60 kap. Pensionsgrundande belopp

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-6 §§. Vidare finns bestämmelser om - pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning i 7-16 §§, - pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring i 17 och 18 §§, - pensionsgrundande belopp för studier i 19 och 20 §§, - pensionsgrundande belopp för barnår i 21-36 §§, - överlåtelse av rätten till pensionsgrundande belopp för barnår i 37-41 §§, - beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår i 42-54 §§, och - anmälan om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår i 55-59 §§.

2 §

Pensionsgrundande belopp beräknas av Pensionsmyndigheten som kompensation för att försäkrade som anges i 3 § kan antas ha gått miste om inkomster som är pensionsgrundande.

3 §

Pensionsgrundande belopp beräknas för en försäkrad som 1. har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning (pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning), 2. har fullgjort plikttjänstgöring (pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring), 3. har studerat med studiemedel (pensionsgrundande belopp för studier), eller 4. har varit småbarnsförälder (pensionsgrundande belopp för barnår). När det gäller pensionsgrundande belopp som avses i första stycket 2-4 behandlas den som är bosatt i Sverige som försäkrad även om han eller hon under året inte uppfyller förutsättningarna i 6 kap. I 61 kap. 7 och 8 §§ samt 62 kap. 38-41 §§ finns bestämmelser om ett förvärvsvillkor för pensionsrätt för premiepension och för beräkning av inkomstpension på grundval av sådana belopp.

4 §

Pensionsgrundande belopp ska fastställas för varje år (intjänandeår) som en försäkrad uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Varje pensionsgrundande belopp beräknas och avrundas var för sig till närmaste lägre hundratal kronor, om inte annat följer av bestämmelsen i 5 §.

5 §

Pensionsgrundande belopp ska fastställas endast i den utsträckning summan av dessa belopp och den försäkrades pensionsgrundande inkomst inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp för intjänandeåret (intjänandetaket). Vid beräkningen ska det bortses från pensionsgrundande belopp i följande turordning: 1. pensionsgrundande belopp för barnår, 2. pensionsgrundande belopp för studier, 3. pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, och 4. pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning.

6 §

Pensionsgrundande belopp fastställs inte 1. för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år, 2. för det år då den försäkrade har avlidit, eller 3. för försäkrad som är född 1937 eller tidigare.

7 §

Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon för någon del av året har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning. Det som anges i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 14 eller 15 §.

8 §

Bestämmelser om att inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är pensionsgrundande finns i 59 kap. 3 § och 13 § 5.

9 §

Vid beräkningen av pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning ska först den försäkrades reducerade antagandeinkomst räknas fram. Den reducerade antagandeinkomsten ska motsvara 93 procent av den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen.

10 §

När den reducerade antagandeinkomsten beräknats ska det pensionsgrundande beloppet räknas fram för varje månad som inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har lämnats. När den försäkrade har fått hel inkomstrelaterad sjukersättning eller hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning, ska det pensionsgrundande beloppet beräknas som differensen mellan - en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten och - den pensionsgrundande inkomsten av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen efter avdrag enligt 59 kap. 36 §.

11 §

Har den försäkrade för en månad fått en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning används vid beräkning enligt 9 och 10 §§ så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot nivån av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

12 §

Om det, enligt bestämmelserna i 106 kap. 16-19 §§, för hel månad betalas ut endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen, används vid beräkningen enligt 9 och 10 §§ endast så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den del som betalats ut.

13 §

Om en inkomstrelaterad sjukersättning har minskats enligt bestämmelserna i 37 kap. 6 och 7 §§ ska det pensionsgrundande beloppet enligt 9-12 §§ beräknas med bortseende från sådan minskning.

14 §

Om inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, med tillämpning av 42 kap. 2-4 §§ har varit samordnad med pensionsgrundande livränta gäller följande. Den del av antagandeinkomsten som avses i 9 och 10 §§ tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning den överstiger den försäkrades livränta efter samordning. Om endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen har varit samordnad med livräntan gäller följande. Den andel av det belopp som svarar mot den samordnade delen av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning andelen överstiger den försäkrades livränta efter samordning.

15 §

Om en pensionsgrundande livränta har minskats med tillämpning av 37 kap. 6 och 7 §§ ska det pensionsgrundande beloppet enligt 14 § beräknas med bortseende från sådan minskning.

16 §

Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad beviljas inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, gäller följande. Den försäkrade tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med anledning av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen endast till den del ersättningen avser tid från och med den månad då den har betalats ut.

17 §

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring ska tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock den försäkrade endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Hänsyn tas enbart till dagar som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen om totalförsvarsplikt.

18 §

Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan - hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster som fastställts för intjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension och - 365. Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Lag (2022:879) .

🕐 Senast ändrad genom Lag (2022:879)

19 §

Pensionsgrundande belopp för studier ska tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har fått studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395). Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock inte för den del som avser tilläggsbidrag.

20 §

Ett pensionsgrundande belopp för studier ska motsvara 138 procent av det studiebidrag som den försäkrade har fått under året.

21 §

Pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas en försäkrad för de år han eller hon har varit småbarnsförälder om villkoren i 30-36 §§ är uppfyllda.

22 §

Pensionsgrundande belopp för barnår ska för samma år och barn tillgodoräknas endast en av barnets föräldrar. Detsamma gäller om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemensamt barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan tillgodoräknas någon av föräldrarna. En förälder får för samma år inte tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp för barnår.

23 §

Om föräldrarna var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår får de, genom anmälan till Pensionsmyndigheten, ange vem av dem som ska tillgodoräknas ett sådant belopp.

24 §

Om anmälan enligt 23 § inte görs ska det pensionsgrundande beloppet för barnår tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet avser, har lägst pensionsunderlag enligt 61 kap. 5 §. Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, ska det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas barnets mor eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.

25 §

När 24 § tillämpas ska i pensionsunderlaget räknas in följande poster: 1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap, 2. utlandsinkomster enligt 47 § första stycket 1 och 2, 3. pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 7 §, 4. pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 17 §, och 5. pensionsgrundande belopp för studier enligt 19 §.

26 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får överlåtas enligt bestämmelserna i 37-41 §§.

27 §

Vid tillämpningen av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår likställs särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med förälder.

28 §

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 24 § likställs en kvinna som är särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med mor.

29 §

För en man som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom, men som genom senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet gäller följande. För tiden innan den sistnämnda domen har vunnit laga kraft ska mannen anses som barnets far vid tillämpning av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår. Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

30 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om 1. föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret, 2. barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt, 3. föräldern inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret, 4. föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och 5. föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet. Lag (2022:879) .

🕐 Senast ändrad genom Lag (2022:879)

31 §

Den tid under vilken en försäkrad har varit blivande adoptivförälder likställs med tid under vilken en försäkrad har haft vårdnaden om ett barn. I ett sådant fall ska det som föreskrivs i 30 § 2 om barnets bosättning i Sverige gälla endast från och med den tidpunkt då barnet först anlände till Sverige.

32 §

Om barnet har avlidit under intjänandeåret ska det anses som om föräldern även under resten av året har haft vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Detta gäller dock endast om föräldern när barnet avled hade vårdnaden om och bodde tillsammans med barnet.

33 §

Om barnet har avlidit under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, ska ett pensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas föräldern för det året. Detta gäller - även om de förutsättningar som anges i 30 § 4 och 5 inte är uppfyllda, och - med bortseende från det som föreskrivs i 34 och 35 §§.

34 §

Pensionsgrundande belopp för barnår får för respektive år tillgodoräknas enligt följande: 1. Om barnet är fött under någon av månaderna januari-juni tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med födelseåret till och med det år barnet fyller tre år. 2. Om barnet är fött under någon av månaderna juli-december tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med det år barnet fyller ett år till och med det år barnet fyller fyra år.

35 §

När det gäller blivande adoptivförälder ska den tidpunkt då den försäkrade fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder enligt andra stycket. För barn som avses i första stycket gäller dessutom följande: 1. Har barnet tagits emot under någon av månaderna januari- juni får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller nio år. 2. Har barnet tagits emot under någon av månaderna juli- december får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller tio år.

36 §

Pensionsgrundande belopp enligt 35 § får inte tillgodoräknas för mer än fyra år per barn. Om det finns synnerliga skäl får dock pensionsgrundande belopp tillgodoräknas för längre tid.

37 §

Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår ska göras genom anmälan till Pensionsmyndigheten.

38 §

Om en förälder har överlåtit rätten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 37 §, har han eller hon inte rätt att för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för helsyskon till det barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrundande belopp avser.

