97 kap. Beräkning av bostadsbidrag

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
I detta kapitel finns bestämmelser om

• bidragsgrundande inkomst i 2-13 §§,
• kostnader för bostad i 14 §,
• beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 §§,
• beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24-28 §§, och
• undantag när bidragsbehov saknas i 29 §. Lag (2022:1042).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Den bidragsgrundande inkomsten ska beräknas enligt 2 och
3 §§ för ett hushåll med en försäkrad, om den försäkrade

1. bedriver näringsverksamhet,
2. har inkomst av tjänst till följd av en anställning hos en utländsk arbetsgivare och inkomsten inte redovisas i en arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), eller
3. har inkomst av tjänst som på grund av 3 kap. 9-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst och inkomsten inte redovisas i en arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen.

Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Den försäkrade ska alltid anses bedriva näringsverksamhet enligt 1 a § 1 om

1. det senaste beslutet om slutlig skatt för honom eller henne omfattar inkomstslaget näringsverksamhet,

2. han eller hon är godkänd för F-skatt enligt 9 kap. 1 eller
2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), eller

3. han eller hon är delägare i ett handels- eller kommanditbolag. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
För ett hushåll med makar ska den bidragsgrundande inkomsten beräknas enligt 2 och 3 §§ om någon av makarna uppfyller förutsättningarna enligt 1 a §. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
För andra hushåll än sådana som avses i 1 a och 1 c §§ ska den bidragsgrundande inkomsten beräknas enligt 13 a §.
Lag (2026:749).

Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt
4 §,

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 5 §,
4. del av egen och barns förmögenhet enligt 6-10 §§,
5. del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§, och
6. vissa andra inkomster enligt 13 §.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) ingå med 80 procent. Lag (2025:1546).

Den bidragsgrundande inkomsten ska avse samma kalenderår som bostadsbidraget och ska anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret.

Överskott av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 §
inkomstskattelagen (1999:1229) ska

ökas med

1. avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp,
2. avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen,
3. avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

inkomstskattelagen, och

4. avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,

samt minskas med

5. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

6. återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.

Underskott av en näringsverksamhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som avses i första stycket 1-4 samt ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 §
inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med

1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 §
inkomstskattelagen,

2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och

3. avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap.

inkomstskattelagen.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1-3.

Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b §
inkomstskattelagen. Lag (2011:1288).

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras med
15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger
100 000 kronor, avrundad nedåt till helt tiotusental kronor.

I den sammanlagda förmögenheten ingår förmögenhet för varje försäkrad samt för varje barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och
9 §§. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av den förmögenhet som tillhör barnet ingå i den sammanlagda förmögenheten. Lag (2017:1123).

Tillägg för makars förmögenhet ska fördelas på makarna i förhållande till deras respektive andel av den sammanlagda förmögenheten.

Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar.

Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner, om inte annat följer av 9 och 10 §§.

Förmögenheten beräknas per den 31 december det år som bostadsbidraget avser.

Vid beräkning av ett barns förmögenhet ska undantas ett belopp som motsvarar ersättning som barnet 1. har fått med anledning av personskada eller kränkning, om ersättningen inte avser ersättning för kostnader, eller

2. har fått från en försäkring med anledning av att barnet ådragit sig skada genom olycksfall eller sjukdom, om ersättningen inte avser ersättning för sakskada.

Första stycket gäller även en fordran som avser sådana ersättningar. Om ersättningen till någon del är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) gäller undantaget beloppet före beskattning.

Vid beräkningen av ett barns förmögenhet ska sådana tillgångar undantas som barnet har förvärvat genom

1. gåva eller testamente,
2. förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, och
3. avkastning av och sådant som trätt i stället för sådan egendom som avses i 1 eller 2.

Ett undantag enligt första stycket förutsätter dock att förvärvet har skett från någon annan än barnets förmyndare och att det är förenat med villkor

- som innebär att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för denne, och

- som anger vem som i stället ska utöva förvaltningen.

Om ett eller flera barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och
9 §§ har överskott i inkomstslaget kapital, ska till den försäkrades bidragsgrundande inkomst läggas varje barns överskott i inkomstslaget kapital i den utsträckning som överskottet överstiger 1 000 kronor. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av varje barns överskott läggas till den bidragsgrundande inkomsten i den utsträckning överskottet överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas
5 §. Lag (2017:1123).

