5 kap. Värderingsregler

1 §

Med anläggningstillgång förstås en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.

2 §

Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år skall tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser och liknande rättigheter. Utgifter för forskning får inte tas upp som anläggningstillgång. Förordning (2001:722).

Förordning (2001:722)

3 §

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av andra och tredje styckena, 4, 5, 6, 7, 11 eller 13 §. En anläggningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning som väsentligt understiger tillgångens marknadsvärde, ska vid förvärvstidpunkten tas upp till marknadsvärdet. Vid överföring av anläggningstillgångar mellan myndigheter får Statskontoret föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten för överföringen. Förordning (2025:1200).

Förordning (2025:1200)

4 §

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period. Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som avses i 2 § ska anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, ska upplysning om och skälen för detta lämnas i en not. Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Förordning (2014:1322).

Förordning (2014:1322)

5 §

Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket eller 7 §, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen. Förordning (2014:1322).

Förordning (2014:1322)

6 §

Materiella eller finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första-tredje styckena eller 11 § får skrivas upp till högst detta värde. Det belopp med vilket uppskrivning sker ska redovisas under myndighetskapital. Förordning (2014:1322).

Förordning (2014:1322)

7 §

Vid värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag ska 3-5 §§ tillämpas (anskaffningsvärdemetoden). Med delägt företag avses ett företag som staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i. Förordning (2019:577).

Förordning (2019:577)

8 §

Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av fjärde och femte styckena, 7, 9, 11 eller 13 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 10 §, utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar, får återanskaffningsvärdet eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. En omsättningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning som väsentligt understiger tillgångens nettoförsäljningsvärde, ska vid förvärvstidpunkten tas upp till nettoförsäljningsvärdet. Vid överföring av omsättningstillgångar mellan myndigheter får Statskontoret föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten för överföringen. Förordning (2025:1200).

Förordning (2025:1200)

9 §

Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med 2 kap. 5 och 6 §§.

10 §

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

11 §

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för myndigheten får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

12 §

Fordringar och skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap. 5 och 6 §§.

13 §

Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde, om inte annat följer av 14 §. Värdeförändringen sedan föregående balansdag ska redovisas i resultaträkningen. Förordning (2014:1322).

Förordning (2014:1322)

14 §

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 13 §: 1. finansiella instrument som hålls till förfall, 2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från verksamheten och som inte innehas för handelsändamål, 3. aktier och andelar i hel- eller delägda företag enligt 7 §, samt 4. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj. Värdering enligt 13 § får inte heller göras om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Förordning (2014:1322).

Förordning (2014:1322)