Foto: Sora Shimazaki via Pexels
Malin, 36, lever i skräck för sin ex-make efter att han enligt uppgifter i medier ska ha dödshotat henne inifrån häktet. Hon är en av dem som tror att den nya lagstiftningen om psykiskt våld kan ge ett bättre skydd, enligt en artikel i Aftonbladet. Sedan den 1 juli 2026 är psykiskt våld ett eget brott i brottsbalken, och lagen är byggd just för att fånga upprepade kränkningar och kontrollerande beteenden som tidigare varit svåra att döma ut som brott.
Det här säger den nya lagen
Bestämmelsen finns i 4 kap. 7 b § brottsbalken och infördes genom lag (2026:852) om ändring i brottsbalken, efter regeringens proposition 2025/26:138 och riksdagens betänkande 2025/26:JuU39. Paragrafen lyder att den som upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning döms för psykiskt våld till fängelse i högst fyra år, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Även den som utsätter någon för varaktig otillbörlig övervakning kan dömas för psykiskt våld, även utan andra kränkningar, om övervakningen i sig varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.
Lagen har inget krav på att gärningsmannen och den utsatta ska vara eller ha varit närstående. Det skiljer den från flera äldre bestämmelser som bara gäller inom en parrelation eller familj, och gör att psykiskt våld också kan tillämpas till exempel mellan kollegor, i en vänskapsrelation eller vid hedersrelaterat förtryck.
Vilka beteenden blir straffbara
Lagtexten räknar upp sex typer av handlingar: beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, otillbörligt tvång och otillbörlig övervakning. I förarbetena beskrivs kontrollerande beteenden som ett tydligt exempel, som att begränsa en partners kontakt med vänner och familj eller att kontrollera någons ekonomi, mobiltelefon och vardagsliv. Även isolering och ständig nedvärdering kan ingå i mönstret.
Ingen enskild händelse räcker för en fällande dom. Det krävs att kränkningarna skett upprepat och utgjort ett mönster i gärningspersonens beteende. Domstolen ska bedöma den samlade effekten av alla händelser tillsammans, inte pröva varje tillfälle för sig, och avgöra om helheten varit ägnad att allvarligt skada offrets självkänsla. Det är alltså mönstret, inte en enstaka elakhet, som lagen är byggd för att träffa.
Så skiljer sig lagen från tidigare bestämmelser
Ofredande enligt 4 kap. 7 § kräver ett fysiskt antastande, störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande som är ägnat att kränka friden på ett kännbart sätt, och kan dömas ut redan för en enda handling. Den nya bestämmelsen om psykiskt våld går längre. Den fångar just ett mönster av kränkningar som var för sig kan vara för lindriga för att bedömas som brott, men som tillsammans allvarligt skadar självkänslan.
Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § har länge varit det närmaste en svensk motsvarighet till psykisk misshandel i en nära relation. Den bestämmelsen kräver dock att gärningsmannen och offret är eller har varit närstående, och att var och en av de enskilda handlingarna redan i sig utgör ett annat brott, till exempel misshandel, olaga hot eller ofredande. Psykiskt våld har inget krav på närståenderelation och kräver inte att varje enskild kränkning är straffbar för sig, det är den sammantagna effekten som avgör.
Den nya bestämmelsen kopplas också ihop med olaga förföljelse enligt 4 kap. 4 b §, det brott som brukar kallas stalkningsbrottet. Psykiskt våld har lagts till i uppräkningen av gärningar som kan bygga upp olaga förföljelse, vilket innebär att upprepat psykiskt våld i sig kan vara en del av ett mönster som döms som stalkning, med samma straffskala på fängelse i högst fyra år.
Vad krävs för en fällande dom
Åklagaren måste visa tre saker: att kränkningarna skett upprepat, att de tillsammans bildat ett mönster i gärningspersonens beteende, och att mönstret sammantaget varit ägnat att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Bevisningen bygger ofta på vittnesmål, meddelanden, samtalsloggar och andra spår av kontrollerande beteende över tid, snarare än på en enskild händelse som kan styrkas med ett vittne eller ett läkarintyg. Det gör den nya lagen svårare att utreda än många andra brott i brottsbalken, men den ger samtidigt en möjlighet att sätta ord på och lagföra ett beteendemönster som tidigare riskerade att falla mellan stolarna, för lindrigt för grov fridskränkning men för svårbevisat för ofredande.
Sammanfattat
Sedan den 1 juli 2026 kan psykiskt våld, i form av upprepade kränkningar och kontrollerande beteenden som sammantaget allvarligt skadar någons självkänsla, ge fängelse i högst fyra år enligt 4 kap. 7 b § brottsbalken. Till skillnad från ofredande och grov fridskränkning eller kvinnofridskränkning krävs varken en närståenderelation eller att varje enskild handling redan är straffbar, det är mönstret och den samlade skadan som prövas. Den som själv är utsatt eller misstänker att någon annan är det kan vända sig till polisen eller till en brottsofferjour för stöd och rådgivning.