Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken.

Har upphävts genom förordning (2013:262).

I denna förordning avses med

den kommunala nämnden: den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet,

kyltorn: en anordning som används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess där kylningen sker genom att det tillförs vatten till ett luftflöde på ett sätt som gör att aerosoler bildas, och

miljörapport: en miljörapport enligt 26 kap. 20 § miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
26 kap. 20 a eller 20 b § miljöbalken. Förordning (2023:932).

Har upphävts genom förordning (2023:932).

Om det i ett mål eller ärende enligt 9 kap. miljöbalken är fråga om tillstånd till en miljöfarlig verksamhet vars tillåtlighet enligt Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten bör prövas av regeringen enligt 17 kap. 3 §
miljöbalken, ska verket eller myndigheten i god tid innan målet sätts ut till huvudförhandling eller tillståndsbeslut meddelas anmäla saken till regeringen. Förordning (2011:625).

Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken anlägga eller driva en miljöfarlig verksamhet i de fall farliga ämnen, som enligt vad som anges i avdelning 4 i bilagan innebär en miljöfarlig hantering, ingår eller avses ingå i verksamheten. Förordning (2013:262).

En verksamhet eller åtgärd som beskrivs under rubriken
"Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken" i avdelning 4 i bilagan får inte bedrivas utan ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken. Om verksamheten eller åtgärden också är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), gäller det som i den förordningen sägs om prövningen också i fråga om tillstånd för hantering av de farliga ämnena. Om verksamheten eller åtgärden inte är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen, ska frågan om tillstånd för hantering av de farliga ämnena prövas av länsstyrelsen.

Förordning (2013:262).

Har upphävts genom förordning (2013:262).

En länsstyrelse får lämna över ett tillståndsärende till en annan länsstyrelse, om

1. det vid den andra länsstyrelsen förekommer eller har förekommit ett tillståndsärende som har ett nära samband med det förstnämnda ärendet,
2. överlämnandet sker för gemensam handläggning eller för att det är lämpligt att den länsstyrelse som har prövat ett tidigare ärende också prövar det nya ärendet, och
3. överlämnandet kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part. Förordning (2008:690).

En sådan ansökan om tillstånd som avses i 9 kap. 6 a eller 6 b § miljöbalken ska prövas av länsstyrelsen. Om verksamheten omfattas av 17 kap. 1 § miljöbalken, ska ansökan i stället prövas av mark- och miljödomstol.

Förordning (2013:262).

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar får, inom sina ansvarsområden, meddela sådana föreskrifter som avses i 24 kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken. Förordning (2025:1104).

Länsstyrelsen ska i ett ärende om tillstånd skicka ett meddelande om ansökan och kungörelsen till den kommunala nämnden samt till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar.

Om länsstyrelsen har beslutat att enligt 24 kap. 11 § miljöbalken på eget initiativ ta upp frågan om omprövning av ett tillståndsbeslut, ska länsstyrelsen informera den kommunala nämnden om beslutet. Förordning (2025:1104).

När länsstyrelsen är tillståndsmyndighet ska besked om tid och plats för annat sammanträde än muntlig förberedelse meddelas genom kungörelse i ortstidning. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för civilt försvar, sökanden och andra som har yttrat sig i ärendet ska på lämpligt sätt underrättas.

Bestämmelser om kallelse till muntlig förberedelse finns i
19 kap. 5 a § och 22 kap. 11 a § miljöbalken.

Förordning (2025:1104).

Den som i en dom eller ett beslut har avgjort en fråga om tillstånd som avses i 9 kap. 6, 6 a eller 6 b § miljöbalken ska skicka domen eller beslutet till

1. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och den kommunala nämnden,

2. Statens jordbruksverk, om domen eller beslutet rör en verksamhet som beskrivs i 2 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), och

3. Myndigheten för civilt försvar, om domen eller beslutet rör en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Om samråd har skett med någon annan myndighet i ett ärende, ska beslutet skickas också till den myndigheten.

Förordning (2025:1104).

För verksamheter och åtgärder med utsläpp till mark, luft, ytvatten eller grundvatten som är tillståndspliktiga enligt avdelning 4 i bilagan eller enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), ska man vid bedömning av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt ta hänsyn till om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i avdelning 5 i bilagan. Förordning (2013:262).

