Lagar.seRegisterVäxtförädlarrättslagen

Växtförädlarrättslag (1997:306)

SFS-nummer 1997:306
Typ Lag
Departement Justitiedepartementet L3
Utfärdad 1997-05-29

Sammanfattning

Lagen ger den som har framställt en ny växtsort en möjlighet att få ensamrätt att utnyttja sorten genom registrering (kap. 1). En ansökan om registrering görs hos Statens jordbruksverk och sorten måste tilldelas en unik sortbenämning (kap. 4 och 5). Innehavaren kan upplåta licenser till andra, men i vissa fall kan domstolen även besluta om tvångslicens för att tillgodose allmänna intressen (kap. 7). Den som gör intrång i en växtförädlarrätt kan dömas till straff och bli skyldig att betala ersättning (kap. 9). Lagen reglerar även förhållandet till gemenskapens växtförädlarrätt och anger att Patent- och marknadsdomstolen prövar rättsliga tvister (kap. 10 och 12).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.

Rättsområde: immaterialrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt

Relevant för den som

  • En person har utvecklat en ny sorts äpple och vill skydda sin ensamrätt till sorten.
  • Ett företag vill sälja förökningsmaterial av en skyddad växtsort och behöver teckna ett licensavtal.
  • En odlare upptäcker att någon annan säljer deras registrerade växtsort utan tillstånd och vill kräva skadestånd.
  • En aktör ansöker om tvångslicens för att marknaden saknar tillgång till en viktig växtsort på skäliga villkor.

Myndigheter som nämns i lagen

  • Kronofogdemyndigheten
  • Regeringen
  • Riksdagen

Vanliga frågor

23 frågor över 8 kapitel.

  1. 1 kap. Förvärv av växtförädlarrätt
    1. Vem kan få ensamrätt till en ny växtsort?
    2. Vad räknas som en växtsort enligt lagen?
    3. Kan regeringen besluta att växtförädlarrätt får förvärvas i andra fall än de som nämns i huvudregeln?
  2. 4 kap. Sortbenämning
    1. Vad krävs för att en sortbenämning ska bli godkänd?
    2. När måste den registrerade sortbenämningen användas?
    3. Får en registrerad sortbenämning användas för andra växter?
  3. 5 kap. Ansökningsförfarandet
    1. Vad ska en ansökan om registrering av en växtsort innehålla?
    2. Hur får allmänheten möjlighet att lämna invändningar mot en ansökan?
    3. Måste materialet av växtsorten alltid genomgå en provning?
  4. 7 kap. Licens
    1. Får en person som har licens för en växtsort överlåta rätten till någon annan?
    2. Under vilka förutsättningar kan en aktör få en tvångslicens för en växtsort?
    3. Vilka krav ställs på den som ansöker om en tvångslicens?
  5. 9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.
    1. Vad blir straffet för den som gör intrång i en växtförädlarrätt?
    2. Kan domstolen tvinga någon att lämna information om varifrån en vara kommer?
    3. Vilken ersättning ska betalas vid ett intrång?
  6. 10 kap. Rättegångsbestämmelser
    1. Vilken domstol handlägger mål som rör växtförädlarrätt?
    2. Hur lång tid har den enskilde på sig att överklaga ett beslut från Statens jordbruksverk?
    3. Vilka krav ställs på den som vill väcka talan om att häva en registrering av en växtsort?
  7. 11 kap. Särskilda bestämmelser
    1. Vad gäller för en innehavare av växtförädlarrätt som inte bor i Sverige?
    2. Vem bestämmer hur stora avgifterna för växtförädlarrätt ska vara?
    3. Kan en växtsort som ska registreras prövas i ett annat land?
  8. 12 kap. EG-växtförädlarrätt
    1. Vad kostar det att lämna in en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt till Statens jordbruksverk?
    2. Vilka regler gäller vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt?

Ändringshistorik

Denna lag har ändrats 14 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.

Visa alla ändringar
  1. Lag (2024:947) — 2024
  2. Lag (2024:830) — 2024
  3. Lag (2022:491) — 2022
  4. Lag (2020:544) — 2020
  5. Lag (2018:1672) — 2018
  6. Lag (2018:281) — 2018
  7. Lag (2016:215) — 2016
  8. Lag (2009:115) — 2009
  9. Lag (2006:725) — 2006
  10. Lag (2005:1216) — 2005
  11. Lag (2005:314) — 2005
  12. Lag (2004:160) — 2004
  13. Lag (2000:1159) — 2000
  14. Lag (1998:1460) — 1998