5 kap. Substansbelopp, verksamhet av begränsad betydelse och internationell sjöfartsverksamhet

I detta kapitel finns bestämmelser om - substansbelopp (2-11 §§ ), - undantag vid verksamhet av begränsad betydelse (12-14 §§ ), och - undantag för internationell sjöfartsverksamhet (15-19 §§ ). Lag (2024:1248) .

Vid beräkningen enligt 3 kap. 38 § av den överskjutande vinsten ska en koncerns sammanlagda justerade resultat i en stat minskas med ett substansbelopp. Substansbeloppet för samtliga koncernenheter som hör hemma i en stat är summan av ett belopp som avser personalkostnader beräknade enligt 3 § och ett belopp som avser materiella anläggningstillgångar beräknat enligt 4 §. Första stycket gäller inte för investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter. Lag (2024:1248) .

Beloppet för personalkostnader för anställda och oberoende uppdragstagare som arbetar i en koncernenhets ordinarie verksamhet och under koncernens ledning och kontroll beräknas enligt följande. Om dessa anställda och uppdragstagare arbetar mer än femtio procent av sin arbetstid för koncernen i den stat där koncernenheten hör hemma, är beloppet för koncernenheten fem procent av kostnaderna för dem. För dem som arbetar högst femtio procent av sin arbetstid för koncernen i den stat där koncernenheten hör hemma, är beloppet i stället fem procent av den andel av kostnaderna som hänför sig till arbetet där. Följande ska inte ingå i beräkningen: 1. personalkostnader som lagts till balansvärdet på sådana materiella anläggningstillgångar som avses i 4 §, och 2. personalkostnader som kan hänföras till det resultat som inte tas med vid beräkningen av det justerade resultatet enligt 15 §. Lag (2024:1248) .

Om en koncernenhets materiella anläggningstillgångar mer än femtio procent av tiden finns i den stat där koncernenheten hör hemma, är beloppet för materiella anläggningstillgångar fem procent av balansvärdet på tillgångarna. Om en koncernenhets materiella anläggningstillgångar högst femtio procent av tiden finns i den stat där koncernenheten hör hemma, uppgår beloppet för tillgångar till högst fem procent av den andel av beloppet som motsvaras av den tid som tillgångarna finns där. Som materiella anläggningstillgångar behandlas också följande tillgångar om de finns i eller kan hänföras till samma stat: 1. naturresurser, 2. leasetagares nyttjanderätt till materiella anläggningstillgångar som redovisas som tillgång i balansräkningen, och 3. en licens eller ett liknande arrangemang från en offentlig förvaltning som gäller rätten att använda fast egendom eller att utnyttja naturresurser och som medför betydande investeringar i materiella anläggningstillgångar. Lag (2024:1248) .

Följande ska inte ingå i beräkningen enligt 4 § : 1. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som innehas för försäljning, leasing eller investering, och 2. balansvärdet på materiella anläggningstillgångar som används i verksamhet som avses i 15 §. Vid leasing ska materiella anläggningstillgångar som finns i samma stat som leasegivaren hör hemma i inte undantas enligt första stycket 1. Detta gäller till den del det genomsnittliga balansvärdet på en tillgång hos leasegivaren vid räkenskapsårets ingång och utgång överstiger det genomsnittliga värdet för nyttjanderättstillgången hos leasetagaren vid motsvarande tidpunkter. Om leasetagaren inte ingår i samma koncern som leasegivaren, är leasetagarens nyttjanderättsvärde detsamma som summan av återstående leasingavgifter. Om en leasegivare leasar ut en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång men använder den återstående delen av tillgången för eget bruk, ska värdet fördelas mellan delarna utifrån vad som är skäligt. För den del som leasas ut ska andra stycket tillämpas. Lag (2024:1248) .

Med balansvärde enligt 4 § avses genomsnittet av värdet vid räkenskapsårets ingång och utgång i moderföretagets koncernredovisning.

För ett fast driftställe ska de belopp som avses i 3 och 4 §§ beräknas på grundval av sådana kostnader och tillgångar som ingår i det fasta driftställets separata räkenskaper enligt 7 kap. 19-21 §§. Detta gäller under förutsättning att tillgångarna och personalen finns i samma stat som det fasta driftstället. Personalkostnader och materiella anläggningstillgångar som hänför sig till ett fast driftställe ska inte beaktas vid beräkningen enligt 3 och 4 §§ för huvudenheten. Om ett fast driftställes inkomster helt eller delvis undantas från det redovisade respektive justerade resultatet i enlighet med 7 kap. 6 och 16 §§ ska personalkostnader och materiella anläggningstillgångar hos det fasta driftstället undantas i motsvarande mån från beräkningen enligt 3 och 4 §§.

Om en delägarbeskattad enhets personalkostnader och materiella anläggningstillgångar inte kan hänföras till ett fast driftställe enligt 6 § ska de fördelas till den delägarbeskattade enhetens ägarenheter. Det gäller under förutsättning att tillgångarna och personalen finns i den stat där ägarenheten hör hemma. Personalkostnaderna och värdet av de materiella anläggningstillgångarna ska fördelas på det sätt som anges i 7 kap. 8 §.

Om den delägarbeskattade enheten är ett moderföretag ska personalkostnaderna och de materiella anläggningstillgångar som finns i den stat där enheten hör hemma fördelas till den delägarbeskattade enheten. Personalkostnaderna och värdet av tillgångarna ska sänkas i proportion till hur stor andel av den justerade vinsten som undantas från den delägarbeskattade enheten enligt 7 kap. 12 och 13 §§. Lag (2024:1248) .

De personalkostnader och anläggningstillgångar för en delägarbeskattad enhet som inte omfattas av 7 eller 8 § ska undantas från koncernens beräkningar av substansbeloppet.

För ett moderföretag som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning ska beloppen för personalkostnader och för materiella anläggningstillgångar som finns i den stat där moderföretaget hör hemma sänkas i proportion till hur stor andel av den justerade vinsten som delas ut som sådan avdragsgill utdelning som avses i 7 kap. 66-70 §§. Första stycket gäller även andra koncernenheter om de omfattas av 7 kap. 70 §. Lag (2024:1248) .

Substansbeloppet för statslösa koncernenheter ska beräknas enhet för enhet.

En rapporterande enhet får välja att inte göra avdrag för substansbelopp för koncernenheterna som hör hemma i en stat. Ett sådant val gäller för det räkenskapsår som valet avser.

En rapporterande enhet får välja att göra ett undantag vid verksamhet av begränsad betydelse. Ett sådant undantag innebär att tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska bestämmas till noll. Undantaget får endast göras om 1. den genomsnittliga intäkten för koncernenheterna i staten, beräknad enligt 13 § första stycket är lägre än tio miljoner euro, och 2. det genomsnittliga justerade resultatet för koncernenheterna i staten, beräknat enligt 13 § andra stycket, är lägre än en miljon euro. Vid tillämpningen av de beloppsangivelser i euro som finns i första stycket ska belopp i annan valuta räknas om på det sätt som anges i 1 kap. 4 §. Ett val enligt första stycket gäller för det räkenskapsår som valet avser.

Den genomsnittliga intäkten är genomsnittet av intäkterna för koncernenheterna under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5 och 7 kap. finns bestämmelser som kan påverka intäkterna för koncernenheterna. Det genomsnittliga justerade resultatet är genomsnittet av vinsterna minskat med förlusterna för koncernenheterna under räkenskapsåret och de två föregående räkenskapsåren. I 3, 4, 5 och 7 kap. finns bestämmelser som kan påverka vinster respektive förluster för koncernenheterna. Om det för något av de två föregående räkenskapsåren inte fanns koncernenheter i staten med intäkt eller justerad förlust, ska det räkenskapsåret undantas från beräkningen.

Bestämmelserna i 12 och 13 §§ ska inte tillämpas på statslösa koncernenheter, investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter. Sådana koncernenheters intäkter och justerade resultat ska undantas från beräkningen enligt 12 och 13 §§. Lag (2024:1248) .

Vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncernenhet ska enhetens resultat från internationell sjöfartsverksamhet och från verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet inte tas med. Detta gäller endast om den strategiska eller kommersiella förvaltningen av alla berörda fartyg faktiskt bedrivs från den stat där koncernenheten hör hemma. Med en koncernenhets resultat från internationell sjöfartsverksamhet och verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses enhetens intäkter enligt 18 och 19 §§ med avdrag för enhetens kostnader enligt 16 §. Första stycket gäller dock inte till den del intäkterna för samtliga koncernenheter i staten från sådan kompletterande verksamhet som avses i 19 § överstiger hälften av dessa enheters intäkter från internationell sjöfartsverksamhet enligt 18 §. I ett sådant fall ska det överskjutande beloppet tas med vid beräkningen av koncernenheternas justerade resultat.

En koncernenhets kostnader som direkt kan hänföras till en enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet vid beräkning av det resultat som ska undantas enligt 15 §. En koncernenhets kostnader som indirekt kan hänföras till en enhets internationella sjöfartsverksamhet eller till verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet ska dras av från enhetens intäkter från sådan verksamhet i proportion till enhetens totala intäkter vid beräkning av det resultat som ska undantas enligt 15 §.

Vid beräkning av en koncernenhets justerade resultat enligt 15 § ska förluster från internationell sjöfartsverksamhet och verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet inte tas med.

Med en koncernenhets intäkter från internationell sjöfarts-verksamhet avses intäkter från följande verksamheter: 1. transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik oavsett om fartygen ägs, leasas eller på annat sätt står till enhetens förfogande, 2. transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik inom ramen för charterarrangemang som avser hyra av ett visst utrymme på ett fartyg, 3. leasing av fartyg som ska användas för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik med charter, fullt utrustade, bemannade och försedda med förnödenheter och vad som i övrigt är nödvändigt för fartygets drift, 4. leasing till en annan koncernenhet av obemannade fartyg som används för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik, 5. deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation för transporter av passagerare eller gods med fartyg i internationell trafik, och 6. försäljning av fartyg som används för transporter av passagerare eller gods i internationell trafik under förutsättning att fartygen innehafts av enheten för användning under minst ett år. Som intäkter från internationell sjöfartsverksamhet avses dock inte en koncernenhets intäkter från transporter av passagerare eller gods med fartyg som endast sker via inre vattenvägar inom en och samma stat.

Med en koncernenhets intäkter från verksamhet som kompletterar internationell sjöfartsverksamhet avses intäkter från följande verksamheter, under förutsättning att de huvudsakligen bedrivs i samband med transport av passagerare eller gods i internationell trafik: 1. leasing av ett obemannat fartyg i form av charter till ett annat rederi som inte är en koncernenhet, under förutsättning att chartern inte överstiger tre år, 2. försäljning av biljetter som utfärdats av andra rederier för den inrikes delen av en internationell resa, 3. leasing och korttidslagring av containrar eller förseningsavgift som avser sen återlämning av containrar, 4. tillhandahållandet av tjänster till andra rederier som består av att ingenjörer, underhållspersonal, lasthanterare, cateringpersonal eller kundservicepersonal ställs till rederiernas förfogande, och 5. avkastning på kapital om investeringen är en integrerad del av driften av fartyg i internationell trafik.