Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller förskollärarexamen

I denna förordning finns det bestämmelser om

1. utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och

2. högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskolan som anordnas med särskilda medel och som syftar till att studenterna ska uppnå en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen.

Förordning (2020:724).

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

Förordning (2020:724).

Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap.
4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Förordning (2024:170).

I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning.

Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.

Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning. Förordning (2013:831).

Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 § skollagen
(2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen.

Ansökan enligt 4 § prövas av en högskola som anordnar utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande examen som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla kraven. Om det behövs för prövningen får högskolan i ett enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).

Utbildningarna enligt 1 § 2 ska anordnas vid de högskolor som regeringen beslutar.

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 §
skollagen (2010:800). Förordning (2013:831).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan respektive förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap.
16 § skollagen (2010:800). Förordning (2025:1562).

För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9 § i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5-5 b, 8-11, 25 och 28-31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5-5 b §§ samma kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.

Första och andra styckena och 9 § gäller inte behörighet till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.

Förordning (2021:1344).

Har upphävts genom förordning (2021:1344).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller hon

1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare eller i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare inom ramen för en utbildning enligt denna förordning, och

2. är verksam som lärare i skolväsendet eller medverkar i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen.

Om det behövs för att kunna bedöma om de förutsättningar som anges i första stycket 1 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller hon

1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare eller genom att ha medverkat i undervisningen i förskolan eller i den tidigare förskoleklassen har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare inom ramen för en utbildning enligt denna förordning, och

2. är verksam som lärare i skolväsendet eller medverkar i undervisningen i förskolan.

Om det behövs för att kunna bedöma om de förutsättningar som anges i första stycket 1 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att sökanden ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2025:1562).

Har upphävts genom förordning (2020:724).

Har upphävts genom förordning (2020:724).

Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13-19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen
(1993:100) är urvalsgrunderna

1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i
7 kap. 20 § högskoleförordningen,

2. tidigare utbildning, och

3. arbetslivserfarenhet.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder enligt första stycket som ska användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 7 kap. 12 a § högskoleförordningen.

Första-tredje styckena gäller inte urval till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2018:1509).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer.

Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni
2027. Förordning (2025:19).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer. Förordning (2025:1562).

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare eller förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen
(2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst
120 högskolepoäng.

Utbildning ska anordnas på minst kvartstid och får för en student pågå under högst fyra år. Förordning (2020:724).

Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete
(examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får understigas vid utbildning enligt denna förordning.

Förordning (2013:831).

Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen
(1993:100) ska inte gälla för utbildningarna.

Förordning (2013:831).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare, grundlärare, ämneslärare eller yrkeslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen får, om inte annat anges i 18 §, omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om
30 högskolepoäng, om studenten

1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller inom ramen för en anställning har medverkat i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande, varav minst tre sammanhängande läsår, före den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen,
2. var anställd som lärare i skolväsendet eller inom ramen för en anställning medverkade i undervisningen i förskolan eller förskoleklassen den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och
3. i övrigt bedöms uppfylla de krav för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som anges i

19-22 och 25-29 §§.

Om det behövs för att kunna bedöma om de krav som anges i första stycket 3 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare, grundlärare, ämneslärare eller yrkeslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) får, om inte annat anges i 18 §, omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng, om studenten

1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller inom ramen för en anställning har medverkat i undervisningen i förskolan eller i den tidigare förskoleklassen under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande, varav minst tre sammanhängande läsår, före den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen,
2. var anställd som lärare i skolväsendet eller inom ramen för en anställning medverkade i undervisningen i förskolan eller i den tidigare förskoleklassen den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och
3. i övrigt bedöms uppfylla de krav för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som anges i 19-22 och 25-29 §§.

Om det behövs för att kunna bedöma om de krav som anges i första stycket 3 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2025:1562).

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som ämneslärare enligt 2 kap. 16 § skollagen får omfatta studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng, om studenten

1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk examen,
2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller de ämnen som avses i 1,
3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet,
4. var anställd som lärare i skolväsendet den dag som infaller sex månader före sista dag för ansökan till utbildningen, och
5. i övrigt bedöms uppfylla de krav för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 högskoleförordningen (1993:100) som anges i

23, 24, 27 och 28 §§.

Om det behövs för att kunna bedöma om krav som anges i första stycket 5 är uppfyllda får högskolan i ett enskilt fall besluta att studenten ska utföra kompletterande prov eller andra uppgifter. Förordning (2020:724).

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.

Förordning (2013:831).

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1-4 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2025:1562).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5-7 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2025:1562).

En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100).

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet.

Förordning (2021:1342).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förordning (2013:831).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förordning (2025:1562).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7-9.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.

Förordning (2021:1342).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
(1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 8-10.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.

Förordning (2025:1562).

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.

Förordning (2021:1342).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 § och omfatta

1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2017:895).

/Träder i kraft I:2028-07-01/
Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10 enligt 24 eller 25 § och omfatta

1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,

2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om
270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,

3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller

4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om minst
90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta minst 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta minst
45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta minst 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2025:1562).

Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta

1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena.

Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).

En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 §
förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m.

vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna.

Förordning (2013:831).

Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100), följande beslut av en högskola överklagas:

1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning,
2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,
4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, och
5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller kursbevis. Förordning (2013:831).