4 kap. Om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden
Ur Sjölag (1994:1009)
Sammanfattning
Bestämmelserna gäller för fartyg som är införda i det svenska fartygsregistrets skeppsdel eller ett motsvarande utländskt fartygsregister, men de gäller inte för svenska skepp om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige eller för fordringar som avser skatter eller avgifter till stat eller kommun. (1 §)
Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran, vilket avser ett anspråk som grundar sig på någon av de omständigheter som anges i paragrafen. (3 §)
Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöfordran, om inte borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad. (6 §)
Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå. (7 §)
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
För vilka typer av krav får ett fartyg beläggas med kvarstad?
Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran. Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av de omständigheter som anges i paragrafen, såsom skada orsakad av ett fartyg, bärgning, skeppslegoavtal eller lön till befälhavaren eller annan ombordanställd (3 §).
Får kvarstad beviljas flera gånger för samma fordran?
Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöfordran. Om borgen eller någon annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse från kvarstad får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får dock beviljas om borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad (6 §).
Vad innebär det i praktiken att ett fartyg är belagt med kvarstad?
Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå. Om kvarstaden rör en tvist om äganderätt eller en tvist mellan delägare får domstolen dock tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan säkerhet nyttja fartyget eller bestämma om fartygets användning på andra villkor (7 §).
Lagtext
1 §
/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ Bestämmelserna i detta kapitel gäller kvarstad på fartyg för anspråk som i Sverige eller ett annat land är eller kan bli föremål för rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt anspråk i brottmål. Bestämmelserna gäller dock inte kvarstad för fordringar som avser skatter eller avgifter till stat eller kommun. Bestämmelserna gäller för fartyg som är införda i det svenska fartygsregistrets skeppsdel eller ett motsvarande utländskt fartygsregister. Bestämmelserna gäller dock inte för svenska skepp, om sökanden har hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige. I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m. m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på vissa fartyg. Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller uteslutande används av svenska staten. Lag (2001:384) .
Lag (2001:384)
2 §
Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också för kvarstad enligt detta kapitel, om något annat inte föreskrivs i kapitlet.
3 §
Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran. Med sjöfordran avses i detta kapitel ett anspråk som grundar sig på någon av följande omständigheter: 1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på något annat sätt, 2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har inträffat i samband med driften av ett fartyg, 3. bärgning, 4. skeppslegoavtal, 5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certeparti, konossement eller liknande, 6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med fartyg, 7. gemensamt haveri, 8. bodmeri, 9. bogsering, 10. lotsning, 11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller underhåll, 12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kostnader för dockning, 13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget, 14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avsändare, befraktare eller avlastare eller agenter för fartygets eller dess ägares räkning, 15. tvist om äganderätten till ett fartyg, 16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta, 17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i fartyg.
4 §
Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till. Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i 3 § andra stycket 1--14, får kvarstad i stället läggas på ett annat fartyg som tillhör den som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var ägare av det fartyg som sjöfordran hänför sig till. Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran enligt andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det fartyg som sjöfordran hänför sig till eller på ett annat fartyg som tillhör gäldenären.
5 §
Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige kan utmätas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan förpliktelse än betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället gälla annan verkställighet än verkställighet av kvarstad på fartyget.
6 §
Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma sjöfordran. Om borgen eller någon annan säkerhet för en sjöfordran har ställts till befrielse från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjöfordran. Kvarstad får dock beviljas, om borgenären visar att den ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns särskilda skäl för kvarstad.
7 §
Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå. Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på sådana omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får domstolen dock 1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller annan säkerhet nyttja fartyget, eller 2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.
8 §
Om kvarstad på egendom som en ombordanställd fört ombord på ett fartyg finns bestämmelser i 22 kap. 1 §.