1 kap. Allmänt om tillsyn och kontroll

Denna förordning avser tillsyn enligt miljöbalken och innehåller bestämmelser om tillsynsmyndigheternas uppgifter enligt 26 kap. 3 § miljöbalken. Förordningen innehåller även bestämmelser som, inom miljöbalkens tillämpningsområde, kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. Förordning (2022:1174).

Denna förordning är meddelad 1. med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket miljöbalken i fråga om 1 kap. 18 och 19 §§ samt 2 kap. 8 § andra stycket, 26 § andra och tredje styckena och 29 § andra stycket, 2. med stöd av 26 kap. 5 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 4 § första stycket, 3. med stöd av 26 kap. 22 a § miljöbalken i fråga om 1 kap. 25-27 §§, 4. med stöd av 26 kap. 32 a § i fråga om 1 kap. 12 a § andra stycket, och 5. i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Förordning (2022:1174).

Av 2 kap. framgår hur tillsynen enligt miljöbalken och kontrollen enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 fördelas mellan statliga myndigheter och de kommunala nämnderna. Av 3 kap. framgår vilka statliga myndigheter som ska ge tillsynsvägledning till de myndigheter som utövar tillsyn enligt miljöbalken eller kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020. Förordning (2022:1174).

I denna förordning avses med - tillsynsobjekt: en verksamhet, en åtgärd, ett område, ett naturföremål eller en djur- eller växtart som är eller ska vara föremål för tillsyn, - kommunal nämnd: den eller de nämnder som kommunfullmäktige utser att ha ansvar för tillsyn enligt miljöbalken eller att utföra kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020, - tillverkare: den som tillverkar en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara eller som i eget namn förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt eller en bioteknisk organism, - primärleverantör: en tillverkare som släpper ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara på marknaden, den som yrkesmässigt för in en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara till Sverige i syfte att släppa ut den på marknaden och den som yrkesmässigt för ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara från Sverige, - släppa ut på marknaden: att tillhandahålla eller göra en kemisk produkt, en bioteknisk organism eller en vara tillgänglig för någon annan, och - läkemedel: substans eller kombination av substanser som är ett läkemedel enligt 2 kap. 1 § läkemedelslagen (2015:315). I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma betydelse som i 14 kap. 2 §, 15 kap. 1, 2, 5-7 §§ och 26 kap. 1 och 1 a §§ miljöbalken, 1 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614), förordning (EU) 2017/625 och förordning (EU) 2019/1020. Förordning (2022:1174).

Bestämmelserna i 26 kap. miljöbalken ska tillämpas vid tillsyn enligt miljöbalken över att de EU-förordningar som anges i 2 kap. denna förordning följs. I 26 kap. 31, 32 och 33-37 §§ miljöbalken finns bestämmelser som tillämpas vid kontroll enligt förordning (EU) 2017/625. I 26 kap. 30 a-33 §§ miljöbalken finns bestämmelser som tillämpas vid kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020. Förordning (2022:1174).

Har upphävts genom förordning (2022:1174).

En myndighet som enligt denna förordning utövar tillsyn över kosmetiska produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter får inte vidta tillsynsåtgärder som strider mot den förordningen. Förordning (2013:418).

Hos en tillsynsmyndighet ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Förordning (2020:647).

En tillsynsmyndighet ska föra ett register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Förordning (2020:647).

En tillsynsmyndighet ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 § och det register som avses i 7 §. Av planen ska det framgå hur myndigheten har tagit hänsyn till den nationella tillsynsstrategin som avses i 3 kap. 19 §. Förordning (2020:647).

Av 3 och 8 §§ myndighetsförordningen (2007:515) följer att en tillsynsmyndighet ska bedriva tillsynsarbetet effektivt och att myndigheten ska utveckla personalens kompetens i tillsynsfrågor. Förordning (2020:647).

En statlig tillsynsmyndighet ska i den samlade tillsynsplanen beskriva hur myndigheten har avvägt fördelningen av resurser inom och mellan olika ansvarsområden enligt miljöbalken och hur resurserna har anpassats efter det tillsynsbehov som finns. Förordning (2020:647).

Tillsynsmyndigheten ska med utgångspunkt i myndighetens tillsynsplan upprätta och regelbundet uppdatera ett tillsynsprogram för varje verksamhet 1. som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) med en verksamhetskod som är markerad med -i, eller 2. där det finns en utvinningsavfallsanläggning enligt 9 § förordningen (2013:319) om utvinningsavfall. Förordning (2022:359)

I tillsynsprogrammet ska tillsynsmyndigheten bestämma hur ofta tillsynsbesök ska genomföras. Tiden mellan två tillsynsbesök 1. ska bestämmas utifrån en bedömning av verksamhetens risk för människors hälsa och miljön, och 2. får inte överskrida ett år, om verksamheten innebär betydande risker för människors hälsa eller miljön, och tre år i andra fall. Förordning (2022:359).

Har upphävts genom förordning (2022:359).

För de verksamheter som omfattas av 10 a § ska tillsynsmyndigheten 1. genomföra tillsynsbesök i enlighet med tillsynsprogrammet, 2. efter ett tillsynsbesök genomföra ett nytt besök inom sex månader, om myndigheten vid det föregående besöket fann någon allvarlig brist i uppfyllandet av de villkor som gäller för verksamheten enligt en dom eller ett beslut eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken, och 3. skriftligen redovisa varje tillsynsbesök och lämna redovisningen till verksamhetsutövaren senast två månader efter besöket. Förordning (2020:647).

En myndighet som ska utöva tillsyn enligt miljöbalken eller utföra kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 ska årligen följa upp och utvärdera verksamheten. Förordning (2022:1174).

En länsstyrelse som ska utföra kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 ska senast den 31 januari varje år till den ansvariga marknadskontrollmyndigheten redovisa den utvärdering av marknadskontrollverksamheten som har gjorts enligt 12 §. En kommunal nämnd som ska utföra kontroll enligt förordning (EU) 2019/1020 ska senast den 31 januari varje år till den ansvariga marknadskontrollmyndigheten redovisa den utvärdering av marknadskontrollverksamheten som har gjorts enligt 12 §. Förordning (2022:1174).

En tillsynsmyndighet ska underrätta Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen om förhållanden som kan vara skäl för 1. ett förbud eller en återkallelse av tillstånd, dispens eller godkännande enligt 24 kap. 3 § miljöbalken, eller 2. en omprövning enligt 24 kap. 5 eller 7 § miljöbalken. Förordning (2024:978).

En myndighet som ska utöva tillsyn enligt miljöbalken eller utföra kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 ska på begäran lämna den information som en tillsynsvägledande myndighet behöver för sin tillsynsvägledning. Förordning (2022:1174).

Tillsynsvägledande myndigheter på statlig central nivå får inom sitt vägledningsområde meddela föreskrifter om vilken information som en tillsynsmyndighet ska lämna enligt 14 § samt hur och när informationen ska lämnas. Förordning (2020:647).

Om en myndighet som ska utöva tillsyn enligt miljöbalken eller utföra kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 uppmärksammar en omständighet som kan leda till tillsynsåtgärder med stöd av miljöbalken eller åtgärder med stöd av förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 men som omfattas av en annan myndighets ansvarsområde, ska myndigheten anmäla denna omständighet till den ansvariga myndigheten. Förordning (2022:1174).

Myndigheter som ska utöva tillsyn enligt miljöbalken eller utföra kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 ska samordna tillsynen och kontrollen inom miljöbalkens tillämpningsområde, om det är ändamålsenligt och möjligt. För att förebygga brott mot miljöbalken och EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, och för att effektivt hantera sådana brott, ska länsstyrelsen arbeta för samverkan mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och de myndigheter som svarar för tillsyn enligt miljöbalken eller kontroll enligt förordning (EU) 2017/625 eller förordning (EU) 2019/1020 på lokal och regional nivå. Den lokala och regionala samverkan ska samordnas med myndigheternas samverkan på nationell nivå. Förordning (2022:1174).

I den omfattning som framgår av 2 kap. får en statlig tillsynsmyndighet överlåta åt en kommunal nämnd att utöva tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. Förordning (2021:1232).

En överlåtelse av uppgiften att utöva tillsyn ska avse 1. en viss typ av tillsynsobjekt, 2. en viss typ av tillsynsobjekt med undantag för ett visst eller vissa tillsynsobjekt, eller 3. ett visst tillsynsobjekt. Förordning (2021:1232).

Den myndighet som prövar om uppgiften att utöva tillsyn kan överlåtas, ska vid sin prövning ta hänsyn till 1. omfattningen av tillsynsobjektens miljöpåverkan, 2. den kommunala nämndens förutsättningar för att uppfylla kraven i 6-12 §§, 3. den kommunala nämndens förutsättningar för att utöva tillsyn över tillsynsobjektens hantering av kemiska produkter i den utsträckning sådan hantering förekommer, 4. kommunens interna ansvarsfördelning för drift av och tillsyn över kommunala verksamheter, 5. myndighetens egna förutsättningar för att fortsättningsvis kunna ge effektiv tillsynsvägledning i frågor som rör tillsynsobjekten, 6. möjligheten att inom ett län utöva en effektiv tillsyn, och 7. övriga frågor av betydelse för överlåtelse av tillsynsuppgiften. När det gäller tillsyn över kommunala verksamheter får tillsynsuppgiften inte överlåtas om kommunen har en nämndorganisation som strider mot 6 kap. 7 § andra stycket kommunallagen (2017:725) eller om kommunens interna ansvarsfördelning för drift och tillsyn av andra organisatoriska skäl inte är lämplig med hänsyn till förutsättningarna för en effektiv tillsyn. Förordning (2020:647).

En tillsynsmyndighet som har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn till en kommunal nämnd ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynen. Om förutsättningarna för överlåtelse enligt 20 § inte längre finns, ska tillsynsmyndigheten återkalla överlåtelsen. En återkallelse får avse ett visst eller vissa tillsynsobjekt eller en typ av tillsynsobjekt. Förordning (2020:647).

En tillsynsvägledande myndighet får, i fråga om tillsyn inom sitt vägledningsområde, begära att en länsstyrelse som har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn till en kommunal nämnd ska återkalla överlåtelsen. Om länsstyrelsen inte gör detta, får den tillsynsvägledande myndigheten överlämna frågan om återkallelse till regeringen för avgörande.

Länsstyrelsen får förordna naturvårdsvakter. I fråga om områden där en kommunal nämnd har ansvar för tillsynen, får dock länsstyrelsen förordna naturvårdsvakter endast om nämnden begär det. Förordning (2014:1243).

Polismyndigheten får, efter samråd med Naturvårdsverket, meddela föreskrifter om förordnande och utbildning av naturvårdsvakter och deras utrustning. Förordning (2014:1243).

Kemikalieinspektionen får förelägga den som saluför, överlåter, till Sverige för in eller från Sverige för ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara att lämna de prover som behövs för tillsynen.

Läkemedelsverket får förelägga den som saluför, överlåter, till Sverige för in eller från Sverige för ut en sådan kosmetisk produkt som avses i förordning (EG) nr 1223/2009 eller en sådan vara som avses i 7 § förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter, att lämna de prover som behövs för tillsynen. Förordning (2013:418).

Länsstyrelsen och den kommunala nämnden får förelägga den som saluför, överlåter, till Sverige för in eller från Sverige för ut en kemisk produkt eller bioteknisk organism att lämna de prover som behövs för tillsynen.

Har upphävts genom förordning (2020:647).