39 §

Om endast en av föräldrarna enligt 30-36 §§ kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, får den föräldern överlåta rätten att få tillgodoräkna sig ett sådant belopp till den andra föräldern. Detta gäller endast om skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Som villkor för överlåtelse enligt första stycket gäller vidare att den förälder som rätten överlåts till 1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och 2. inte enligt 30-36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

40 §

Har en förälder avlidit under det år för vilket pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas eller under ett tidigare år gäller följande. Den andra föräldern får, om han eller hon enligt 30-36 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, överlåta rätten att tillgodoräkna sig ett sådant belopp till någon annan försäkrad.

41 §

Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren 1. under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren, 2. stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret, 3. var bosatt i Sverige hela intjänandeåret, 4. inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret, 5. under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och 6. inte enligt 30-36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn. Lag (2022:879) .

🕐 Senast ändrad genom Lag (2022:879)

42 §

Pensionsgrundande belopp för barnår beräknas enligt någon av följande metoder: 1. beräkningsmetod 1 (individuell jämförelse), 2. beräkningsmetod 2 (generell jämförelse), och 3. beräkningsmetod 3 (enhetligt belopp). Den metod ska användas som ger det högsta pensionsgrundande beloppet för ett visst år.

43 §

Beräkningsmetod 1 innebär att en förälders individuella jämförelseinkomst och förälderns utfyllnadsinkomst jämförs.

44 §

Den individuella jämförelseinkomsten beräknas genom att summan av förälderns fastställda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning för året före barnets födelse räknas om med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet. Det omräknade beloppet ska avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.

45 §

Om föräldern året före barnets födelse hade inkomster av annat förvärvsarbete och inte fullt ut eller i föreskriven tid betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift, ska det vid beräkningen av den individuella jämförelseinkomsten bortses från den del av inkomsten som avgifter inte har betalats för.

46 §

Med utfyllnadsinkomst avses summan av förälderns pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning, plikttjänstgöring och studier under intjänandeåret.

47 §

Med pensionsgrundande inkomst under intjänandeåret likställs ersättning, i annan form än pension, som inte är pensionsgrundande enligt denna balk och som en försäkrad under det året har fått för arbete 1. utfört utomlands, eller 2. vid en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat. En försäkrad som under intjänandeåret har haft ersättning enligt första stycket och som för det året ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår är skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om ersättningen.

48 §

Enligt beräkningsmetod 1 ska förälderns pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan förälderns - individuella jämförelseinkomst och - utfyllnadsinkomst. En sådan beräkning ska dock göras endast om förälderns utfyllnadsinkomst under intjänandeåret är mindre än förälderns individuella jämförelseinkomst.

49 §

Om föräldern uppfyller villkoren för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för fler än ett barn, ska beräkningen enligt 48 § göras med avseende på det barn som ger föräldern den högsta individuella jämförelseinkomsten.

50 §

Om förälderns individuella jämförelseinkomst överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket) ska det pensionsgrundande beloppet för barnår beräknas som differensen mellan - intjänandetaket och - utfyllnadsinkomsten.

51 §

Beräkningsmetod 2 innebär att en förälders pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan - generell jämförelseinkomst och - förälderns utfyllnadsinkomst enligt 46 §.

52 §

Med generell jämförelseinkomst avses 75 procent av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension. Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Lag (2022:879) .

🕐 Senast ändrad genom Lag (2022:879)

53 §

Beräkningsmetod 3 innebär att en förälder tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår som motsvarar inkomstbasbeloppet för intjänandeåret.

54 §

För en försäkrad som under intjänandeåret har fått sådana utlandsinkomster som avses i 47 § första stycket 1 och 2 gäller dock följande. Det inkomstbasbelopp som gäller för intjänandeåret ska minskas om det tillsammans med utfyllnadsinkomst enligt 46 § överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket). Det pensionsgrundande beloppet för barnår ska då beräknas som differensen mellan - det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet och - det belopp som överstiger intjänandetaket.

55 §

Anmälan om vem av föräldrarna som ska tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 23 § ska göras skriftligen av föräldrarna gemensamt.

56 §

Skriftlig anmälan om överlåtelse av rätt till pensionsgrundande belopp för barnår enligt 39 och 40 §§ ska göras gemensamt av överlåtaren och mottagaren.

57 §

Anmälan enligt 55 eller 56 § ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari fastställelseåret.

58 §

Om den som enligt anmälan som avses i 55 eller 56 § ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 30-33 §§ inte kan tillgodoräknas ett sådant belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om pensionsgrundande belopp för barnår som om någon anmälan inte gjorts.

59 §

Återkallelse av en anmälan som avses i 55 eller 56 § ska vara skriftlig. Återkallelse får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten.