Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna

1. skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkostnad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
2. inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
3. inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
4. kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
5. kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
6. strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om kommunalekonomisk utjämning,
7. införandebidrag enligt 13 § lagen om kommunalekonomisk utjämning,
8. regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och
9. regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning. Förordning (2013:976).

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

Län Kommuner Region
Stockholms 19,05 10,03
Uppsala 19,14 9,94
Södermanlands 19,87 9,21
Östergötlands 18,93 10,15
Jönköpings 19,14 9,94
Kronobergs 19,77 9,31
Kalmar 20,36 8,72
Blekinge 19,11 9,97
Skåne 19,70 9,38
Hallands 19,28 9,80
Västra Götalands 19,41 9,67
Värmlands 19,97 9,11
Örebro 19,00 10,08
Västmanlands 20,19 8,89
Dalarnas 19,51 9,57
Gävleborgs 19,31 9,77
Västernorrlands 21,04 8,04
Jämtlands 20,17 8,91
Västerbottens 20,55 8,53
Norrbottens 20,45 8,63

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
19,60 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
9,48 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner. Förordning (2023:683).

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

Län Kommuner Region
Stockholms 16,98 9,51
Uppsala 17,07 9,42
Södermanlands 17,80 8,69
Östergötlands 16,86 9,63
Jönköpings 17,07 9,42
Kronobergs 17,70 8,79
Kalmar 18,29 8,20
Blekinge 17,04 9,45
Skåne 17,63 8,86
Hallands 17,21 9,28
Västra Götalands 17,34 9,15
Värmlands 17,90 8,59
Örebro 16,93 9,56
Västmanlands 18,12 8,37
Dalarnas 17,44 9,05
Gävleborgs 17,24 9,25
Västernorrlands 18,97 7,52
Jämtlands 18,10 8,39
Västerbottens 18,48 8,01
Norrbottens 18,38 8,11

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner. Förordning (2023:683).

Har upphävts genom förordning (2015:1011).

Inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgift ska anges i kronor per invånare i kommunen respektive regionen och avrundas till närmaste hela krontal. Förordning (2019:797).

Standardkostnaden ska beräknas utifrån befolkningsuppgifter per den 31 december två år före utjämningsåret, anges i kronor per invånare och avrundas till närmaste hela krontal. Standardkostnaden ska, utom i fråga om
16 § 1 och 2 och 25 a §, beräknas i utjämningsårets prisnivå utifrån utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta.

Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen
(2010:800) ska beräknas genom att summera

1. åldersersättningar för barn i åldern 1-5 år respektive 6-12 år,
2. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för barn i åldern 1-5 år,
3. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem för barn i åldern 6-12 år,
4. tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för barn i åldern 1-5 år,
5. tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,
6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och
7. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i åldern 1-5 år. Förordning (2019:797).

Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet.

Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån de genomsnittliga standardkostnaderna för förskola och pedagogisk omsorg respektive för fritidshem och pedagogisk omsorg per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 2 ska beräknas enligt följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern
1-5 år multipliceras med ett index för behov av förskola. Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för behov av förskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 3 ska beräknas enligt följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 6-12 år multipliceras med ett index för behov av fritidshem. Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i åldern 6-12 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för behov av fritidshem anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att ett socioekonomiskt index multipliceras med fem procent av åldersersättningen enligt 6 §
1 för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 5 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för förskola multipliceras med åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 1-5 år. Produkten minskas sedan med åldersersättningen för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för förskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 6 § 1-5 multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 7 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen under en femårsperiod som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 13 000 kronor per barn i 2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 1-5 år i en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola ska beräknas genom att summera

1. åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk,
3. tillägg eller avdrag för merkostnader för små skolor och skolskjutsar,
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskoleklass och grundskola, och
5. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i åldern 6-15 år. Förordning (2019:797).

Åldersersättning enligt 7 § 1 ska beräknas genom att andelen barn i åldrarna 6 respektive 7-15 år i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp i landet. Därefter summeras dessa produkter.

Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för förskoleklass och grundskola per invånare, som anges i bilagan till denna förordning.

Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 2 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att andelen barn i åldern 7-15 år som är födda utanför Sverige, Norge eller Danmark eller vars båda föräldrar är födda utanför dessa länder i kommunen multipliceras med en genomsnittlig kostnad per barn i åldern
7-15 år i landet för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls-
undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per barn i åldern 7-15 år framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola multipliceras med åldersersättningen enligt 7 § 1. Produkten minskas sedan med åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg och avdrag enligt 7 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 7 § 1-3, multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskoleklass och grundskola.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning.

Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 5 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av antalet barn i åldern 6-15 år i en kommun som under en femårsperiod överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 15 600 kronor per barn i 2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 6-15 år i en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen den
31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för gymnasieskola ska beräknas genom att summera

1. åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för resor, inackordering och små gymnasieskolor,
3. tillägg eller avdrag för programval,
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i gymnasieskola, och
5. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet ungdomar i åldern 16-18 år.

Åldersersättningen enligt 8 § 1 ska beräknas genom att andelen ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom i åldersgruppen i landet.

Den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för gymnasieskola per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 2 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex för gymnasieskola multipliceras med åldersersättningen enligt 8 § 1. Produkten minskas sedan med åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för gymnasieskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 3 ska beräknas som ett genomsnitt av kommunens programvalsfaktor två respektive tre år före utjämningsåret.

Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 8 § 1-3, multiplicerad med lönekostnadsandelen för gymnasieskola.

Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av ökningen av antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun under en femårsperiod som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett er-
sättningsbelopp som uppgår till 15 600 kronor per ungdom i
2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen minskat samtidigt som antalet ungdomar i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun minskat när antalet ungdomar i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet ungdomar i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen den
31 december sju år före utjämningsåret och antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnadsskillnader.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:

• andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd i kommunen,
• andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20-40 år i kommunen,
• roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
• andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975 i kommunen,
• ohälsotal i kommunen, och
• en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gränspendling till Norge och Danmark i kommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg.

Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader enligt
9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med
100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det modellberäknade värdet, korrigeringsfaktorn och lönekostnadsandelen för individ- och familjeomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för individ- och familjeomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning ska beräknas genom att summera

1. kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,
2. kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,
3. kostnad för behov av svenska för invandrare, och
4. tillägg eller avdrag för sysselsättning.

Förordning (2019:797).

Kostnaden enligt 10 § 1 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-56 år utan grundläggande utbildningsnivå i kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp i landet och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för vuxenutbildning på grundläggande nivå per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Kostnaden enligt 10 § 2 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-56 år utan gymnasial utbildningsnivå i kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp i landet och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för vuxenutbildning på gymnasial nivå per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Kostnaden enligt 10 § 3 ska beräknas genom att antalet personer i åldern 20-64 år som haft uppehållstillstånd i mindre än fem år i kommunen, med undantag för de första två åren efter mottagandet i en kommun för personer som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per person i denna målgrupp och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.

Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för svenska för invandrare per invånare, som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 10 § 4 ska beräknas enligt följande. Summan av 10 § 1-3 multipliceras med kvoten av andelen personer som förvärvsarbetar eller bedriver eftergymnasiala studier i landet i åldern 20-64 år och samma andel i kommunen. Produkten minskas sedan med summan av 10 §
1-3. Därefter får samtliga kommuner ett invånarbaserat avdrag till tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas genom att summera

1. korrigerad åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,
3. tillägg eller avdrag för personer födda utanför Norden,
4. tillägg eller avdrag för institutionsboende i glesbygd,
5. tillägg eller avdrag för hemtjänst i glesbygd, och
6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i äldreomsorg. Förordning (2019:797).

Den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen sammanboende respektive ensamboende personer i kommunen i åldersgrupperna 65-79, 80-89 samt 90 år eller äldre multipliceras med en genomsnittlig kostnad per person för respektive åldersgrupp. Därefter summeras produkterna för respektive åldersgrupp till en åldersersättning som multipliceras med en korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg.

Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive åldersgrupp, den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 14 § 2 ska beräknas utifrån skillnaden mellan faktiskt och förväntat antal avlidna personer i kommunen under en femårsperiod och den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1 per person i åldern 65 år och äldre i kommunen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 14 § 3 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att varje kommun får ett tillägg med fem procent av genomsnittskostnaden per person i åldern 65 år eller äldre för andelen personer i åldersgruppen i kommunen som är födda utanför Norden. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Genomsnittskostnaden per person i åldersgruppen beräknas utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg per invånare, som anges i bilagan till denna förordning.

Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 14 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas för de kommuner som har en glesbygdsfaktor som är lägre än 0,8. Glesbygdsfaktorn baseras på tätortsgrad och antalet invånare per kvadratkilometer. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Hur beräkningarna görs framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 14 § 5 ska beräknas enligt följande. Ett glesbygdsindex multipliceras med den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1. Därefter minskas produkten med den korrigerade åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 14 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 14 § 1-5 multiplicerad med lönekostnadsandelen för äldreomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för infrastruktur och skydd ska beräknas genom att summera

1. klimattillägg för gator och vägar,
2. ortstillägg för gator och vägar, och
3. tillägg för räddningstjänst.

Ortstillägg, klimattillägg och tillägg för räddningstjänst anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

En kommuns standardkostnad för verksamhetsövergripande kostnader ska beräknas genom att summera

1. tillägg för befolkningsminskning,
2. tillägg för eftersläpning av intäkter,
3. tillägg eller avdrag för uppvärmning,
4. tillägg eller avdrag för byggnation, och
5. tillägg för administration.

Förordning (2019:797).

Tillägg enligt 16 § 1 ska beräknas så att den del av befolkningsminskningen i kommunen, räknat i antal personer under en tioårsperiod, som överstiger två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till
200 kronor per invånare.

Befolkningsminskning under en tioårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december tolv år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den
31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797).

Tillägg enligt 16 § 2 ska beräknas för kommuner som under en fyraårsperiod haft en befolkningsökning med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där antalet invånare från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den 1 november två år före utjämningsåret.

Hur tillägget närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 16 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett uppvärmningsindex multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 356 kronor i 2016 års prisnivå. Produkten minskas sedan med ersättningsbeloppet.

Uppvärmningsindex anges i bilagan till denna förordningen.

Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 16 § 4 ska göras enligt bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

En regions standardkostnad för hälso- och sjukvård ska beräknas genom att summera

1. korrigerad kostnad för befolkningens vårdbehov,
2. tillägg eller avdrag för hälso- och sjukvård i glesbygd,
3. tillägg eller avdrag för bemanning i glesbygd, och
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i hälso- och sjukvård. Förordning (2019:797).

Den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov enligt 21 § 1 ska beräknas enligt följande. Befolkningen delas in i olika grupper enligt bilagan till denna förordning. Antalet personer i respektive grupp den 31 december tre år före utjämningsåret i varje region multipliceras med den genomsnittliga kostnaden för respektive grupp och summeras till en genomsnittlig kostnad för befolkningens vårdbehov. Summan divideras med antalet invånare i regionen den
31 december tre år före utjämningsåret och multipliceras därefter med en korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård.

Den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 21 § 2 ska beräknas enligt följande. Ett index för vård i glesbygd multipliceras med den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov enligt 21 §
1. Därefter minskas produkten med den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för vård i glesbygd anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 21 § 3 ska beräknas enligt följande. Ett index för bemanning i glesbygd multipliceras med summan av den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov och tillägg eller avdrag för vård i glesbygd. Därefter minskas produkten med summan av den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov och tillägg eller avdrag för vård i glesbygd. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget och avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.

Index för bemanning i glesbygd anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg eller avdrag enligt 21 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga regioner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 21 § 1-3 multiplicerad med lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård.

Löneindex och lönekostnadsandel för hälso- och sjukvård anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

En regions standardkostnad för befolkningsförändringar ska beräknas genom att summera tillägg för eftersläpning av intäkter och tillägg för befolkningsförändringar.

Förordning (2019:797).

Tillägg för eftersläpning av intäkter enligt 25 a § ska beräknas för regioner som under en fyraårsperiod haft en befolkningsökning med i genomsnitt minst 1,2 procent per år och där antalet invånare från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.

Befolkningsökning under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i regionen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolkningen i regionen den
1 november två år före utjämningsåret.

Hur tillägget beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).

Tillägg för befolkningsförändringar enligt 25 a § ska beräknas genom att den del av en befolkningsökning i regionen, räknat i antal personer under en tioårsperiod, som överstiger ökningen i landet under samma period med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 100 kronor per person. Motsvarande gäller om befolkningen i regionen minskat samtidigt som befolkningen i landet minskat under samma period. Om regionens befolkning minskat när befolkningen i landet ökat eller ökat när befolkningen i landet minskat, ska den del av minskningen eller ökningen i regionen, räknat i antal personer, som överstiger två procent-
enheter multipliceras med ersättningsbeloppet.

Befolkningsförändringarna under en tioårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i regionen den 31 december tolv år före utjämningsåret och befolkningen i regionen två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797).

Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:

• antal boende i tätort i länet,
• andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet, och
• roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i länet.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik.

Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Förordning (2019:797).

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kommunerna i länet ska göras på följande sätt:

1. För kommunerna i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska andelen beräknas genom att använda variablerna det genomsnittliga avståndet mellan invånarna, pendlingsavstånd och tätortsbefolkning på det sätt som framgår av bilagan till denna förordning.
2. För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län, Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och i Gotlands kommun görs fördelningen med lika stora belopp per invånare.
3. För kommunerna i Södermanlands län fattar regeringen särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala kostnaderna i länet. Förordning (2019:797).

För beräkningarna gäller i övrigt de beräkningsmetoder och närmare detaljer som anges i bilagan till denna förordning.

Har upphävts genom förordning (2013:976).

Statistiska centralbyrån ska senast den 1 oktober året före utjämningsåret lämna uppgifter till varje kommun och varje region om preliminära bidrag och avgifter enligt 5, 6 och 9-16 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

Förordning (2019:797).

Statistiska centralbyrån skall senast den 10 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter som beräknats enligt denna förordning.

Statistiska centralbyrån får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.