Lag (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

1 §

Som svensk lag skall gälla originaltexterna av 1. bestämmelserna i artiklarna 1-4, 6-10, 12 och 13 i 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention), med de ändringar som har gjorts genom Internationella sjöfartsorganisationens resolution LEG.2(82) den 18 oktober 2000 om ändringar av ansvarsbeloppen i 1992 års protokoll till 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och 2. bestämmelserna i artiklarna 1-12, 15 och 18 i 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (2003 års fondprotokoll). Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser. De engelska originaltexterna till 1992 års fondkonvention, resolutionen och 2003 års fondprotokoll i de delar som anges i första stycket finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1-4 till denna lag. Originaltexterna skall ha samma giltighet.

2 §

Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e--g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett utbetalat ersättningsbelopp av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § försäkringsavtalslagen (2005:104). Lag (2005:880) .

Lag (2005:880)

3 §

Talan om ersättning för oljeskada, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, skall väckas vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § tredje stycket sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

4 §

I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

5 §

I fråga om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av en dom mot 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2012 års Bryssel I-förordning) eller rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2000 års Bryssel I-förordning) tillämpas, om domen har meddelats i en stat där dessa bestämmelser gäller. Om en tillämpning av 2012 års Bryssel I-förordning eller 2000 års Bryssel I-förordning leder till att domen inte skulle erkännas, förklaras verkställbar eller verkställas i Sverige, ska frågan i stället avgöras enligt artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll. Lag (2014:930) .

Lag (2014:930)

6 §

När en fråga uppkommer om verkställbarhet av en dom enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention, tillämpas det förfarande som föreskrivs i 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009). Detta förfarande tillämpas också när en fråga uppkommer om verkställbarhet av en dom enligt artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll. Om domen har meddelats av en domstol i en stat där 2012 års Bryssel I-förordning eller 2000 års Bryssel I-förordning gäller, tillämpas dock det förfarande som föreskrivs i dessa förordningar och i lagen (2014:912) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Lag (2014:930) .

Lag (2014:930)