34 kap. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning
Ur Socialförsäkringsbalk (2010:110)
Sammanfattning
Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 33 kap. om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffade (2 §).
Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst som beräknas enligt 6-11 §§ med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom ramtiden (4 §).
Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst (12 §).
Från inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning ska sådana förmåner räknas av som lämnas till den försäkrade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet (14 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Vem har rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning?
Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 33 kapitel om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt 59 kapitel för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffade (2 §).
Hur lång är ramtiden för att bestämma ersättningen?
Ramtiden är fem år för den som fyller 53 år eller mer det år då försäkringsfallet inträffar. Ramtiden är sex år för den som fyller minst 50 år och högst 52 år det år då försäkringsfallet inträffar. Ramtiden är sju år för den som fyller minst 47 år och högst 49 år det år då försäkringsfallet inträffar. Ramtiden är åtta år för den som fyller högst 46 år det år då försäkringsfallet inträffar (3 §).
Hur stor är en hel inkomstrelaterad ersättning?
Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst (12 §).
Lagtext
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till inkomstrelaterad ersättning i 2 §, - ramtid i 3 §, - beräkningsunderlag för inkomstrelaterad ersättning i 4-11 §§, och - beräkning av inkomstrelaterad ersättning i 12-14 §§.
2 §
Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 33 kap. om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffade.
3 §
Ramtiden är, om inte något annat följer av 10 och 11 §§, - 5 år för den som fyller 53 år eller mer det år då försäkringsfallet inträffar, - 6 år för den som fyller minst 50 år och högst 52 år det år då försäkringsfallet inträffar, - 7 år för den som fyller minst 47 år och högst 49 år det år då försäkringsfallet inträffar, och - 8 år för den som fyller högst 46 år det år då försäkringsfallet inträffar.
4 §
Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst. Denna beräknas enligt 6-11 §§ med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom ramtiden.
5 §
Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet för det år då ersättningen ska börja lämnas och räknas om vid förändringar av detta belopp.
6 §
Med bruttoårsinkomst avses 1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år, och 2. pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. som tillgodoräknats med anledning av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
7 §
När bruttoårsinkomsten beräknas ska det bortses från pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för beskattningsåret. Lag (2011:1434) .
Lag (2011:1434)
8 §
Bruttoårsinkomsten räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet på följande sätt: Bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten mellan - prisbasbeloppet för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska börja lämnas och - prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten avser.
9 §
Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de tre högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom ramtiden. Om endast en eller två bruttoårsinkomster kan tillgodoräknas inom ramtiden, ska två respektive en bruttoårsinkomst om noll kronor tas med i beräkningen.
10 §
Vid beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år eller vid beräkning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning får, om det medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 9 § i stället användas de två högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom en ramtid av tre år. Om endast en bruttoårsinkomst kan tillgodoräknas inom ramtiden, ska en bruttoårsinkomst om noll kronor tas med i beräkningen. Lag (2016:1291) .
Lag (2016:1291)
11 §
Om den försäkrade, vid beräkning av antagandeinkomst enligt 10 §, kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. som den försäkrade skulle ha haft vid tidpunkten för försäkringsfallet, får den sjukpenninggrundande inkomsten, till den del den inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, i stället utgöra bruttoårsinkomst.
12 §
Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Lag (2015:453) .
Lag (2015:453)
13 §
Partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 33 kap. 9 §.
14 §
Från inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning ska sådana förmåner räknas av som lämnas till den försäkrade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet.