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. Förordning (2006:1053).

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).

Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att 1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och 2. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som mot- svarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och regioner och som årligen publiceras av Statistiska central- byrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014).

Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053).

En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064).

De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. Förordning (2010:1064).

Har upphävts genom förordning (2010:1064).