7 kap. Efterlevandepension

Efterlevandepension betalas efter den som 1. vid sin död var ledamot av Europaparlamentet, 2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit ledamot av Europaparlamentet, eller 3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:680) .

Efterlevandepension betalas till efterlevande make samt eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år. Med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot av Europaparlamentet eller ogift riksdagsledamot vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne. Lag (2009:680) .

Efterlevandepensionen betalas under fem år från och med månaden efter dödsfallet. Om ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten avgått före fyllda 65 år betalas efterlevandepension längst till den tidpunkt då den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Detsamma gäller om ledamoten avgått med ålderspension då denne fyllde 65 år. Om ledamoten avgått med ålderspension efter fyllda 65 år, betalas efterlevandepension längst under fem år räknat från avgången. Lag (2009:680) .

Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars då den berättigade avlider. När rätten till efterlevandepension upphört, betalas pensionen till utgången av den månad då detta inträffat.

Beräkningsgrunden för efterlevandepension är för en efterlevande ett belopp per år motsvarande 1,2 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för varje annan berättigad därutöver ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp.

Efterlevandepension betalas 1. till en efterlevande med 1,2 basbelopp, 2. till make och barn med ett basbelopp till maken och resterande pension i lika delar till barnen, 3. till mer än ett barn i lika delar till dem.