41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital

Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter - på grund av innehav av tillgångar och skulder, och - i form av kapitalvinster och kapitalförluster. Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses - vinst och förlust vid avyttring av tillgångar, - kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och - vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal. Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Till inkomstslaget kapital räknas också 1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§, 2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9 §, 3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11 §, 4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §, 5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34 §, 6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap., 7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §, och 8. investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt 43 kap. Lag (2020:1068) .

Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst. Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst. Avskattning vid karaktärsbyte

Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning). Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas. I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419) . Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster. Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt. Lag (2007:1419) .

Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras. Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2020:1034) .

Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna. Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser. I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419) .

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och 54 kap. 5 §.

Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt. Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. Lag (2011:1271) .

Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§. Lag (2009:197) .