Tillägg enligt 11 § ska fördelas lika mellan makar.

Med vissa andra inkomster enligt 2 § första stycket 6 avses följande:

1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-13 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395), utom den del som avser tilläggsbidrag,
3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,
4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och
5. etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året.
Lag (2025:1546).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Den bidragsgrundande inkomsten motsvarar den försäkrades genomsnittliga månadsinkomst under ramtiden enligt
13 b §.

För varje månad i ramtiden ska en inkomst beräknas enligt
13 c-13 n §§. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Ramtiden är de tre första månaderna i en period om fyra månader närmast före den månad som bostadsbidraget avser. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Summan av följande ska ligga till grund för beräkning av den försäkrades bidragsgrundande inkomst:

1. inkomst av tjänst enligt 13 d och 13 e §§,
2. inkomst av kapital enligt 13 f §,
3. del av egen och barns förmögenhet enligt 13 g-13 i §§,
4. del av barns inkomst av kapital enligt 13 j och 13 k §§, och
5. vissa andra inkomster enligt 13 l-13 n §§.

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 5 ska studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) ingå med 80 procent. Lag (2026:749).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Inkomst av tjänst motsvarar intäkten i inkomstslaget tjänst enligt 10 och 11 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Inkomst av tjänst bestäms med ledning av uppgifter i en arbetsgivardeklaration eller i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244).

Om det inte har lämnats någon sådan deklaration eller om deklarationen innehåller ofullständiga eller felaktiga uppgifter ska inkomsten i stället bestämmas med ledning av uppgifter som är kända för Försäkringskassan. Lag (2026:749).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Inkomst av kapital motsvarar överskottet i inkomstslaget kapital enligt det senaste beslutet om slutlig skatt för ett inkomstår före utgången av ramtiden, fördelat med en tolftedel per månad. Före fördelningen ska överskottet ökas eller minskas med avdrag och schablonintäkter enligt 5 §.

Om beslutet om slutlig skatt har meddelats under ramtiden ska överskottet ingå som månadsinkomst enligt 13 a § andra stycket från och med månaden för beslutet. Lag (2026:749).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Ett tillägg till månadsinkomsten enligt 13 a § andra stycket ska göras med en tolftedel av 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundad nedåt till helt tiotusental kronor.

I den sammanlagda förmögenheten ingår förmögenhet för varje försäkrad samt för varje barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och
9 §§. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av den förmögenhet som tillhör barnet ingå i den sammanlagda förmögenheten. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Tillägg för makars förmögenhet ska fördelas på makarna i förhållande till deras respektive andel av den sammanlagda förmögenheten.

Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner, om inte annat följer av 9 och 10 §§.

Förmögenheten beräknas per den 31 december varje år och gäller i fråga om tillägg enligt 13 g § för tid därefter. Lag (2026:749).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Om ett eller flera barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och
9 §§ har överskott i inkomstslaget kapital, ska till den försäkrades månadsinkomst enligt 13 a § andra stycket läggas en tolftedel av varje barns överskott i inkomstslaget kapital i den utsträckning som överskottet överstiger 1 000 kronor per år. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast en tjugofjärdedel av varje barns överskott läggas till månadsinkomsten i den utsträckning överskottet överstiger
1 000 kronor per år.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas
5 §.

Tillägget ska fördelas lika mellan makar. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Om beslutet om slutlig skatt för barnet har meddelats under ramtiden ska överskottet ingå som månadsinkomst enligt
13 a § andra stycket från och med månaden för beslutet. Lag (2026:749).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Med vissa andra inkomster enligt 13 c § första stycket 5 avses följande inkomster:

1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-13 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) utom den del som avser tilläggsbidrag,
3. skattefria stipendier över 3 000 kronor,
4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och
5. etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare.

Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Ett skattefritt stipendium som betalas ut med ett engångsbelopp ska fördelas med en tolftedel per månad från och med månaden för utbetalningen. Lag (2026:749).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Inkomster som avses i 13 l § 4 bestäms med ledning av uppgifter i en arbetsgivardeklaration, i en förenklad arbetsgivardeklaration eller i en särskild skattedeklaration enligt 26 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om det inte finns någon sådan deklaration eller om deklarationen innehåller ofullständiga eller felaktiga uppgifter ska inkomsten i stället bestämmas med ledning av uppgifter som är kända för Försäkringskassan. Lag (2026:749).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka bostadskostnader som beaktas när det gäller bostadsbidrag.

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Lag (2022:1042).

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Bostadsbidrag får inte lämnas för fler än tre barn.

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som bidrag till kostnader för bostad med 50 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med

• ett barn överstiger 1 400 kronor men inte 6 800 kronor,
• två barn överstiger 1 400 kronor men inte 7 900 kronor, och
• tre eller flera barn överstiger 1 400 kronor men inte

8 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.
Lag (2025:1477).

Har upphävts genom lag (2011:1520).

Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 18 § ska Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger

• 80 kvadratmeter för hushåll med ett barn,
• 100 kvadratmeter för hushåll med två barn,
• 120 kvadratmeter för hushåll med tre barn,
• 140 kvadratmeter för hushåll med fyra barn, och
• 160 kvadratmeter för hushåll med fem eller flera barn.

Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

Försäkringskassan ska beakta bostadskostnader upp till följande belopp per månad, utan hinder av bestämmelserna i 20 § första stycket:

• 3 000 kronor för hushåll med ett barn,
• 3 300 kronor för hushåll med två barn,
• 3 600 kronor för hushåll med tre barn,
• 3 900 kronor för hushåll med fyra barn, och
• 4 200 kronor för hushåll med fem eller flera barn.

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag för hemmavarande barn med

• 1 500 kronor till familjer med ett barn,
• 2 000 kronor till familjer med två barn, och
• 2 650 kronor till familjer med tre eller flera barn.

Lag (2017:1123).

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag för barn som bor växelvis med

• 1 300 kronor till familjer med ett barn,
• 1 600 kronor till familjer med två barn, och
• 2 100 kronor till familjer med tre eller flera barn.

Om det i hushållet finns såväl hemmavarande barn som barn som bor växelvis, lämnas särskilt bidrag för barn som bor växelvis med

• 300 kronor till familjer med ett hemmavarande barn och ett barn som bor växelvis,
• 500 kronor till familjer med två hemmavarande barn och ett barn som bor växelvis, och
• 800 kronor till familjer med ett hemmavarande barn och två barn som bor växelvis. Lag (2017:1123).

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som umgängesbidrag med

• 500 kronor för ett barn,
• 600 kronor för två barn, och
• 700 kronor för tre eller flera barn.

Om det i hushållet förutom hemmavarande barn eller barn som bor växelvis även finns sådana barn som avses i 95 kap. 2 § 4 lämnas umgängesbidrag med 100 kronor per månad för varje barn som berättigar till umgängesbidrag. Lag (2017:1123).

Har upphävts genom lag (2022:1042).

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bostadsbidrag till hushåll utan barn beräknas enligt 26-28 §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 41 000 kronor för en försäkrad, eller 58 000 kronor för makar, ska bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnaderna för bostaden lämnas med 90 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor.
Lag (2011:1520).
27 § Om bostadskostnaden överstiger 2 600 kronor lämnas bostadsbidrag med 65 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad. Lag (2011:1520).

Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 26 och 27 §§ ska Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger 60 kvadratmeter.

Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad.

Om det är uppenbart att den försäkrade på grund av hushållets inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas enligt bestämmelserna i denna balk, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan om bidrag eller dra in eller sätta ned bidraget.

Ett sådant beslut får fattas även om viss inkomst eller förmögenhet inte ska räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Bostadsbidrag beräknat enligt 13 a § lämnas inte

1. till barnfamiljer enligt 15-18 och 20-23 §§, om hushållet har haft inkomster enligt andra stycket som uppgår till minst
520 000 kronor, eller

2. till hushåll utan barn enligt 24-28 §§, om hushållet har haft sådana inkomster som uppgår till minst 190 000 kronor.

Med inkomster i första stycket avses

1. inkomster av tjänst som har redovisats i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer enligt 26 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244) för de tolv första månaderna i en period om tretton månader närmast före den månad som bostadsbidraget avser, och

2. inkomster i form av studiemedel enligt 13 l § 2 under samma tolvmånadersperiod utan den begränsning som anges i 13 c § andra stycket.

Om det är fråga om makar gäller beloppet i första stycket för makarna tillsammans. Lag (2026:749).