11 kap. Efterlevandepension
Ur Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
Sammanfattning
Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled, eller en ogift person som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot och som tidigare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med ledamoten eller väntade barn med ledamoten, samt efterlevande barn har rätt till efterlevandepension (2 §). Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex år från och med månaden efter dödsfallet, men ska från och med det sjunde året lämnas om ledamoten var född 1959 eller tidigare, hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen före 2010 och förhållandet inleddes senast den 31 december 2009 samt senast den dag ledamoten fyllde 60 år, dock längst till dess den efterlevande ingår äktenskap (5 §). Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den som har rätt till pensionen avlider, men till barn lämnas pensionen längst till och med den månad då barnet fyller 20 år (6 §). Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk (16 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Vem har rätt till efterlevandepension efter en riksdagsledamot?
Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled har rätt till efterlevandepension. Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot när ledamoten avled. Detta gäller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten när dödsfallet inträffade. Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension (2 §).
Hur länge betalas efterlevandepension ut till en maka eller make?
Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex år från och med månaden efter dödsfallet. Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet ägde rum ska efterlevandepension lämnas om den ledamot som har avlidit var född 1959 eller tidigare, och ledamoten före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Detta gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller samboförhållandet inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag då ledamoten fyllde 60 år. Sådan efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande makan eller maken ingår äktenskap. I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009 (5 §).
När upphör efterlevandepensionen för ett barn?
Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den som har rätt till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn lämnas dock längst till och med den månad då barnet fyller 20 år (6 §).
Lagtext
1 §
Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död 1. var ledamot av riksdagen, 2. fick sjukpension enligt denna lag, eller 3. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år överstiger 1,5 inkomstbasbelopp. Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har uppnått riktåldern för pension och hade haft rätt till ålderspension som överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år om pensionen hade börjat tas ut. Lag (2022:1564) .
Lag (2022:1564)
2 §
Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled har rätt till efterlevandepension. Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot när ledamoten avled. Detta gäller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten när dödsfallet inträffade. Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension.
3 §
Om det inte finns någon efterlevande maka eller make har det eller de barn som har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen rätt till den pension som skulle ha tillkommit en maka eller make. Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska delas lika mellan dem.
4 §
Efterlevandepension till maka eller make och till efterlevande barn lämnas från och med månaden efter dödsfallet.
5 §
Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex år från och med månaden efter dödsfallet. Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet ägde rum ska efterlevandepension lämnas om den ledamot som har avlidit var född 1959 eller tidigare, och ledamoten före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Detta gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller samboförhållandet inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag då ledamoten fyllde 60 år. Sådan efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande makan eller maken ingår äktenskap. I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
6 §
Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den som har rätt till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn lämnas dock längst till och med den månad då barnet fyller 20 år.
7 §
Maka eller make har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år räknat 1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, 2. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren, och 3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren. Lag (2022:346) .
Lag (2022:346)
8 §
Efterlevande barn har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år räknat med 1. 10 procent av underlaget enligt 9 § till den del det inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, 2. 25 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, och 3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.
9 §
Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första stycket och som betalades ut vid dödsfallet.
10 §
Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till maka eller make betalas under tid som avses i 5 § med 35 procent av den sjukpension eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
11 §
Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till barn betalas under tid som avses i 6 § med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
12 §
Om det inte finns någon efterlevande make, ska belopp enligt 10 § tillfalla de barn som har rätt till efterlevandepension enligt 11 §. Ett belopp som är gemensamt för flera barn ska delas lika mellan dem.
13 §
Riksdagsförvaltningen ska betala efterlevandepension till maka eller make under tid som anges i 5 § andra stycket med ett belopp som följer av 7-9 §§ eller 10-12 §§, men beloppet ska enligt 7-9 §§ multipliceras med antalet hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före 2010, dividerat med talet tolv. I antalet hela år i riksdagen ska tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009 räknas in. I antalet hela år ska däremot inte tid som har tillgodoräknats den som har avlidit som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga räknas in.
14 §
Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet för det år då dödsfallet inträffade och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
15 §
Ansökan om utbetalning av efterlevandepension görs hos Statens tjänstepensionsverk. Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346) .
Lag (2022:346)
16 §
Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk.