4 kap. Befogenheter i kontrollverksamheten vid den inre gränsen
Ur Tullbefogenhetslag (2024:710)
Sammanfattning
En tulltjänsteman får uppmana någon att stanna om det behövs för att möjliggöra en kontroll enligt 4 § (2 §). För att kontrollera att ett förbud eller villkor enligt 3 § första stycket inregränslagen (1996:701) har iakttagits och för att kontrollera att anmälningsskyldigheten enligt 3 § andra stycket den lagen har fullgjorts, får en tulltjänsteman undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel eller utförsel samt bagage, handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller av en person som uppmanats att stanna enligt 3 § första stycket (4 §). Den vars uppgifter ska kontrolleras, eller för vars räkning varan förs in eller förs ut, ska ge den tulltjänsteman som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan, transportmedlet eller bagaget och utan kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs (7 §). En tulltjänsteman får omhänderta en vara om det behövs för att genomföra en kontroll enligt detta kapitel, om den inte får föras in till eller ut från Sverige till följd av att varan omfattas av ett sådant förbud eller villkor som avses i 3 § första stycket inregränslagen (1996:701), eller om varan förs in till eller ut från Sverige med stöd av ett tillstånd som beviljats på grund av en oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna en föreskriven uppgift (9 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
När får en tulltjänsteman be en person att stanna för kontroll?
En tulltjänsteman får uppmana någon att stanna om det behövs för att möjliggöra en kontroll enligt 4 §. Den som har fått en sådan uppmaning är skyldig att stanna (2 §). En sådan uppmaning får ges till den som i direkt samband med inresa till Sverige från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen befinner sig i omedelbar närhet av en gränspassage (3 §).
Vad får en tulltjänsteman undersöka vid en gränskontroll?
En tulltjänsteman får undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel eller utförsel. En tulltjänsteman får även undersöka bagage, handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen (4 §).
Vilka skyldigheter har den person som kontrolleras av Tullverket?
Den vars uppgifter ska kontrolleras ska ge den tulltjänsteman som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan, transportmedlet eller bagaget. Den enskilde ska utan kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs. Den enskilde ska svara för den transport av varan som behövs samt för uppackning och återinpackning (7 §).
Lagtext
1 §
Bestämmelserna i 2-15 §§ ska tillämpas vid införsel från eller utförsel till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen av de varor som anges i 2 § inregränslagen (1996:701). Bestämmelserna i 16-21 §§ ska tillämpas vid kontroll av kontanta medel som passerar den svenska gränsen till eller från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
2 §
En tulltjänsteman får uppmana någon att stanna. Den som har fått en sådan uppmaning är skyldig att stanna. En uppmaning enligt första stycket får endast ges om det behövs för att möjliggöra en kontroll enligt 4 §.
3 §
En uppmaning enligt 2 § får ges till 1. den som i direkt samband med inresa till Sverige från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen befinner sig i omedelbar närhet av en gränspassage, 2. den som vid utresa från Sverige till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen befinner sig i omedelbar närhet av en gränspassage, eller 3. den som anträffas a) i trakterna vid Sveriges landgräns mot en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, b) i trakterna vid Sveriges kuster, c) i närheten av eller inom en hamn, en flygplats eller ett annat område som har direkta trafikförbindelser med en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, eller d) på en landsvägs- eller järnvägssträcka med tillhörande stationsområde som omfattas av en föreskrift enligt tredje stycket. En uppmaning enligt första stycket 3 får endast ges om det finns anledning att anta att personen för med sig en vara som avses i 2 § inregränslagen (1996:701) och att personen inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 3 § den lagen. Regeringen får meddela föreskrifter om på vilka landsvägs- eller järnvägssträckor med tillhörande stationsområden som en tulltjänsteman får uppmana någon att stanna.
4 §
För att kontrollera att ett förbud eller villkor enligt 3 § första stycket inregränslagen (1996:701) har iakttagits och för att kontrollera att anmälningsskyldigheten enligt 3 § andra stycket den lagen har fullgjorts, får en tulltjänsteman undersöka 1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel eller utförsel, och 2. bagage, handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller av en person som uppmanats att stanna enligt 3 § första stycket detta kapitel. Bestämmelser om kroppsvisitation och kroppsbesiktning vid inresa till eller utresa från Sverige finns i 7 kap. 1-5 §§.
5 §
Om det av någon särskild anledning behövs för kontrollverksamheten och det inte medför något väsentligt hinder för trafiken, får en tulltjänsteman tillfälligt stänga av ett område där transportmedel lossas eller lastas eller passagerare går ombord på eller lämnar transportmedel. En sådan avstängning får inte pågå längre än fyra timmar.
6 §
Den som enligt 2 och 3 §§ är skyldig att stanna, ska på en tulltjänstemans begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar som behövs för en kontroll enligt 4 §.
7 §
Vid en kontroll enligt 4 § ska den vars uppgifter ska kontrolleras, eller för vars räkning varan förs in eller förs ut, 1. ge den tulltjänsteman som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan, transportmedlet eller bagaget och utan kostnad tillhandahålla de varuprov som behövs, och 2. lämna tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen avser. Den vars uppgifter ska kontrolleras eller för vars räkning varan förs in eller förs ut ska 1. svara för den transport av varan som behövs och för uppackning och återinpackning, och 2. tillhandahålla någon som hjälper till vid provtagning och vägning.
8 §
Den som åsidosätter skyldigheterna i 7 § andra stycket ska efter beslut av Tullverket ersätta staten för kostnaderna för åtgärderna. Det som sägs i 2 kap. 16 § tullagen (2016:253) om indrivning av tull ska gälla sådan ersättning. Tullverket får besluta om hel eller delvis befrielse från ersättningsskyldigheten.
9 §
En tulltjänsteman får omhänderta en vara om 1. det behövs för att genomföra en kontroll enligt detta kapitel, 2. den inte får föras in till eller ut från Sverige till följd av att varan omfattas av ett sådant förbud eller villkor som avses i 3 § första stycket inregränslagen (1996:701), eller 3. varan förs in till eller ut från Sverige med stöd av ett tillstånd som beviljats på grund av en oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna en föreskriven uppgift.
10 §
En vara som omhändertagits enligt 9 § får läggas upp på en anläggning för tillfällig lagring. De kostnader som Tullverket haft för varans uppläggning och förvaring ska ersättas av den som för in eller för ut varan. Om det finns särskilda skäl får Tullverket besluta att helt eller delvis befria denne från ersättningsskyldigheten. Tullverket får besluta att varan inte får tas ut från lagret förrän kostnaderna har ersatts eller säkerhet ställts för dem.
11 §
Tullverket får besluta att varor som avses i 2 § 1-7, 9, 12, 13 och 15 inregränslagen (1996:701), och som har omhändertagits enligt 9 §, inte får lämnas ut om 1. varan enligt lag eller annan författning inte får föras in i eller ut ur landet, eller 2. ett särskilt föreskrivet villkor för att varan ska få föras in i eller ut ur landet inte är uppfyllt. Om förutsättningen i första stycket 2 inte är uppfylld ska den som för in eller för ut varan, eller varans ägare, ges möjlighet att uppfylla förutsättningen eller, vid införsel, att återutföra varan.
12 §
Ett beslut enligt 11 § om att en vara inte får lämnas ut ska upphävas, om 1. det inte längre finns grund för ett sådant beslut, 2. ett beslut om beslag enligt denna lag eller 27 kap. rättegångsbalken meddelas för varan, 3. varan förklaras förverkad enligt 13 §, eller 4. det är oskäligt att inte lämna ut varan. Den som gör anspråk på en vara som har varit omhändertagen svarar för att varan hämtas.
13 §
Tullverket får besluta att varor som avses i 2 § 1-7, 9, 12, 13 och 15 inregränslagen (1996:701), och som har omhändertagits enligt 9 §, ska förklaras förverkade om 1. ett beslut enligt 11 § att en sådan vara inte får lämnas ut har fått laga kraft, och 2. ägaren, eller den som för in eller för ut varan, inte inom en månad från den dag då beslutet fick laga kraft har uppfyllt förutsättningarna för in- eller utförseln, eller vid införsel, återutfört varan. Tullverket får även besluta att en vara som avses i första stycket ska förverkas om ett tidigare beslut har upphävts enligt 12 § och ägaren 1. inte har gjort anspråk på varan inom tre månader från den dag då beslutet om att varan inte får lämnas ut upphävdes, eller 2. har gjort ett sådant anspråk men inte har hämtat varan inom tre månader från den dag då anspråket framställdes. Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge en förlängning av de tidsfrister som anges i första och andra styckena.
14 §
När ett beslut om förverkande enligt 13 § har fått laga kraft, ska egendomen säljas av Tullverket. Egendomen kan även säljas på det sätt som i allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom. Egendomen får i stället förstöras om den 1. inte kan säljas, 2. kan befaras komma till brottslig användning, eller 3. annars är olämplig för försäljning. Det som anges i första och andra styckena gäller endast om inget annat är föreskrivet i lag eller annan författning.
15 §
Tullverket får förelägga den vars uppgifter enligt 7 § ska kontrolleras eller för vars räkning en vara förs in eller förs ut att fullgöra sina skyldigheter enligt den paragrafen. Ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Beslutet gäller omedelbart.
16 §
För att kontrollera att anmälningsskyldigheten enligt 3 a § inregränslagen (1996:701) har fullgjorts får en tulltjänsteman undersöka transportmedel och bagage, handväskor och liknande som en resande har med sig vid inresa till Sverige från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller vid utresa från Sverige till en sådan stat. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
17 §
För att kontrollera om det finns sådana kontanta medel för vilka en redovisning kan begäras enligt 3 b § inregränslagen (1996:701) får en tulltjänsteman kontrollera försändelser, behållare eller transportmedel som kan innehålla oledsagade kontanta medel om de passerar gränsen till eller från en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
18 §
Om det finns anledning att anta att en person inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 3 a § inregränslagen (1996:701) får en tulltjänsteman kroppsvisitera honom eller henne för att söka efter kontanta medel. För kroppsvisitationen enligt första stycket gäller det som föreskrivs i 7 kap. 7 § och 8 kap. 21 §. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
19 §
Tullverket får tillfälligt hålla kvar oledsagade kontanta medel i avvaktan på att en redovisning enligt 3 b § inregränslagen (1996:701) lämnas in. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
20 §
Tullverket får även tillfälligt hålla kvar kontanta medel om 1. skyldigheten att anmäla eller redovisa kontanta medel enligt 3 a eller 3 b § inregränslagen (1996:701) inte har fullgjorts, eller 2. det finns tecken på att de kontanta medlen, oavsett belopp, har anknytning till sådana brottsliga handlingar som anges i artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen. Tiden för tillfälligt kvarhållande enligt första stycket får inte överstiga 30 dagar. Om det är nödvändigt och proportionerligt får Tullverket förlänga tiden för tillfälligt kvarhållande till högst 90 dagar. Om ett beslut om att tillfälligt hålla kvar kontanta medel enligt första stycket inte förlängs, eller om det inte längre finns grund för kvarhållande, ska Tullverket genast informera den från vilken medlen hålls kvar om att de kan hämtas. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)
21 §
Om skyldigheten att anmäla eller redovisa kontanta medel enligt 3 a eller 3 b § inregränslagen (1996:701) inte har fullgjorts ska Tullverket upprätta en anmälan. Tullverket ska också upprätta en sådan anmälan om myndigheten påträffar kontanta medel till ett värde som understiger 10 000 euro och det finns tecken på att de kontanta medlen har anknytning till sådana brottsliga handlingar som anges i artikel 3.4 i direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2026:124) .
Lag (2026:124)