Lagar.seRegisterSocialförsäkringsbalken42 kap. Särskilda bestämmelser om arbetsskadeersättning och handläggning

42 kap. Särskilda bestämmelser om arbetsskadeersättning och handläggning

Ur Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Sammanfattning

Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om arbetsskadeersättning inte görs inom sex år från den dag ersättningen avser för sjukpenning och livränta, och för annan ersättning från den dag då den försäkrade betalade det belopp för vilket ersättning begärs (6 §).
En arbetsgivare eller arbetsföreståndare som har fått kännedom om en inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan, och om den försäkrade inte är arbetstagare ska han eller hon själv anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan (10 §).
Livränta ska minskas om den försäkrade, med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, samtidigt har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning (2 §).
Frågan om den försäkrade har fått en arbetsskada ska prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma arbetsskadeersättning enligt denna balk eller sjukpenning enligt 28 kap (12 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Inom vilken tid måste en ansökan om arbetsskadeersättning göras?

Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om arbetsskadeersättning inte görs inom sex år. För sjukpenning och livränta räknas tiden från den dag ersättningen avser. För annan ersättning räknas tiden från den dag då den försäkrade betalade det belopp för vilket ersättning begärs (6 §).

Vem är ansvarig för att anmäla en arbetsskada till Försäkringskassan?

En arbetsgivare eller arbetsföreståndare som har fått kännedom om en inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade inte är arbetstagare ska han eller hon själv anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade har avlidit till följd av skadan ska anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet (10 §).

Hur påverkas livräntan om den försäkrade samtidigt har rätt till sjukersättning?

Livränta ska minskas om den försäkrade, med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, samtidigt har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Minskningen görs genom att livräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger dessa förmåner (2 §).

Lagtext

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om - samordning med andra socialförsäkringsförmåner i 2-4 §§, - arbetsgivares rätt till ersättning i 5 §, - förlust av ersättning i 6 §, - underrättelse till arbetsgivare om skada i 7-9 §§, - skadeanmälan till Försäkringskassan i 10 och 11 §§, och - prövning av frågan om arbetsskada i 12 §.

2 §

Livränta ska minskas om den försäkrade, med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, samtidigt har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. Minskningen görs genom att livräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger dessa förmåner.

3 §

Livräntan ska även minskas på det sätt som anges i 2 § andra stycket i fråga om pension som enligt ett utländskt system för social trygghet lämnas med anledning av arbetsskadan.

4 §

Om den försäkrade får livränta och vid en senare tidpunkt blir berättigad till sjukersättning eller aktivitetsersättning för en sjukdom som inte är arbetsrelaterad gäller följande. Livräntan ska minskas med den andel av ersättningen som motsvarar graden av nedsättningen av förvärvsförmågan till följd av skadan jämfört med hel förvärvsförmåga när livräntan bestämdes.

4 a §

Livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41-44 kap. ska minskas med det belopp den försäkrade för samma tid får som omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd, dock endast till den del omställningsstudiestödet avser samma inkomstbortfall som livräntan är avsedd att täcka. Lag (2022:858) .

Senast ändrad genom Lag (2022:858)

5 §

En arbetsgivare som enligt författning är skyldig att lämna ersättning vid arbetsskada har rätt att få sådan ersättning från arbetsskadeförsäkringen som den försäkrade annars skulle ha haft rätt till för motsvarande ändamål. Ersättningen får dock inte överstiga vad arbetsgivaren har betalat ut.

6 §

Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om arbetsskadeersättning inte görs inom sex år - för sjukpenning och livränta, från den dag ersättningen avser, och - för annan ersättning, från den dag då den försäkrade betalade det belopp för vilket ersättning begärs.

7 §

Om en arbetstagare drabbas av en arbetsskada ska den arbetsgivare som han eller hon var anställd hos när skadan inträffade underrättas omedelbart. Om en skada till följd av annat än olycksfall har visat sig först när den försäkrade har upphört att vara utsatt för den inverkan som har orsakat skadan, är det den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan som ska underrättas.

8 §

Om en arbetsgivare enligt 7 § ska underrättas om en skada får underrättelsen i stället lämnas till en person som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet.

9 §

När det gäller en försäkrad som genomgår utbildning som avses i 6 kap. 22 § likställs med en arbetsgivare en rektor eller någon annan som förestår utbildningen.

10 §

En arbetsgivare eller arbetsföreståndare som har fått kännedom om en inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade inte är arbetstagare ska han eller hon själv anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade har avlidit till följd av skadan, ska anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet.

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättning för nödvändiga utgifter för läkarutlåtanden.

12 §

Frågan om den försäkrade har fått en arbetsskada ska prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma arbetsskadeersättning enligt denna balk eller sjukpenning enligt 28 kap.