När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, ska med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell utspädning. Förordning (2013:262).

Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning.

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Det krävs tillstånd för att

1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller

2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.

Det krävs en anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än den som avses i första stycket.

En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av försvarsinspektören för hälsa och miljö i de fall inspektören har tillsyn över anläggningen.

En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för en anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

Förordning (2017:793).

Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).

Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 § skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat.

Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får föreskriva att det ska fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

Första stycket ska inte tillämpas på värmepumpsanläggning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).Förordning (2013:262).

I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17 §.

Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år.

Det som sägs i 13 § andra stycket och 14, 16 och 17 §§ om anmälan till och medgivande av den kommunala nämnden ska, i de fall försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över inrättningen eller åtgärden, i stället gälla inspektören.

Föreskrifter enligt 17 § första stycket som kommunen har meddelat gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över.

Förordning (2019:575).

En ansökan om tillstånd till lagring som en del av insamling, återvinning eller bortskaffande av farligt avfall ska, utöver det som anges i 22 kap. 1 § miljöbalken, alltid innehålla

1. uppgifter om art och mängd av det farliga avfall som sökanden avser att lagra, återvinna eller bortskaffa,
2. uppgifter om varifrån avfallet kommer, och
3. uppgifter om var och på vilket sätt avfallet ska lagras, återvinnas eller bortskaffas. Förordning (2016:1193).

Tillståndsmyndigheten ska inhämta kommunens yttrande över en sådan ansökan om tillstånd som avses i 20 a §.

Om ansökan avser en anläggning som har stor betydelse från nationell synpunkt och rör Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens, Statens jordbruksverks eller Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde, ska tillståndsmyndigheten inhämta yttrande också från den berörda myndigheten.

Förordning (2013:893).

Tillsynsmyndigheten ska besluta att en täkt är avslutad, om verksamhetsutövaren begär det och det område där verksamheten har bedrivits har efterbehandlats på ett från hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt.

Ett beslut enligt första stycket får meddelas även om inte hela området har efterbehandlats, om det område som återstår att efterbehandla inte är större än 2 hektar och det på detta område inte bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Upplag av massor som uppkommit i verksamheten får finnas kvar på området i högst fem år från beslutet.

Förordning (2018:1458).

Om tillsynsmyndigheten får kännedom om att en täktverksamhet som är tillståndspliktig enligt denna förordning bedrivs av någon annan än den som har fått tillstånd för verksamheten, ska myndigheten underrätta Skatteverket om vem som bedriver verksamheten.

Förordning (2010:953).

Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om tillstånd till täkt enligt denna förordning att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan av den omfattning som behövs.

Om föreläggandet inte följs, får länsstyrelsen avvisa ansökan. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om detta.

Förordning (2010:953).

Om länsstyrelsen överväger att meddela föreskrifter om skydd för grundvattnet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken för ett område som avses med en ansökan om tillstånd till täkt enligt denna förordning, får frågan om tillstånd prövas först när frågan om skyddet för grundvattnet har avgjorts.

Länsstyrelsen får dock pröva frågan om tillstånd omedelbart, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:953).

Den som ger, vägrar, ändrar eller upphäver ett tillstånd till täkt enligt denna förordning ska snarast skicka beslutet till Naturvårdsverket och till kommunen. Beslutet ska skickas också till Havs- och vattenmyndigheten, väghållningsmyndigheten och lantmäterimyndigheten, om det inte är uppenbart att myndigheten saknar behov av att få information om beslutet.

Förordning (2011:625).

En ansökan om tillstånd eller anmälan som avser täkt av torv ska, utöver det som följer av 19 kap. 5 § miljöbalken, innehålla uppgift om huruvida torven ska användas för att utvinna energi.

Om ansökan avser torv som ska användas för att utvinna energi, ska ansökan innehålla uppgifter om innehåll av ämnen som kan medföra skada på människors hälsa eller miljön.

Förordning (2016:997).

Tillståndsmyndigheten ska inhämta yttrande från Sveriges geologiska undersökning över en sådan ansökan som avses i 20 h §. Förordning (2016:997).

I förordningen (2024:1212) med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter finns bestämmelser som avviker från denna förordning. Förordning (2024:1213).

/Rubriken upphör att gälla U:2031-01-01/

/Upphör att gälla U:2031-01-01 genom förordning (2024:1214)./
I förordningen (2024:1212) med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter finns bestämmelser som avviker från denna förordning. Förordning (2024:1213).

Anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken

Har upphävts genom förordning (2013:262).

En anmälan som avses i 1 kap. 10 eller 11 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska vara skriftlig och ges in till den myndighet eller kommun som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över verksamheten eller åtgärden.

Om en anmälan som avses i 19 kap. 3 § miljöbalken gäller ett ärende som ska handläggas av en miljöprövningsdelegation enligt 3 § förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer, ska vad som sägs i 19 kap. 3 § miljöbalken om länsstyrelse gälla en länsstyrelse som har en miljöprövningsdelegation. Förordning (2024:975).

Har upphävts genom förordning (2008:690).

Om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken söks till en verksamhet eller åtgärd som avses i 1 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) behöver anmälan inte göras. Förordning (2013:262).

Om det finns särskilda skäl, får den kommunala nämnden överlämna anmälningsärendet till länsstyrelsen.

Förordning (2013:262).

Ny beteckning 26 a § genom förordning (2008:690).

Har upphävts genom förordning (2008:690).

/Upphör att gälla U:2026-07-01/
En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter.

En anmälan ska även innehålla de uppgifter som anges i 8 § och
9 § 1 miljöbedömningsförordningen (2017:966), om den avser en verksamhet eller åtgärd som avses i

• 2 kap. 3 eller 4 §,
• 3 kap. 2 §,
• 4 kap. 4, 5, 10 eller 17 §,
• 5 kap.,
• 6 kap. 3 §,
• 7 kap. 3 §,
• 12 kap. 40, 41, 44, 46 eller 47 §,
• 13 kap. 2, 4 eller 6 §,
• 14 kap. 4, 5, 8 eller 20 §,
• 15 kap. 10 eller 18 §,
• 16 kap. 3 eller 10 §,
• 18 kap. 1, 2, 4, 5, 8 eller 10 §,
• 19 kap. 4 §,
• 20 kap. 2 eller 4 §,
• 21 kap. 11, 12 eller 15 §,
• 24 kap. 2 eller 5 §,
• 28 kap. 4 §,
• 29 kap. med undantag för verksamheter och åtgärder som avses i 29 kap. 26, 49, 51 och 56 b §§, eller
• 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

Förordning (2025:769).

/Träder i kraft I:2026-07-01/
En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter.

En anmälan ska även innehålla de uppgifter som anges i 8 § och
9 § 1 miljöbedömningsförordningen (2017:966), om den avser en verksamhet

eller åtgärd som avses i

• 2 kap. 3 eller 4 §,
• 3 kap. 4 §,
• 4 kap. 4, 5, 10 eller 17 §,
• 5 kap.,
• 6 kap. 3 §,
• 7 kap. 3 §,
• 12 kap. 40, 41, 44, 46 eller 47 §,
• 13 kap. 2, 4 eller 6 §,
• 14 kap. 4, 5, 8 eller 20 §,
• 15 kap. 10 eller 18 §,
• 16 kap. 3 eller 10 §,
• 18 kap. 1, 2, 4, 5, 8 eller 10 §,
• 19 kap. 4 §,
• 20 kap. 2 eller 4 §,
• 21 kap. 11, 12 eller 15 §,
• 24 kap. 2 eller 5 §,
• 28 kap. 4 §,
• 29 kap. med undantag för verksamheter och åtgärder som avses i 29 kap. 26, 49, 51 och 56 b §§, eller
• 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

Förordning (2025:1015).

En anmälan som avser en verksamhet med vindkraftverk ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla

1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,
2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse,
3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det förväntade energiutbytet från verksamheten,
4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7 kap. miljöbalken,
5. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda vindkraftverk,
6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av anmälan,
7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de kraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,
10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda byggnader, och
11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen vid berörda byggnader. Förordning (2013:262).

Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet med vindkraftverk

1. får medge undantag från kraven i 25 a §, om undantaget avser sådant som inte behövs för handläggningen, och

2. ska i lämplig omfattning samordna handläggningen av anmälningsärendet med handläggningen av ett ärende enligt plan-
och bygglagen (2010:900) som avser samma vindkraftverk.

Förordning (2011:368).

En anmälan som avser en anläggning där en kostnads-nyttoanalys ska utföras enligt 3 § lagen (2014:268)
om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet, ska utöver det som anges i 25 § innehålla

1. en redovisning av slutsatserna i en kostnads-nyttoanalys som godkänts enligt den lagen, och

2. beslutet om godkännande av analysen enligt samma lag.

Förordning (2014:355).

En anmälan som avser en sådan verksamhet med behandling av avfall som omfattas av 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251) ska utöver det som anges i 25 § innehålla

1. uppgifter om de typer av avfall och mängder avfall som ska behandlas,
2. uppgifter om de metoder för att behandla avfall som ska användas,
3. uppgifter om de största mängder avfall som vid något tillfälle ska lagras inför och efter behandlingen,
4. förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
5. förslag till åtgärder för övervakning och kontroll av verksamheten, och
6. förslag till åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2022:1301).

En anmälan som avser en sådan verksamhet som innebär att avfall lagras som en del av att samla in det och som omfattas av 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla

1. uppgifter om de typer av avfall och mängder avfall som ska lagras,
2. uppgifter om hur avfallet ska lagras,
3. uppgifter om de största mängder avfall som vid något tillfälle ska lagras,
4. förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
5. förslag till åtgärder för övervakning och kontroll av verksamheten, och
6. förslag till åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2025:659).

En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska ges in i tre exemplar, om den avser en verksamhet eller åtgärd som enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
"tillståndsplikt A", och i två exemplar i övriga fall.

Förordning (2025:659).

När en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken har getts in ska

1. den kommunala nämnden genast skicka ett exemplar av handlingarna till länsstyrelsen, om anmälan har getts in till nämnden, och

2. länsstyrelsen genast skicka ett exemplar av handlingarna till den kommunala nämnden, om anmälan har getts in till länsstyrelsen.

Om anmälan avser en verksamhet som enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
"tillståndsplikt A", ska nämnden eller länsstyrelsen också skicka ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2025:659).

Har upphävts genom förordning (2022:1606).

En anmälan som avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver det som anges i 25 § 1 innehålla en riskhanteringsplan enligt 9 § förordningen (2024:161) om återanvändning av vatten för bevattning inom jordbruket. Förordning (2024:163).

Har upphävts genom förordning (2020:531).

De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken skall på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

/Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska i ett beslut bedöma om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om det är fråga om en verksamhet eller åtgärd som avses i

• 2 kap. 3 eller 4 §,
• 3 kap. 2 §,
• 4 kap. 4, 5, 10 eller 17 §,
• 5 kap.,
• 6 kap. 3 §,
• 7 kap. 3 §,
• 12 kap. 40, 41, 44, 46 eller 47 §,
• 13 kap. 2, 4 eller 6 §,
• 14 kap. 4, 5, 8 eller 20 §,
• 15 kap. 10 eller 18 §,
• 16 kap. 3 eller 10 §,
• 18 kap. 1, 2, 4, 5, 8 eller 10 §,
• 19 kap. 4 §,
• 20 kap. 2 eller 4 §,
• 21 kap. 11, 12 eller 15 §,
• 24 kap. 2 eller 5 §,
• 28 kap. 4 §,
• 29 kap. med undantag för verksamheter och åtgärder som avses i 29 kap. 26, 49, 51 och 56 b §§, eller
• 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

Vid bedömningen ska hänsyn tas till de omständigheter som anges i 10-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Förordning (2025:769).

/Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska i ett beslut bedöma om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om det är fråga om en verksamhet eller åtgärd som avses i

• 2 kap. 3 eller 4 §,
• 3 kap. 4 §,
• 4 kap. 4, 5, 10 eller 17 §,
• 5 kap.,
• 6 kap. 3 §,
• 7 kap. 3 §,
• 12 kap. 40, 41, 44, 46 eller 47 §,
• 13 kap. 2, 4 eller 6 §,
• 14 kap. 4, 5, 8 eller 20 §,
• 15 kap. 10 eller 18 §,
• 16 kap. 3 eller 10 §,
• 18 kap. 1, 2, 4, 5, 8 eller 10 §,
• 19 kap. 4 §,
• 20 kap. 2 eller 4 §,
• 21 kap. 11, 12 eller 15 §,
• 24 kap. 2 eller 5 §,
• 28 kap. 4 §,
• 29 kap. med undantag för verksamheter och åtgärder som avses i 29 kap. 26, 49, 51 och 56 b §§, eller
• 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

Vid bedömningen ska hänsyn tas till de omständigheter som anges i 10-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Förordning (2025:1015).

Ett beslut enligt 26 a § ska innehålla en redovisning av de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Detta gäller dock inte om

1. beslutet gäller en verksamhet eller åtgärd som enbart avser totalförsvaret, och

2. ett tillgängliggörande bedöms påverka totalförsvaret negativt. Förordning (2025:751).

Ett beslut enligt 26 a § ska fattas så snart som möjligt och senast sex veckor från den dag då anmälan gjordes. Tidsfristen får förlängas om det finns skäl för detta på grund av verksamhetens eller åtgärdens art, komplexitet, lokalisering eller omfattning. Om tidsfristen förlängs ska myndigheten informera den som har gjort anmälan om skälen till detta och när beslut senast kommer att meddelas.

Förordning (2025:751).

Om tillsynsmyndigheten i ett beslut enligt 26 a § bedömer att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska myndigheten förelägga den som har gjort anmälan att ansöka om tillstånd. Om en sådan miljöpåverkan inte kan antas ska myndigheten, om det behövs, förelägga om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken.

Om tillsynsmyndigheten inte förelägger om försiktighetsmått eller förbud enligt första stycket, ska myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida.

I 27 a § finns bestämmelser om skyldighet för tillsynsmyndigheten att förelägga om försiktighetsmått eller förbud i ett ärende som avses i 25 d §. Förordning (2025:751).

En anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd som omfattas av 26 a § får tidigast påbörjas efter det att tillsynsmyndigheten i ett beslut bedömt att verksamheten eller åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om en sådan verksamhet omfattas av 25 d § får den dock tidigast påbörjas efter det att myndigheten har meddelat ett föreläggande om försiktighetsmått enligt 27 a §.

Förordning (2025:751).

Tillsynsmyndigheten får, med de begränsningar som följer av 26 e §, i ett enskilt fall bestämma när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.

Förordning (2025:751).

När ett anmälningsärende som inte omfattas av 26 a §, är tillräckligt utrett och om det behövs, ska tillsynsmyndigheten i ett föreläggande till verksamhetsutövaren besluta om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt
9 kap. 6 a § miljöbalken.

Om tillsynsmyndigheten inte förelägger om försiktighetsmått eller förbud enligt första stycket, ska myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida.

Förordning (2025:751).

Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avses i 25 d § ska, när ärendet är tillräckligt utrett, förelägga om försiktighetsmått eller förbud om ärendet avser en sådan verksamhet som behandlar avfall och verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla uppgifter om de

1. typer av avfall och mängder avfall som får behandlas,
2. metoder för att behandla avfall som får användas,
3. största mängder avfall som vid något tillfälle får lagras inför och efter behandlingen,
4. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen i fråga,
5. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
6. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera verksamheten, och
7. åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2022:1301).

Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avses i 25 e § ska, när ärendet är tillräckligt utrett, besluta om försiktighetsmått eller förbud för verksamhetsutövaren eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska i den utsträckning det bedöms lämpligt innehålla uppgifter om de

1. typer av avfall och mängder avfall som får lagras,
2. sätt som avfallet får lagras på,
3. största mängder avfall som vid något tillfälle får lagras,
4. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen i fråga,
5. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
6. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera verksamheten, och
7. åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2025:659).

Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska, när ärendet är tillräckligt utrett, förelägga om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken, om verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla de uppgifter som framgår av artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den
25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2024:163).

Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa.

Första stycket gäller inte i fråga om områden som förklarats som miljöriskområden enligt 10 kap. 15 § miljöbalken.

Vad gäller anmälan enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 22-25 §§. Förordning (2025:751).

En kommun får, inom ramen för tillsynen av en sådan verksamhet med behandling eller insamling av avfall som är anmälningspliktig enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), om det finns särskilda skäl, besluta att verksamheten endast får bedrivas om länsstyrelsen har gjort en bedömning i fråga om säkerhet enligt 28 c §.

Ett sådant beslut får inte meddelas när staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund bedriver eller avser att bedriva verksamhet. Förordning (2022:1301).

Den som mottagit ett beslut enligt 28 a § och vill begära länsstyrelsens bedömning i fråga om säkerhet med anledning av kommunens beslut ska ge in en begäran till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller ska bedrivas. Förordning (2022:1301).

En länsstyrelse som har mottagit en ansökan enligt
28 b § ska bedöma om en säkerhet behövs för kostnaderna för de återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Om länsstyrelsen bedömer att en säkerhet behövs ska länsstyrelsen besluta att verksamheten får bedrivas endast om verksamhetsutövaren ställer säkerhet med det belopp som länsstyrelsen anger.

En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten ska prövas av länsstyrelsen. Förordning (2022:1301).

Rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken

Innan ett förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 §
miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 § samma kapitel begärs i fråga om en miljöfarlig verksamhet som rör Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde ska samråd ske med den berörda myndigheten, om det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot. Detta gäller dock inte, om saken är så brådskande att samråd inte hinner ske. Förordning (2011:625).

Har en tillsynsmyndighet förordnat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken, får kostnaderna för åtgärderna förskotteras av allmänna medel.

En miljörapport ska innehålla

1. uppgift om verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer, och

2. de uppgifter i övrigt som följer av föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av 47 a §.

Förordning (2010:953).

I fråga om en anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter som omfattas av 4 kap. 6 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska verksamhetsutövaren i en miljörapport lämna uppgifter om produktionen, om länsstyrelsen begär det. Utöver det som följer av 31 § ska en sådan rapport innehålla uppgifter om produktionen i fråga om naturgrus, morän och berg.

Förordning (2013:262).

En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten är en sådan verksamhet som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1010.

Förordning (2023:443).

En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten omfattas av anmälningsplikt enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen.

Förordning (2024:163).

Om en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt denna förordning eller enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) bedrivs av någon annan än den som har fått tillstånd för verksamheten eller anmält den, ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.

Förordning (2013:262).

I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt;

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.

Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.

Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet.

Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom ett område med detaljplan, ska anmäla detta till den kommunala nämnden eller till försvarsinspektören för hälsa och miljö, om inspektören har tillsyn över verksamheten. Förordning (2017:793).

Det är förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera

1. verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg,
2. bassängbad för allmänheten eller som på annat sätt används av många människor, eller
3. förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, specialskola, sameskola eller internationell skola.

Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten ska drivas eller arrangeras. Om försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten ska anmälan göras till denne.

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.

Verksamhet som omfattas av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar är inte anmälningspliktig enligt denna förordning.

Förordning (2022:1611).

Det är förbjudet att utan anmälan uppföra eller använda ett kyltorn. Om en anmälan avseende samma kyltorn har gjorts tidigare behövs ingen ytterligare anmälan.

Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där kyltornet ska uppföras eller användas. Om försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten som kyltornet ska uppföras eller användas i, ska anmälan i stället göras till inspektören.

Uppförandet eller användandet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Förordning (2023:932).

Om något förhållande som har anmälts avseende ett kyltorn ändras, ska verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om ändringen. Förordning (2023:932).

Bestämmelserna i 38 a och 38 b §§ ska inte tillämpas på kyltorn som ingår i en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Förordning (2023:932).

Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att

1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller
3. orm

inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.

Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om

1. tomgångskörning med motordrivna fordon,
2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område,
3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,
4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilken livsmedelslagen (2006:804) inte tillämpas,
5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,
6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden,
7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen,
8. bränning av halm på åkermark, och
9. luftvärmepumpar.

Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning, får kommunen meddela föreskrifter för eller förbjuda sådan camping inom särskilt utsatta områden om det behövs för att förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.

Kommunen får i ett enskilt fall meddela föreskrifter om begränsningar av eller villkor för utövande av gatumusik på viss offentlig plats om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.

Förordning (2025:17).

Försvarsmakten får meddela de ytterligare föreskrifter för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Innan föreskrifter meddelas ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Folkhälsomyndigheten ges tillfälle att yttra sig inom respektive myndighets ansvarsområde.

Förordning (2017:793).

Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte omfattas av detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl föranleder det, föreskriva att en bestämmelse som avses i 37 eller 40 § första stycket 2 skall gälla även sådant tätbebyggt område.

På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i 13 § tredje stycket andra meningen, 17 § första stycket andra meningen, 40 samt 42 §§. Kartan skall fogas till kommunens övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen.

Kommunen ska skyndsamt underrätta

1. länsstyrelsen om de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av denna förordning, och

2. lantmäterimyndigheten om de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 40 § första stycket 5.

Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen
(2017:725). Förordning (2017:1048).

Kommunen ska utöver vad som framgår av miljötillsynsförordningen (2011:13) ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar:

1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,
2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,
4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling och där verksamheten inte endast omfattas av lagen

(2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, och

7. lokaler för förvaring av djur.

Förordning (2021:368).

En ansökan, anmälan eller underrättelse till den kommunala nämnden eller försvarsinspektören för hälsa och miljö enligt 37, 38, 38 a eller 38 b § eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 39, 40 eller 42 § ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan, anmälan eller underrättelsen. Förordning (2023:932).

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid

1. träskyddsbehandling genom doppning,
2. träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering,
3. oorganisk ytbehandling genom fosfatering,
4. utsläpp av industriellt avloppsvatten,
5. rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,
6. utsläpp till luft från anläggningar för förbränning av kommunalt avfall som har beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) eller miljöbalken,
7. användning av avloppsslam i jordbruk,
8. lagring, tömning, demontering och annat omhändertagande av skrotbilar, och
9. lagring, förbehandling, återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter.

Förordning (2013:262).

Naturvårdsverket får

1. i fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna förordning eller miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken meddela föreskrifter om att en miljörapport ska innehålla en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut liksom av andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tillämpningsområde och mål,

2. i fråga om verksamheter som avses i 31 b § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006,

3. i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas uppgifter om

a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under året,

b) de platser där bräddning har skett, och

c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år,

4. meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a § ska innehålla,
5. i fråga om verksamheter som avses i 31 c § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av artiklarna 10 och 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741, i den ursprungliga lydelsen, och
6. meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport ska redovisas. Förordning (2024:163).

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningar som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar högst 200 personekvivalenter. Förordning (2024:25).

Expediering av dom m.m. i miljöskademål

När mark- och miljödomstolen har meddelat en dom eller ett beslut med anledning av en talan enligt 32 kap. miljöbalken som rör Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde, ska domstolen underrätta den berörda myndigheten om domen eller beslutet. Förordning (2011:625).

En mark- och miljödomstol ska i den miljöbok som avses i 8 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. föra en förteckning över avgöranden om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.

Domstolsverket får meddela föreskrifter om förteckningen.

Förordning (2018:252).

Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i
26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt 2 kap. 4, 26, 29 och 31 §§ miljötillsynsförordningen.

I förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om avgifter.

Förordning (2020:635).

Naturvårdsverket är den behöriga myndighet som avses i förordning (EG) nr 166/2006. Förordning (2023:443).

Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av artikel 7.2 i förordning (EG) 166/2006. Förordning (2023:443).

Tillsynsmyndigheten ska till Naturvårdsverket lämna sådana uppgifter om produktionsvolym som verksamhetsutövaren lämnat i en miljörapport och som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra rapporteringen till Europeiska kommissionen enligt 49 b §.

Naturvårdsverket får medges direktåtkomst till uppgifterna.

Förordning (2023:443).

Bestämmelser om överklagande finns i 18 kap. 1 § och
19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Ett beslut av en länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap.
11 § miljöbalken självmant ta upp en fråga om omprövning av en verksamhet får inte överklagas.

Skogsstyrelsen får överklaga beslut som rör frågor om täkter enligt denna förordning. Förordning (2018:2106).

I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.